Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bonin-öarna - Bonis - Bonis avibus - Bonit - Bonit - Bonitering - Bonitet - Bonitz [bå-], Hermann - Bonivard [bånivar] l. Bonnivard, François de - Boni viri - Bon jour - Bonjour - Bonjour [båJor], Casimir - Bonkal - Bonk-åra l. Bunkåra, sjöv. Se Åra - Bon mot - Bonn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Faunan var ursprungligen mycket fattig på
landdjur. Klimatet är fuktigt, men sundt. Genom
breda sund skiljas öarna i tre grupper: Parry
-öarna, med Muko-shima, Peel- l. Beechy-öarna,
med Peel l. Chichi-jima och Buckland l. Ani-shima,
samt Coffin- l. Baily-öarna med ön Hills-borough
l. Haha-jima och fem mindre öar. Den bästa hamnen
är Port Lloyd på ön Peel. – Öarna upptäcktes af
holländarna Quast och Tasman 1639, stå sedan 1876
under japansk förvaltning (genom guvernören i Tokio)
och utgöra ett distrikt (ken), Ogasa-warajima. 1830
bildades på ön Peel en koloni af 5 sjömän (bland
dem en dansk), 5 sandwichöboar och 13 polynesiska
kvinnor. Desertörer från hvalfångare ökade under de
följande åren kolonisternas antal; men snart uppstod
ett rättslöst tillstånd, som började försvinna, först
sedan japanerna från 1861 börjat sända kolonister
till öarna. Dessa, som förut lågo ouppodlade,
likna nu en trädgård, och den japanska regeringen
söker med stor energi främja utvecklingen. Af den
ursprungliga europeiska kolonisationen har utvecklat
sig en egendomlig blandningsras. Kvinnorna härstamma
från Japan eller Söderhafsöarna. Umgängesspråket är
en fördärfvad engelska. Jfr O. Warburg, "Eine reise
nach den Bonin- und Volcanoinseln" (i "Verhandl. der
gesellschaft fur erdkunde zu Berlin", 1891).
J. F. N.
Bonis (ablativ plur. af lat. bonum, egendom)
förekommer i uttrycket "cedera bonis", afstå all sin
egendom till sina borgenärer.
Bonis avibus (lat.), "med gynnande fåglar", under
goda auspicier, d. v. s. under lyckliga förebud.
Bonit, Thynnus pelamys, zool., en tonfiskart, som
egentligen tillhör de tropiska delarna af Atlanten
och Indiska oceanen, men någon gång förirrar sig
ända till Bohus läns kust. Från den egentliga
tonfisken skiljer sig boniten dels därigenom att
den är betydligt mindre (högst 83 cm. lång), dels –
hvilket äfven skiljer honom från en annan tonfiskart,
Thynnus thunnina, som likaledes någon gång anträffas
i våra farvatten och har ungefär bonitens längd –
genom fyra långsgående mörka streck på hvardera sidan
af den silfverfärgade buken. För sjömännen är denna
fisk väl bekant. Den är lätt att fånga med en krok,
på hvilken man såsom lockbete sätter tyglappar,
liknande fenorna på en flygfisk (flygfiskar och
bläckfiskar äro bonitens hufvudsakliga föda). Somliga
prisa denna fisks kött, andra varna för dess
förtärande. Namnet bonit, som härstammar från spanskan
och ursprungligen haft betydelsen af "lagom god",
nyttjas äfven om ett annat släkte af makrillernas
familj, näml. Pelamys, hvilket karakteriseras genom
sin starka tandbeväpning. Af detta släkte har en
representant blifvit funnen vid norra Bohuslän.
F. A. S.*
Bonit (af lat. bonum, godt), ett slags köttextrakt.
Bonitering (af lat. bonitas, godhet),
värdering. Bonitering kallas inom husdjursskötseln ett
sätt att medelst siffror angifva husdjurens värde. Man
låter först en siffra beteckna beskaffenheten af
hvarje särskild kroppsdel och låter sedan summan af
alla de särskilda siffrorna vara det värdetal (de
"poäng"), som angifver djurets lämplighet såsom
husdjur. Åtskilliga system finnas uppgjorda till
ledning härutinnan, i synnerhet för bedömande af
mjölkkor; men intet af dessa system är ändamålsenligt,
och det
tyckes vara nästan omöjligt att
uppställa ett fullt användbart sådant. C. A. L.
Inom landtbruket betecknar bonitering de
grundregler, efter hvilka jordarternas godhet
och bördighetsförhållanden bestämmas och beräknas
vid jämförelse sinsemellan. Den finner praktisk
tillämpning vid s. k. jordgraderingar, hvilka
förekomma vid skiftesförrättningar och egoutbyten
m. m.
Bonitet (lat. <i>bonitas/i>, godhet), en saks inre värde
eller godhet. Jfr Bonitering.
Bonitz [bå-], Hermann, tysk skolman och
filolog, f. 1814 i Langensalza, d. 1888 i Berlin,
kallades 1849 till professor vid högskolan i Wien,
1867 till direktör vid "Gymnasium zum grauen
kloster" i Berlin och var 1875–88 föredragande
råd i undervisningsministeriet. Tillsammans med
Exner utarbetade han Organisationsentwurf für die
oesterreichischen gymnasten (1849). 1850 upprättade
B. "Zeitschrift fur das gymnasialwesen". Hans
filologiska hufvudverk äro en upplaga af Aristoteles’
"Metaphysica" (1848–49), Platonische studien
(1858–60, 3:e uppl. 1886) samt Über den ursprung
der homerischen gedichte (1860; 6:e uppl. utg. af
Neubauer 1885). Jfr Gomperz, "Hermann Bonitz, ein
nachruf" (1889).
Bonivard [bånivär] l. Bonnivard, François de,
schweizisk andlig, "fången i Chillon", f. 1496,
d. 1570, blef 1513 prior i klostret Saint-Victor i
Genève och sällade sig till denna stads borgare under
deras strid mot hertigen af Savojen, hvilket hade till
följd, att denne höll honom fängslad 1519–20. Tio
år därefter råkade han åter i hertigens våld och
inspärrades i slottet Chillons underjordiska fängelse,
ur hvilket han icke befriades förrän 1536, då bernarna
eröfrade slottet. Han erhöll sedermera en pension
af staden och skref en förträfflig krönika om Genève
(utg. af Dunant i 2 bd, 1831) samt försvarade Calvins
politik i skriften De l’ancienne et nouvelle police
de Genève (utg. 1845). B. är hjälten i Byrons dikt
"The prisoner of Chillon". Jfr Gaberel, "Le château
de Chillon et Bonivard" (1869).
Boni viri (lat.), "gode män". Se Optimates.
<b>Bon jour</i> [båjör], fr., god dag. Se Bon.
Bonjour [bånjur], fr., i Sverige bruklig benämning
på ett slags lifrockar, så kallade, emedan de förr
begagnades vid morgon- och förmiddagsbesök.
Bonjour [båjör], Casimir, fransk skådespelsförfattare,
f. 1795, d. 1856, gjorde ovanlig lycka med sitt
första teaterstycke, La mère rivale (1821). Bland
hans dramer märkas L’éducation ou les deux cousines
(1823) och Le mari à bonnes fortunes (1824).
Bonkal (eng. buncal), malajisk guld- och
silfvervikt, motsv. 48 à 54 gram.
Bonk-åra l. Bunkåra, sjöv. Se Åra.
Bon marché [bå marje], egentl. Au bon marché,
fr. ("för godt pris", "till billigt pris"),
firmanamn på en i Paris befintlig jätteaffär för alla
slags beklädnads- och galanteriartiklar, leksaker,
möbler o. s. v. I Bon marché kan man köpa snart sagdt
allting utom matvaror. Andra affärsetablissemang af
samma slag i Paris äro Grands magasins du Louvre samt
Au printemps.
Bon mot [bå må], fr., kvickhet. Jfr Bon.
Bonn, stad (stadskrets) i preussiska regeringsområdet
Köln, ligger i en vacker trakt på vänstra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
