Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bomullskrut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bomullskrut (Pyroxylin , Nitrocellulosa);
den genom salpetersyras inverkan på
cellulosa erhållna explosiva salpetersyreestern
af sistnämnda kropp. Bomullskrutets explosiva
egenskaper upptäcktes 1838 af Pelouze; de första
försöken att använda detsamma som sprängämne gjordes
1846 samtidigt af Schönbein och Böttger, hvarefter
de stora militärstaterna gjorde försök att använda
det som ersättningsmedel för svartkrutet både som
sprängmedel och som krut, d. v. s. för utdrifvande
af projektiler ur eldvapen. Efter inträffandet
af en serie fruktansvärda explosioner, orsakade
af bomullskrutets själfantändning, upphörde dessa
försök, men återupptogos, sedan Abel 1865 visat, att
själfantändningen berott på varans otillräckliga
rening, och uppfunnit den i hufvudsak ännu använda
reningsmetoden. Bomullskrutet har sedan dess fått en
storartad, ständigt ökad användning som sprängämne för
minor och själfgående torpeder, som grundbeståndsdel
i de röksvaga kruten, för beredning af spränggelatin,
celluloid (en lösning af bomullskrut i kamfer e. d.),
kollodium och af konstgjordt silke.
Till utseendet liknar bomullskrutet nästan
fullständigt den cellulosa, af hvilken det blifvit
framställdt, men kännes något sträfvare och blir vid
tryckning eller gnidning starkt elektriskt. Antändes
det, brinner det häftigt; dess antändningstemperatur
ligger vid omkr. 180°. I torrt tillstånd exploderar
det lätt, i fuktigt svårare vid slag och stötar
äfvensom genom inverkan af exploderande kroppar. Vid
explosionen sönderdelas det i uteslutande gasformiga
ämnen, 1 kg. bomullskrut ger ungefär 700 gånger
sin volym permanenta gaser, bestående af kolsyra
22 %, koloxid 46 %, kväfgas 17 % och vätgas 15 %,
och dessutom 200 gånger sin volym vattenånga,
men på grund af den höga, till omkr. 2,700°
uppgående explosionstemperaturen intaga dessa
gaser i explosionsögonblicket en mångdubbelt större
volym. Bomullskrutets explosiva kraft är ungefär 3
gånger så stor som svartkrutets. Vid behandling af
bomullskrut med vissa organiska ämnen, t. ex. aceton,
svälla dess celler upp på samma sätt som stärkelse
i hett vatten, utan att någon upplösning i detta
ords egentliga betydelse eger rum, och en gelé-
eller klisterartad massa bildas, hvars konsistens
varierar alltefter mängden och arten af det använda
gelatineringsmedlet. Flera sådana lösningar eller
rättare gelatiner af bomullskrut hafva fått en
storartad teknisk användning, t. ex. spränggelatin och
ballistit (bomullskrut gelatineradt i nitroglycerin),
kollodium (bomullskrut i en blandning af alkohol
och eter), celluloid (bomullskrut i kamfer eller
andra fasta gelatineringsmedel). Vid afdunstning
af lösningsmedlet från en bomullskrutlösning
kvarblir bomullskrutet i form af en klar eller
halfgenomskinlig hinna, som ej mjuknar i vatten. I
denna form, s. k. gelatineradt bomullskrut, användes
det med eller utan tillsatser som röksvagt krut för
framdrifvande af projektiler ur eldvapen. (Jfr
Krut.)
Bomullskrutet tillverkas därigenom att cellulosa
(vanligen bomull, omsorgsfullt befriad från frödelar
och fett), nedlägges i en blandning af salpetersyra
och svafvelsyra. Alltefter de proportioner, hvari
syrorna ingå, deras styrka, temperaturen och tiden för
deras inverkan erhålles härvid en serie kroppar med
olika sammansättning och olika egenskaper, samtliga
emellertid af explosiv natur. Den mest
explosiva varan, med sammansättning ungefär
motsvarande formeln C24H<sub29</sub>O<sub</<ub>9. (N03)11, erhålles vid
användning af kalla koncentrerade syror. Den är
olöslig i alkoholeter och nitroglycerin och användes
hufvudsakligen som sprängämne. För röksvagt krut
användes däremot företrädesvis bomullskrut med
sammansättning motsvarande formlerna C<sub24</sub> H30 O10
(N03)10 eller C24 H31 O11(N03)9 eller en blandning
af dessa båda kroppar och lösligt i alkohol-eter,
nitroglycerin och en mängd andra organiska ämnen. För
fabrikation af celluloid, kollodium och konstgjordt
silke användas likaledes i alkohol-eter lösliga
bomullskrutsorter af ännu lägre kväfvehalt och mindre
explosiva. De erhållas vid användande af svagare
syror vid högre temperatur.
Sedan bomullskrutet under en bestämd tid lämnats
i beröring med syran, upptages det därur, syran
afdrages med centrifug, och det tvättas först
i en ström kallt vatten, därpå under tillsats af
något soda i varmare vatten, hvarpå det förmales
medelst holländare, tills det har utseende af fin
pappersmassa. Det behandlas därpå under längre
tid, 8 à 14 dygn, med ofta ombytt varmt vatten,
hvarvid en del lätt sönderdelbara produkter, som
bildats samtidigt med bomullskrutet vid cellulosans
behandling med syran, förstöras, och de sista
spåren af kvarvarande syra aflägsnas. Bomullskrutet
är nu färdigt att efter torkning användas för
tillverkning af röksvagt krut och celluloid. Skall
det däremot användas som sprängmedel, blandas det i
vattenhaltigt tillstånd med något kalciumkarbonat och
komprimeras medelst hydraulisk press till kakor eller
prismer af omkr. 18 % vattenhalt och 1,40 egentlig
vikt. Med denna vattenhalt är det nämligen så godt
som okänsligt för stötar, slag och beskjutning;
kastadt på elden förbrinner det småningom, lager
efter lager, alltefter som det förlorar sitt vatten,
utan att explodera. T. o. m. vid detonation af
en i en urborrning i ett vått bomullskrutstycke
insatt stark knallkvicksilfvertändhatt bringas
det ej till explosion. För att bringa det att
explodera anbringar man midt i laddningen en med
knallkvicksilfvertändhatt försedd s. k. tändpatron
ai torrt, komprimeradt bomullskrut. Vid explosion
af det torra bomullskrutet, som inträffar vid
knallkvicksilfrets detonation, exploderar äfven det
våta. Äfven genom indränkning af torrt, komprimeradt
bomullskrut med paraffin e. d. kan dess känslighet
nedsättas. Dylikt "paraffineradt bomullskrut" har
under en följd af år användts af svenska flottan.
Framför andra sprängämnen, speciellt de
nitroglycerinhaltiga, har bomullskrut till användning
för krigsbruk den fördelen, att det är mera brisant,
d. ä. vid sin explosion verkar mera krossande på sin
närmaste omgifning (så t. ex. slår vid sin explosion
bomullskrutet hål i en plåt, som det ungefär lika
starka, men långsammare exploderande spränggelatinet
endast skulle böja). Bomullskrutet har vidare,
på rätt sätt framstäldt och renadt, en mycket stor
hållbarhet. De på 1870-talet för svenska flottan
anskaffade bomullskrutförråden äro ännu efter 30 år
i godt skick. Intet annat sprängämne erbjuder samma
ofarlighet vid handtering och transport som det våta
bomullskrutet, under det att det med samma säkerhet
kan bringas till detonation. Dessa egenskaper hafva
gjort att bomullskrutet, oaktadt sitt jämförelsevis
höga pris, företrädesvis vunnit insteg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
