Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Bombay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12,840 km. – Presidentskapet styres af en guvernör,
som lyder under generalguvernören öfver Indien. Vid
hans sida stå ett råd och en lagstiftande församling,
hvars medlemmar utnämnas af guvernören. Provinsen
delas i 4 divisioner: norra, centrala, södra och
Sind-divisionen, med inalles 24 distrikt (utom
Aden). Presidentskapets inkomster stego 1900
till 135,7 mill. rupier, utgifterna till 108,7
mill. rupier.
 |
| Bombay-viken. |
|
| Situationsplan af Bombay. |
2. Hufvudstad i nämnda presidentskap, ligger på 18°
55’ n. br. och 72° 54’ ö. lgd samt är näst Calcutta
Indiens folkrikaste stad, belägen på sydöstra sidan
af en 55 kvkm. stor ö, B. island, skild från ön Salsette
genom en smal kanal, öfver hvilken en järnvägsdamm och
en järnvägsbro nu föra. Ön utsträcker mot s. tvenne
landtungor, i v. Malabar hill, med hinduernas
heliga by Walkeshwar ("tystnadens torn"), parsernas
begrafningsplats, guvernörens bostad och en mängd
villor, samt i ö. den fordom af tvenne öar (Old
woman’s island och Kolaba) bestående landtungan med
dårhus, fyr, observatorium, bomullsfabriker, artilleri
verkstäder och storartade magasin. Norr därom ligger
stadsdelen Castle, med bl. a. justitiepalatset,
universitetsbiblioteket, regeringspalatset, stadshuset
(med ett bibliotek om 100,000 bd), myntverket och
tullhuset. Stadsdelen begränsas i v. af en vacker
esplanad (med drottning Viktorias storartade,
af fursten af Baroda bekostade marmorstaty), som
skiljer den från den stora Svarta staden (hindustaden)
i n. Nordöst om denna och skild därifrån genom Great
Indian Peninsular-järnvägen ligger stadsdelen
Mazagon med storartade hamnbassänger, och n. om denna
ligger Victoria garden, med museum, botanisk och
zoologisk trädgård samt flera statyer. Sin egenskap
af fästning har staden för länge sedan förlorat; af
de gamla befästningarna kvarstå kastellet och Fort
George (byggdt 1769) i stadsdelen Castle samt forten
Mahim och Siwa vid öns norra ända. På öar i hamnen
äfvensom på kusten ligga några fort. Folkmängden
uppgick 1901 till 776,006 inv., däraf 2/3 hinduer,
1/5 muhammedaner och 12,273 européer. År 1891
steg befolkningen till 821,764; regressen beror
på att B. sedan 1896 varit hemsökt af pesten,
hvilket i många afseenden afbrutit den förut snabba
utvecklingen. De viktigaste näringarna äro industri,
företrädesvis bomullsindustri (1891: 66 fabriker med
62,000 arbetare), pappersfabrikation och konstindustri
(mosaik, träsnideri, mattor, brokad, mässingsvaror
m. m.), men hufvudsakligen handel. Införseln hade 1901
ett värde af 263,4 mill. rupier, utförseln (mest
bomull och opium) af 271,7 mill. rupier. Af hela
Indiens utländska handel gå mer än 40 proc. öfver
B., och det har på detta område redan öfverflyglat
Calcutta, en gifven följd af dess gynnsamma läge i
fråga om sjöfarten genom Sues-kanalen. Två järnvägar
förbinda B. med Indiens alla delar. I B:s hamn
inlöpte 1901 878 ångare om öfver 1,1 mill. ton och 651
segelfartyg om öfver 60,000 ton. B. har 11 banker,
13 konsulat och 11 sjukhus. Bildningsanstalter äro
bl. a. det 1857 stiftade universitetet (meddelar
endast lärdomsgrader efter aflagda prof), flera
colleges samt Victoria and Albert museum (sedan 1871)
för Indiens naturhistoria, hvarjämte finnas flera
vetenskapliga sällskap: en filial af "Royal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0564.html
