Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 899-900 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boggi - Boggivagn. Se Boggi - Boghazköi. Se Bogasköi - Boghead-kol - Boghjort, sjöv. Se Bojert - Bogie [båu'gi], eng. Se Boggi - Bogisic [bågiJitj], Valtasar - Bogislav (boleslav), hertigar af Pommern - Bogklys, skpsb. Se Klys - Boglanterna - Boglina - Boglösa - Bogman, Lars, skeppsbyggmästare. Se Nordenbjelke - Bognor - Bogoduchov - Bog of Allen - Bogoljepov [bågål-], Nikolaj Pavlovitj - Bogoljubov [bågål-], Alexis - Bogoljubskij [bågål-], Andrej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framtill. I vridtappen f å hufvudramverket är boggiramen
vridbart lagrad samt styres framtill af länkarna
g. På hvarje lagerbox ligger en slitplatta, på hvilken
fjäderpinnen, som är anbringad i
hufvudramverket, stöder. Vid denna boggianordning fördelas
flänstrycket å de båda hjulen omvändt som respektive
axels afstånd från vridpunkten f.

Fig. 3. Krauss’ boggi.

En med boggi försedd järnvägsvagn, s. k.
boggivagn, har oftast en betydande längd. Genom de i motsatt
led anordnade fjädrarna och vagnskorgens relativt
stora massa samt genom den stora spännvidden mellan
boggiernas vridtappar åstadkommes, att ej allenast
riktningsändringen i banan, utan äfven möjligen
befintliga ojämnheter i spårläggningen blifva
föga märkbara, slitningen i sin helhet mindre och
gången i allmänhet jämnare. Boggievagnar användes
i Amerika sannolikt redan på 1830-talet. I Europa
kommo de i bruk först efter världsutställningen i
Filadelfia 1876. Sedan systemet i Sverige börjat
tillämpas under början af 1880-talet vid några
skånska banor, infördes de första verkliga
boggivagnarna för den s. k. västkustbanan 1888. Sedan
har systemet inom vårt land vunnit allt större
omfattning äfven för godsvagnar af sådana typer,
som lämpa sig för transporter af massgods.
G. Y. S. E. Hjr. H. L.

Boggivagn. Se Boggi.

<b>Boghazköi.</b< Se Bogasköi.

Boghead-kol [bå’ghed], Torbanehillkol l.
Bituminit, miner., ett slags mörkbrunt, mjukt och
lätt antändbart stenkol, som brytes vid Bathgate,
nära Edinburgh, på Hebriderna m. fl. st. Det är
i hög grad rikt på bituminösa ämnen samt användes
till lysgasberedning och tillverkning af lysoljor
(paraffin, solarolja och fotogen). Vid torr
destillering lämnar det endast obetydligt koks. Enligt
Renault är boghead-kol bildadt genom förkolning af
gummi, hartser och andra liknande ämnen, som vid
växternas förmultning öfvergingo i löst form.
P. T. C.*

<b>Boghjort,</b< sjöv. Se Bojert.

Bogie [bäu’gi], eng. Se Boggi.

Bogisic [bågijitj], Valtasar, slavisk rättslärd
och folklorist, f. 1836 i Ragusavecchia (Cavtat),
Dalmatien, studerade i Wien, München, Berlin och
Paris, blef 1869 professor i slavisk rättshistoria
vid universitetet i Odessa, var 1877 medlem af
provisoriska regeringen i Bulgarien och en tid
justitieminister i Montenegro, hvars civilrättsliga
förhållanden han skulle reformera. Numera vistas
han mestadels i Paris. Med ögonmärke att utforska
de sydslaviska rättssedvänjorna, sådana de lefva hos
folket, spred han 1866 i 4,000 ex. en anvisning till
samlande af dylika och fick på detta sätt material
till sitt arbete
Zbornik sadasnjih pravnih obi?aja u južnih slavena
(1874; fransk öfvers. 1876). Ett annat betydande verk
är den af B. på uppdrag utarbetade civil-lagboken
för Montenegro, hvilken utgafs och trädde i kraft
1888. Vidare har han utgifvit bl. a. serbiskkroatiska
folkvisor från 1600- och 1700-talen (1878 samt
skrifvit Aperçu des travaux sur le droit coutumier en
Russie (1879), De la forme dite inokosna de la famille
rurale chez les serbes et les croates (1884)>m. m.

Bogislav (Boleslav), hertigar af Pommern. –
1. B. X, f. 1454, d. 1523, son af hertig Erik II
och Sofia, Bogislav IX:s dotter, ärfde efter sin
fader 1474 Hinterpommern och efter sin farbroder
Wartislaw X 1478 Vorpommern. Han lyckades 1493 få
Pommerns länsförhållande till Brandenburg upphäfdt mot
försäkran till hohenzollernska dynastien om eventuell
arfsrätt till Pommern efter dess hertigsläkts utgång
på manslinjen. 1496–98 företog B. en pilgrimsfärd
till Jerusalem: han var en motståndare till
reformationen. B. var Pommerns utmärktaste hertig. –
2. B. XIV, f. 1580, tredje son af Bogislav XIII och
Klara af Lüneburg, blef efter sina bröders död
hertig af Stettin (1620) och förenade efter sin
kusin hertig Filip Julius’ af Wolgast död (1625)
hela Pommern under sitt välde. Död 1637, den siste af
sin ätt. Om den svage och med ekonomiska svårigheter
kämpande hertigens hållning under trettioåriga kriget
se Pommern.

Bogklys, skpsb. Se Klys.

Boglanterrna, sjöv., stundom nyttjad benämning på en
af ett fartygs sidolanternor.

Boglina, sjöv., fordom namn på bolin (se d. o.).

Boglösa, socken i Uppsala län, Trögds härad. 3,633
har. 773 inv. (1903). Annex till Lillkyrka, Uppsala
stift, Trögds kontrakt.

Bogman, Lars, skeppsbyggmästare. Se Nordenbjelke.

Bognor [bå’gnåə], stad och hafsbad i engelska
grefsk. West Sussex, vid Engelska kanalen. 6,180
inv. (1901).

Bogoduchov, kretsstad i ryska guvern. Charkov,
vid Merla. 11,928 inv. (1897). Förr befäst.

Bog of Allen [bå’g ev ä’len], irländsk torfmosse. Se
Allen sp. 621.

Bogoljepov [bågål-], Nikolaj Pavlovitj. rysk jurist
och pedagog, f. 1847 i Moskva. B. blef 1876 docent
och 1881 professor i romersk rätt vid universitetet
i Moskva samt var 1883–87 universitetsrektor. Efter
Deljanovs död blef han 1898 minister för allmänna
undervisningen; men då han, trots sin personliga
humanitet, med sin byråkratiska konservatism ej
motsvarade de förväntningar, som från många håll
ställdes på kultusministern i och för reformering af
hela skolväsendet, föll han 27 febr. 1901 offer för
ett attentat af en f. d. student Karpovitj och dog
15 mars af såren. A–d J.

Bogoljubov [bågål-], Alexis, rysk målare, f. 1824,
d. 1896 i Paris, var lärjunge af A. Achenbach
i Düsseldorf och sedan 1861 professor vid
konstakademien i Petersburg. Egentligen utbildad för
sjökrigstjänst, var han hufvudsakligast marinmålare
(Isgång på Neva, Kronstadts redd), men målade ock en
serie bilder af ryska städer, religiösa taflor i ryska
kyrkan i Paris m. m. (G–g N.)

Bogoljubskij [bågål-], Andrej, rysk storfurste
under "delfurstendömenas" tid, uppkallad efter sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>