Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boëthius [bwe'tsius], släkt - Boethos - Boëtius. Se Boëthius, sp. 886 - Boeton - Boett - Boetticher [bö'tt-], A.G., tysk arkeolog. Se Bötticher - Boeuf [bö'f], fr. Se Biff - Bofink
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
representanter i andra kammaren för perioderna 1891
–93, 1894–96, 1897–99 och 1900–02. Han undanbad
sig sedermera omval för att helt egna sig åt
sin professur. Vid riksdagen slöt han sig till
nya landtmannapartiet, af hvars förtroenderåd
han var medlem 1893–94, och ingick vid gamla
och nya iandtmannapartiets förening 1895 i det
förenade partiet. 1899–1902 var B. ledamot af
konstitutionsutskottet. Han har kraftigt uppträdt,
bl. a. i en motion 1891, för en ombildning af
unionen på grundvalen af lika rättigheter och
skyldigheter, vidare för stärkande af landets
försvar, för skydd åt det svenska arbetet
och verkliga reformer till förbättrande
af kroppsarbetarnas ställning. 1896 väckte
B. motion om inrättande af en allmän medborgerlig
bildningslinje vid de allmänna läroverken. Tanken
upptogs i E. Carlsons läroverksmotion vid 1899
års riksdag, hvilken föranledde tillsättande af
en kungl. läroverkskommitté, af hvilken B. blef
ledamot. Kommitténs förslag blef grunden till den
stora läroverksreformen vid 1904 års riksdag. B:s
reservation till 1899 års konstitutionsutskotts
betänkande i rösträttsfrågan med yrkande på en
undersökning i och för införande af i det närmaste
allmän rösträtt i förening med graderad skala vann
visserligen stor tillslutning i andra kammaren,
men föll i hufvudvoteringen. Däremot beslöto bägge
kamrarna 1902, i enlighet med en af B. m. fl. i
konstitutionsutskottet framställd reservation, en
skrifvelse till regeringen om utredande af under
hvilka villkor – bl. a. proportionella val – allmän
rösträtt skulle kunna införas. 1898 och 1903 var
B. ledamot af kyrkomötet och bidrog förstnämnda
år verksamt till att löftena vid konfirmationen
utbyttes mot en bekännelse. 1890 blef han ledamot af
Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala och 1900
af Vitterhetsakademien.
B:s broder Daniel Edvard B. (f. i Grythyttan,
Örebro län, 24 febr. 1834, domkyrkosyssloman i
Västerås 1870, kyrkoherde i Ål 1877, i Orsa 1899),
har skrifvit Betraktelser öfver Guds ords sanning
och kraft till salighet (1876), Betraktelser vid
kyrkoårets högtider (1878), Nattvardsbok (1879)
m. fl. skrifter af religiöst innehåll. – En annan
af hans bröder, Gustaf Emil B. (f. i Säfsnäs 10
juni 1839, disponent för korkfabriksaktiebolaget
i Stockholm 1871, d. därstädes 15 jan. 1899),
uppfann korkskärningsmaskiner, som belönades af
Vetenskapsakademien och fått stor användning inom
och utom Sverige (jfr Korkfabrikation).
J. Th. W.
Boethos (grek. Bondos), grekisk bildhuggare från
Karchedon (Kartago) i Afrika, troligen verksam i
3:e årh. f. Kr., var berömd för sina toreutiska
arbeten, men särskildt för sina genreartade
gossbilder. Mest bekant bland dem är den genom flera
efterbildningar kända, mästerliga, på samma gång
naiva och humoristiska Gosse, som stryper en gås (det
bästa exemplaret i Louvre, fig. 1), en af den antika
konstens yppersta genrefraniställningar. Besläktade
med denna komposition och därför möjligen
efterbildningar efter B. äro de i flera samlingar
befintliga kopiorna efter den allbekanta stoden
Sittande gosse, som utdrager en törntagg ur sin ena
fot (det bästa exemplaret i konservatorspalatset på
Kapitolium i Rom, fig. 2). Se illustr. sp. 890.
Boëtius. Se Boëthius, sp. 886.
Boeton [böton], Buton l. Butong, ö. s. ö. om
Celebes. 4,426 kvkm. Ön, som genom B.-sundet
är skild från ön Toekang och Besi-öarna, regeras
af en inhemsk furste, lydande under Nederländerna,
som har en underresident i Fort Dsjangan-Kota, på öns
södra kant. B. och kringliggande öar bilda en ögrupp,
Boeton-öarna, inalles 8,800 kvkm. med omkr. 100,000
inv. Alla öarna äro bergiga, täckta af rik vegetation
och föga utforskade. Invånarna (makassarer, bugi)
voro förr fruktade sjöröfvare. J. F. K.
Fig. 1. Fig. 2.
Till art. Boethos (se föreg, spalt).
Boett (fr. boîte, dosa, ask), fodral till
verket på ett fickur.
Boetticher [bö’tt-], A. G., tysk arkeolog.
Se Bötticher.
Boeuf [bö’f], fr. Se Biff.
Bofink, Fringilla cælebs. 1. Zool. En af våra
allmännaste småfåglar af tättingarnas ordning, inom
hvilken dess släkte utgör typen för de kägelnäbbades
grupp, som utmärker sig genom sitt korta, tjocka,
koniska näbb, hvarpå näsborrarna sitta närmare
näbbryggen än käkkanterna. Bofinken – lika omtyckt
som allmän, alltifrån granskogens eller lägre delen af
tallskogens regioner i Lappland ända till södra Europa
eller norra Afrika (i de sistnämnda trakterna dock
endast som flyttfågel), en af vårens budbärare i våra
trakter – är öfverallt väl känd genom sin rörlighet
och sin sång, hvilken dock utmärker sig mer genom
klarhet än omväxling. Hannen skiljer sig från honan
därigenom, att hans panna är svart vid näbbroten och
den öfriga delen af hufvudet gråblå utom kinderna,
som äro rödbruna; sistnämnda färg sträcker sig äfven
ned på hals och bröst, på hvilka kroppsdelar honan är
mattare färgad i gråbrunt. Vid uppflygandet igenkännes
bofinken lätt genom de hvita tvärbanden på vingarna
och de yttre stjärtpennornas hvita fält. Dess flykt
går i vågiga bukter. Boet är fast sammanfogadt till
ett tjockt, skålformigt halfklot och beklädt med
lafvar och mossa till förvillande likhet med den gren,
som bär det. Båda makarna rufva under fjorton dagars
tid de 3–5 blekt blågråa äggen, som äro tecknade med
mörka punkter och streck, och ungefär lika lång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
