Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bodmer, Johann Jakob - Bodmer, Georg - Bodmeri - Bodmeribref. Se Bodmeri - Bodn - Bodom, Erik - Bodoni [bådåni], Giambattista - Bodrag - Bodritjer. Se Obotriter - Bodrog - Bodru, zool. Se Bothrops - Bodräkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekämpade han den rådande franska smaken och sökte
häfda innehållets betydelse samt påyrkade fantasiens
och känslans rätt inom poesien; dock vidhöll han
teorien om dennas moraliska nytta. B. gick till
ensidighet i sin sats att skaldekonsten borde vara
ett "måleri i ord" och i sin äflan att afskaffa
rimmet. Han öfversatte 1732 Miltons "Paradise
löst" (3:e uppl. 1754). 1740 fick han en stridbar
motståndare i den torra korrekthetens förespråkare
Gottsched. I den vittra strid, som då utbröt,
voro B:s förnämsta inlägg Von dem wunderbaren in der
poesie (1740) och Critische betrachtungen über die
poetischen gemählde der dichter (1741). Den ganska
häftiga fejden, hvari "schweizarna" segrade, bidrog
till tyska nationallitteraturens höjande. B. egde
kritisk skärpa och var en bitande polemiker. I sina
egna skaldeförsök var han icke betydande. I episka
dikter på hexameter (Noah, 1750, m. fl.) efterbildade
han den af honom personligen omhuldade Klopstocks
"Messias"; dessutom skref B. en mängd ytterligt klena
dramer. Stor var hans förtjänst om afslöjandet af
den tyska medeltidsdiktningens glömda skatter. Han
utgaf nämligen bl. a. 2:a delen af "Nibelungenlied"
(1757) och "Sammlung von minnesingern" (2 bd,
1758–59). Vidare öfversatte han "Iliaden" och
"Odyssén" (1778) samt Percys fornengelska ballader
(2, bd, 1780-81). Hans Geschichte der stadt Zürich
är i hufvudsak kulturhistorisk. Jfr Mörikofer,
"Die schweizerische litteratur des 18. jahrhunderts"
(1861), och den 1900 utgifna praktfulla minnesskriften
"Joh. Jak. B."
Bodmer, Georg, schweizisk mekaniker,
f. 1786, d. 1864, uppfann redan vid 17 års ålder det
s. k. skruf- eller korshjulet samt gjorde sedan en
mängd uppfinningar och förbättringar inom artilleriet
och maskintillverkningen (bomullsspinnerimaskiner
m. m.). Vid en af honom i Küssnacht anlagd mekanisk
verkstad förfärdigade han 1808 den första enpundiga
räfflade bakladdningskanonen för exploderande
granater. Modellen förstördes dock sedan vid en
brand. 1824 begaf sig B. till England, där han
i Manchester upprättade ett etablissemang för
maskinbyggnad. Ifrån 1847 lefde han i Wien.
Bodmeri (ty. bodmerei, eng. bottomry), sjöv.,
försträckning af penningar mot pantförskrifning
af fartyg, frakt eller last, under villkor att
långifvaren för sin fordrans betalning eger hålla
sig endast till de förpantade (förbodmade) föremålen
efter fartygets ankomst till den ort, där resan
slutar. För den fara, som är förbunden med detta slag
af försträckning, eger långifvaren att betinga sig
en särskild avgift, en s. k. premie. Den förbindelse,
som af låntagaren utfärdas, kallas bodmeribref. –
Befälhafvare är ej berättigad att upptaga bodmerilån
å fartyg eller frakt i fartygets hemort. Å annan ort
eger befälhafvare i nöd, till resans fortsättande
eller lastens bevarande eller vidare fortskaffande,
upptaga sådant lån, sedan behofvet blifvit styrkt
genom besiktning eller intyg af konsul eller annan
myndighet. – Bodmerilån jämte utfäst premie skall
betalas å sjunde dagen efter fartygets ankomst
till den hamn, där resan slutar, och är långifvaren
berättigad att genast efter fartygets framkomst
erhålla kvarstad å de förbodmade föremålen. Inställes
resan, innan den börjat, skall lånet jämte ränta och 3
proc. provision, men utan premie, genast återbetalas;
inställes den senare, skall betingad premie utgå och
skulden betalas å den ort, där resan sålunda slutar.
Ordet bodmeri, som härledes af tyska ordet boden
l. bodem, mark, botten, särskildt om fartygs botten
eller köl, betecknade ursprungligen ett lån, för
hvilket endast själfva fartyget häftade. Sådana lån
hafva på senare tider alltmer kommit ur bruk och
äro, i anseende till den fara, som är förknippad med
dylik försträckning, ett bland de för rederiet mest
betungande lånesätt, som en befälhafvare kan välja.
C. W. (I. Afzj
Bodmeribref. Se Bodmeri.
<b>Bodn (isl. Boðn, offer), nord. myt., ett af de kar,
i hvilka skaldemjödet förvarades. Se Gunnlod.
Bodom, Erik, norsk landskapsmålare, f. 1829 i Vestby
(Akershus amt), studerade i Düsseldorf under Gude
och har sedan, liksom denne, i målning förhärligat
sitt fosterland, särskildt dess skogsnatur och
högfjällslandskap. Bland hans arbeten må nämnas
den stämningsfulla och poetiska Bautasten vid
stranden. B. omkom genom drunkning i Düsseldorf 1879.
Y. N.*
Bodoni [bådåni], Giambattista, italiensk
stämpelskärare och boktryckare, f. 1740, d. 1813, fick
1768 ledningen af ett i Parma anlagdt hofboktryckeri,
som af honom höjdes till den främsta tryckerianstalten
i Europa. Skönheten i typer, tryckfärg och
papper motsvaras dock sällan af full korrekthet i
texterna. Främst stå B:s upplagor af grekiska och
latinska författare, särskildt en upplaga af Homeros’
"Ilias" (1808, i 3 bd); ett verkligt praktarbete,
med tillegnan till Napoleon. 1818 utgafs B:s "Manuale
tipografico" (i 2 bd), med prof på mer än 250 stilar
från hans tryckeri, bl. a. äfven af österländska
alfabet. Biogr, af de Lama (2 bd, 1816) och Bernardi
(1873).
Bodrag, folkl., kallas i mellersta Sverige
ett slags långa tåg af insektlarver, som
stundom uppträda i oräkneliga massor. Folklig
vidskepelse har tillskrifvit dylika tåg en särskild
betydelse. Vandrade ett sådant från ett gårdsområde
till ett annat, ansågs det medföra all lycka och
välsignelse från det förra till det senare. I Närke,
där denna företeelse benämnes gråen, sökte man
därför infånga hela skaran i ett lakan. Jfr Ormdrag.
N. E. H.
Bodritjer. Se Obotriter.
Bodrog, biflod till Theiss, i Ungern. Den rinner upp
på Karpaterna och mynnar ut vid Tokaj.
Bodru, zool. Se Bothrops.
Bodräkt, jur., ett brott, som består däri,
att personer, som äro i samfälldt bo eller
bolag (t. ex. äkta makar, föräldrar och barn,
stärbhusdelegare) "lönligen draga något undan
hvarandra" (strafflagen 22 kap. 20 §). Bodräkt
utgör i själfva verket efter omständigheterna
antingen försnillning eller tjufnad, beroende på
om gärningsmannen vid brottets begående varit i
uteslutande besittning (se d. o.) af det undandragna
(en man har t. ex., medan hustrun vistades å annan
ort utom hemmet, tillegnat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
