Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomning (Antes), bot. 1. Från knoppstadiets slut till frömjölets aflägsnande och fröämnenas befruktning - Blomning. 2. Vattnets blomning - Blomnystan, bot. Se Blomställning - Blomqvist, Anton Gabriel, finsk forstman - Blomskaft, bot., den stamdel som uppbär en blomma - Blomskog, socken i Värmlands län, Nordmarks härad - Blomskärm, bot., annan benämning på skärmblad (se Blad) - Blomsteralmanack l. Blomsterkalender, almanack som utvisar de olika blomningstiderna för växter - Blomsterbuskar, trädg., buskväxter som odlas uteslutande för sina blommors skull - Blomsterdrifning, trädg. Se Drifning 4 - Blomsterfluga, Anthomyia, zool., insektsläkte af ordningen Diptera - Blomsterfönster, trädg. Se Blomsterodling - Blomstergrupp, trädg. Se Blomsterodling - Blomstergudinnan. Se Flora - Blomstergödning, för krukväxter afsedda gödningsämnen - Blomsterkalender. Se Blomsteralmanack - Blomsterkrasse, bot. Se Iberis och Tropæolum - Blomsterlyra, bot. Se Diclytra - Blomsterlökar, trädg., gemensam beteckning för en mängd lökväxter - Blomster-månad, benämning på maj månad - Blomster- och fruktmåleri, gren af målarkonsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tal säges en växt blomma, när hyllebladen lämnat
knoppstadiet och blifvit fullt utvecklade. Med antes
betecknas äfven en växts normala blomningstid. Jfr
Pollination och Prolepsis.
2. Vattnets blomning kallas den företeelsen att
vattnet i dammar och sjöar färgas med en grön,
blåaktig l. rödaktig färg under vissa tider af
sommaren. Färgen är utbredd i vattenmassan eller
bildar i vissa fall vid lugnt väder likasom en
hinna på själfva vattenytan. Denna företeelse
förorsakas af åtskilliga bland de lägst stående
algerna. En blåaktigt färgad "vattenblomma"
bildas af åtskilliga till Myxophyceæ hörande alger,
t. ex. arter af Anabæna (se d. o.), Aphanizomenon,
Rivularia, Polycystis m. fl. Till samma grupp hör äfven
Trichodesmium (se d. o.), som i varma haf förorsakar
en rödaktig eller gulaktig vattenblomma. En grön eller
orangefärgad vattenblomma förorsakas af Botryococcus
Braunii, hörande till protokockoidéerna. Hos
dessa alger finnas oljartade ämnen, som göra dem
lättare än vattnet, hvarför de vid lugnt väder
samlas vid vattenytan. Man har allmänt antagit,
att de ofvannämnda myxofycéernas låga specifika vikt
betingades af förekomsten af luftfyllda ihåligheter
i cellerna, s. k. luftvakuoler, ett antagande,
som dock synes vara oriktigt. Jfr Plankton.
G. L–m.
Blomnystan, bot. Se Blomställning.
Blomqvist, Anton Gabriel, finsk forstman, f. 29
jan. 1836 i Hälsingfors, blef student 1852, idkade
forstvetenskapliga studier i Tyskland, utnämndes
1861 till lektor vid Evois forstinstitut samt, sedan
han flera gånger varit tjänstförrättande, 1874 till
ordinarie direktor. Bland hans många skrifter i
forstfrågor framstå Finlands trädslag i forstligt
hänseende beskrifna (I. Tallen, 1881; II. Granen,
1883) och Skogshushållningens nationalekonomi och
synpunkter i forstpoliti (1893). B., som var medlem
af flera i forstligt syfte tillsatta statskommittéer,
tog afsked 1903 och afled 12 maj 1904 å Leppäkoski.
M. G. S.
<b>Blomskaft,</<b> bot., den stamdel, som uppbär en blomma
och som ligger mellan blomman och närmaste skärmblad
eller örtblad. Ofta nog äro de grenar, som uppbära
blomman, så korta, att de ej kunna urskiljas
med obeväpnadt öga. I detta fall sägas {blommorna
sakna blomskaft eller vara oskaftade. Dylika blommor
förekomma hos tistlarna och de öfriga kompositeerna,
klöfverarterna, de flesta gräsen m. fl. Jfr Stam.
V. W.*
Blomskog, socken i Värmlands län, Nordmarks
härad. 15,575 har. 1,870 inv. (1903). B. bildar
med Trankil, Torrskog och Vårvik ett konsistoriellt
pastorat i Karlstads stift, Nordmarks kontrakt.
Blomskärm, bot., är en annan benämning på
skärmblad (se Blad). Blomskärmar saknas hos
vissa växtgrupper, t. ex.Cruciferæ och
Aracecæ (inuti blomkolfvarna). Hos vissa
växter sitter en del blomskärmar så tätt
under blommorna, att de bilda liksom ett yttre
blomfoder. Så är förhållandet hos ängsnejlikan
(Dianthus deltoides) och några malvacéer.
V. W.*
Blomsteralmanack l. <sp>Blomsterkalender</i>, almanack, som
utvisar de olika blomningstiderna för vissa växter.
Blomsterbuskar, trädg., gemensamt namn på åtskilliga
buskväxter, som odlas i trädgårdarna
uteslutande eller hufvudsakligen för
sina blommors skull, t. ex. syrener,
sjersminer, rosor och spireor.
C. G. D.
Blomsterdrifning, trädg. Se Drifning 4.
Blomsterfluga, Anthomyia, zool., insektsläkte
a! ordningen Diptera, tvåvingar. Inemot 220 europeiska
arter finnas. Larverna anställa stor förödelse bland
en del af våra kulturväxter, t. ex. trädgårdslöken,
kålen, rädisan, hvitbetan och laktuken. A. Sg.*
Blomsterfönster, trädg. Se Blomsterodling.
Blomstergrupp, trädg. Se Blomsterodling.
Blomstergudinnan. Se FIora.
Blomstergödning, benämning på olika, för krukväxter
afsedda gödningsämnen, vanligen utgörande en
blandning af olika fosforsyrade, salpetersyrade
och svafvelsyrade kali- och ammoniaksalter. Enligt
professor P. Wagners föreskrift beredes en för
de flesta blomsterväxter passande blandning
af följande beståndsdelar: 15 dlr fosforsyrad
ammoniak, 10 dlr salpetersyradt kali, 10 dlr 40
proc. kaligödning, 25 dlr chilesalpeter och 40
dlr svafvelsyrad ammoniak. I handel utbjuden,
färdigberedd blomstergödning har icke alltid
en lämplig sammansättning, och dess värde står
sällan i rimligt förhållande till salupriset.
C. G. T.
<b><Blomsterkalender.</b> Se Blomsteralmanack.
Blomsterkrasse, bot. Se Iberis och
Tropæolum.
Blomsterlyra, bot. Se Diclytra.
Blomsterlökar, trädg., en gemensam beteckning för
en mängd lökväxter (ursprungligen och egentligen
afseende själfva lökarna), såsom hyacinter, tulpaner,
narcisser, snödroppar o. s. v., hvilka antingen
odlas i det fria och tidigt på våren utveckla sina
blommor eller ock drifvas till blomning inom hus under
själfva vintern (se Blomsterodling). En
stor del af dem importeras från främmande länder,
i synnerhet Holland, då deras förökning i Sverige
erbjuder stora svårigheter. Dessa s. k. holländska
blomsterlökar utgöra en icke oviktig handelsvara, och
värdet af Sveriges import häraf uppgår till 300,000
ä 400,000 kr. C. G. D.
Blomster-månad, benämning på maj månad.
Blomster- och fruktmåleri, den gren af målarkonsten,
som efterbildar blommor, blad och frukter. Detta
måleri är visserligen af underordnadt värde, men
ansågs emellertid förr stå högre än "stilleben". Med
blommorna förband man nämligen gärna poetiska
stämningar eller tillade dem vissa karaktärer (den
"stolta" rosen, den "blyga" violen o. s. v.). Detta
slags måleri kräfver dessutom af sin idkare icke
endast förmåga af en trogen naturefterbildning,
utan äfven smak i valet och ordnandet af blommorna
samt en harmonisk sammanställning af både deras
färger och former. Blomstervärldens underbara
mångfald erbjuder också ett rikt material för
konstnärlig komposition, och detta kan ytterligare
ökas genom tillsatser af blomsterkorgar, -vaser,
-glas, daggdroppar, insekter, små fåglar m. m. –
I Kina och i ännu högre grad i krysantemums hemland,
Japan, har blomstermåleriet (särskildt stiliserade och
dekorativt behandlade blommor) af ålder spelat en stor
roll. Blomster- och fruktmåleriet framträdde i Europa
såsom en själfständig konstart först på 1600-talet i
Nederländerna; Rafaels och Giov. da Udines målningar
af detta slag i Vatikanen (från början af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
