Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bleckslageri, mek. tekn., att af metallbleck tillverka kärl och andra varor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarandra på tvenne axlar ac och bd, som medelst
yefven f och de koniska kugghjulen d och k kunna
vridas, verkställa bleckets utklippning. För
axlarnas riktiga inställande är öfverstycket C
justerbart omkring bulten e genom skrufvens m
ansättning. I öppningen o finnes en linjal för de
raka bleckremsornas styrning. Vid runda skifvors eller
ringars utklippning centreras blecket med den i bygeln
B anbragta spetsen s, som med handhjulet h pressas
mot blecket och fasthåller detta under
utklippningen. Bygeln B är vidare skjutbar på prisman H
medelst handhjulet n, kuggdref och kuggstången z,
hvarigenom olika diametrar å de utklippta skifvorna
erhållas. Efter vederbörlig inställning fasthålles
bygeln med klämskrufven y. För åstadkommande af rent
snitt är slutligen prisman H vridbar i sidoriktningen
omkring lagret r. Runda, mindre plattor eller
hål utaf en eller annan form utföras med pressar
(se nedan) och borrmaskiner (se Borrmaskiner)
af samma konstruktion som för gröfre plåtarbeten,
ehuru naturligtvis med smäckrare dimensioner.
Formgifningen af de till lämplig storlek utarbetade
bleckstyckena sker genom böjning, dragning, drifning,
upptryckning eller pressning.
Vid mindre föremåls tillverkning utföres böjningen
eller bockningen för hand med flacktänger, som hafva i
sidoriktningen utbredda käftar af lämplig form, eller
ock genom hamring med järn- eller trähammare öfver
kanterna af ett smidesstäd eller öfver särskildt
formade omslags- eller bertel-järn. Större eller
kraftigare bleckstycken böjas eller bockas med
maskin. En dylik för formning af raka kanter är den i
fig. 5 visade falsmaskinen, som består af tre backar
a, b och c, af hvilka de tvenne förstnämnda
tjäna att fasthålla blecketd, medan den tredje,
c, då den med handtaget h vrides uppåt, bockar den
utskjutande delen af blecket antingen i skarp vinkel
af önskad storlek eller också i båge, om blecket,
framskjutes ett litet stycke för hvarje omvridning
af backen c. Vefven vid maskinens ena ände tjänar att
klämma backarna a och b mera eller mindre tillsamman;
och ställskrufvarna <i>s/i> bestämma bredden å den uppvikta
kanten eller falsen af blecket. Rundböjning af bleck
till form af rännor, rör etc.
verkställes med rundningsmaskinen i fig. 6, hvars tvenne
valsar, 1 och <i>2/i>, frammata blecket d mot en tredje
vals, 3, som böjer eller bockar blecket efter
en cirkelbåge med större eller mindre radie, för
hvilket ändamål valsens 3 tappar hvila på excentrar,
4, eller kilar, medelst hvilka denna vals höjes
eller sänkes. Valsen 1 kan uttagas ur maskinen eller
vridas upp för att möjliggöra ett färdigböjdt rörs
utdragande. Äfven ett annat slags maskin, bertelmaskin
kallad och visad i fig. 7, tjänar att omböja, uppvika
(bertla) och profilera bleckkanter till kärl etc.,
att inlägga metalltrådar i dessa kanter för deras
uppstyfning m. m. Den utgöres af tvenne fristående
skifformade stålrullar, a, med vederbörlig
profilform, mellan hvilka, när de sättas i rotation,
bleckstycket frammatas och formas.
Raka profilerade blecklister åstadkommas också genom
dragning i vanliga dragbänkar (se Tråddragning),
åt hvilkas backar gifves erforderlig form.
Drifning af bleck sker genom upprepade täta slag med
lämpligt formade hammarpenar, hvilket arbete har till
följd materialets utvidgning på de ställen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
