Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bladskärande myror, Atta Fabr., ett till underfam. Myrmicinæ Lep. hörande myrsläkte - Bladslida, bot. Se Blad - Bladsnärp, ligula, bot., är en för gräsfamiljen karakteristisk hinnartad utväxt - Bladspår l. Bladspårsträngar, bot. Se Kärlsträng - Bladsteklar, zool. Se Tenthredinidæ - Bladstickling, bot. Se Stickling - Bladställning, bot. Det sätt på hvilket bladen äro anordnade på stammen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föda. Vid hvarje åverkan på boet tillvarataga de
omsorgsfullt hvarje fragment af sin "svampträdgård"
för att återställa den i dess förra skick, och
vid sina flyttningar medföra de den till den
nya bostaden. De gamla redan utsugna delarna af
svampträdgården aflägsnas ur boet för att ersättas
af nya bladmassor, i hvilka svamptrådarna redan
efter några timmars förlopp inträngt. Det tyckes,
som om de kålrabbiliknande bildningarna skulle
vara konstprodukter, framkallade därigenom att
myrorna ständigt hindra svampmyceliets vidare
utveckling, ty aflägsnas myrorna, utvecklar
det sig till ett mögelliknande luftmycelium,
af hvilket till sist såsom slutstadium
framgår en skifsvamp, Rozites gongylophora.
Gr. A–z.
Bladslida, bot. Se Blad.
Bladsnärp, ligula, bot., är en för gräsfamiljen
karakteristisk, hinnartad utväxt på öfre
sidan af örtbladen, belägen på gränsen mellan
slidan och skifvan. Analoga med bladsnärpen
äro de s. k. bikronbladen (jfr Bikrona).
V. W.
Bladspår l. Bladspårsträngar, bot. Se Kärlsträng.
Bladsteklar, zool. Se Tenthredinidæ.
Bladstickling, bot. Se Stickling.
Bladställning, bot. Vid en närmare undersökning af
det sätt, på hvilket bladen äro anordnade på stammen,
finner man, att en sträng regelbundenhet i de allra
flesta fall därvid är rådande. Hos de
växtarter och hos de växtorgan (t. ex. blommorna),
där 2 eller flera blad utgå från samma höjd på
stammen – eller äro hvad man kallar motsatta,
resp. kranssittande – faller regelbundenheten
lättare i ögonen. I de fall åter, då bladen sitta
på olika höjd – eller äro hvad man plägar benämna
strödda (bättre skulle de kunna kallas ensamma)
–, är lagbundenheten i anordningen ej så lätt att
iakttaga. En sådan eger dock verkligen rum. Om man med
en linje sammanbinder bladens vid fästningspunkter,
därvid gående nedifrån uppåt, kortaste vägen från
ett blad till det närmast intill sittande, skall
man finna,
att denna linje nästan alltid beskrifver en mer
eller mindre utdragen spiral omkring stammen,
grundspiral (fig. B). På grund däraf har man också
kallat de strödda bladen spiralställda. Lägger man
vidare märke till hvilken riktning de olika bladen
hafva till hvarandra eller åt huru många olika
håll bladen på en viss stamdel vetta, så finner
man ofta nog utan synnerlig svårighet, att de äro
riktade än endast åt 2 håll, än åter åt 3, än åt 5,
än åt 8 o. s. v., eller m. a. o. att bladen bilda
än 2, än 3, än 5 o. s. v. raka rader (orthostiker)
utefter stammen. Exempel på tvåradiga blad gifva oss
alla våra äkta gräs, på treradiga våra starrgräs, på
femradiga de flesta af våra pilar o. s. v. Vidare
finner man, att de tvåradiga bladen äro aflägsnade
från hvarandra med hälften af stammens periferi,
de treradiga med 1/3, de femradiga med 2/5, de
åttaradiga med 3/8 o. s. v. Dessa bråk: l/2, 1/3,
2/5, 3/8 o. s. v., angifva alltså bladens s. k.
divergens. Men täljarna och nämnarna äro hvar
för sig äfven uttryck för andra förhållanden med
afseende på bladställningen. För att det följande må
kunna förstås, måste vi först förklara betydelsen af
termen bladcykel. Därmed menas den sträcka
af grundspiralen, som måste tillryggaläggas för att
från ett blad komma till nästa ofvanför. detsamma
sittande blad. Uppdrager man ofvannämnda spirallinje,
finner man, 1:o att den vid de olika slagen af
divergens, under passagen genom en cykel, i sig
upptager fästepunkterna för jämt så många blad,
som siffran i nämnaren angifver, och 2:o att
spirallinjen i hvarje enskildt fall tillryggalägger
lika många hela hvarf omkring stammen, som siffran
i täljaren uttrycker. Så upptager vid t. ex. 1/3
divergens spirallinjen vid passagen genom bladcykeln
i sig 3 blad (d. v. s. att bladcykeln innehåller 3
blad), och spirallinjen tillryggalägger jämt ett hvarf
för att genomlöpa cykeln. Vid 2/5 divergens upptager
spirallinjen i sig 5 blad och beskrifver två hela
hvarf omkring stammen (fig. A); vid 3/8 divergens
upptager nämnda linje 8 blad och beskrifver tre
hela hvarf omkring stammen; o. s. v. – De allmännast
förekommande bladdivergenserna äro 1/2, 1/3, 2/5, 3/s8,
5/13, 8/21, 13/34......Denna rad af bråk är mycket
lätt att behålla i minnet. Hvarje bråks täljare är
nämligen just summan af de bägge föregående bråkens
täljare; och på samma sätt förhåller det sig med
nämnarna. Dessa divergenser äro dock ej de enda, som
förekomma i naturen. Man träffar hos en del växter
regelmässigt sådana af 1/4, 2/7, 2/9 och äfven af
andra slag. – Jämföra vi, när bladen äro kransvis
sittande eller motsatta, den inbördes ställningen
mellan de blad, som tillhöra olika bladkransar,
finna vi lätt såsom allmän regel, att bladen i en
ofvanför sittande krans ej äro ställda midt öfver
bladen i den närmast nedanför sittande, utan midt
öfver mellanrummen mellan bladen i denna. Undantag
från denna regel träffar man sällan och i sådana
fall endast hos blombladen. Det ofvan sagda har sin
egentliga tillämpning på upprätt växande, radiärt
byggda skott, medan det alldeles icke, eller med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
