Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blackstone, sir William, engelsk jurist - Black town, eng. Se Madras - Blackw., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för John Blackwell, en engelsk spindelkännare - Blackwall, stadsdel i London, vid "Ostindia docks" - Black warrior, segelbar biflod till Tombigbee i staten Alabama - Blackwater. 1. Flod i sydöstra England, grefsk. Essex - Blackwater. 2. Flod i södra Irland - Blackwell, Alexander, politisk intrigör - Blackwell, Elizabeth, engelsk-amerikansk läkare och filantrop - Blackwood, bot. Se Dalbergia - Blackwood. 1. William B., skotsk bokförläggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
former såsom gällande rätt, medan de faktiska
nybildningarna ej beröras med ett ord. Hans
framställning af det engelska statsskicket togs
emellertid såsom verklighet inom stora kretsar äfven
i själfva England; och än mer var detta förhållandet
i utlandet, särskildt i Frankrike och Amerika. Det
var i B:s formulering, som Englands statsskick
påverkade den utländska politiska utvecklingen
liksom det politiska tänkandet under den följande
tiden, och framför allt har detta satt sitt spår i
Förenta staternas författning (1787–89). Samtidigt
framkallade emellertid hans tillbedjan af den
engelska författningen, hans framställning af det
kungliga prerogativet såsom nära nog obegränsadt
och framför allt hans allmänna illiberalitet en
mängd häftiga angrepp, hvaribland Benthams (i hans
"Fragment on government", 1776) är ryktbarast.
E. Hkr.
Black town [blä’k täu’n], eng., "svarta staden". Se
Madras.
Blackw., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning
för John Blackwell, en engelsk spindelkännare,
f. 1790, d. 1881.
Blackwall [blä’kωål], stadsdel i London, vid "Ostindia
docks", med en kaj, vid hvilken de på kontinenten
gående ångarna ofta lägga till.
Black warrior [blä’k ωå’riə], segelbar biflod till
Tombigbee i staten Alabama, i Nord-Amerika.
Blackwater [bläk-ωåtə], "svarta vattnet". 1. Flod i
sydöstra England, grefsk. Essex, upprinner s. v. om
Saffron Walden under namnet Pant och faller ut
i den för sina ostron berömda Blackwater bay af
Nordsjön. Längd omkr. 65 km. – 2. Flod i södra
Irland, upprinner på Mount Eagle i grefsk. Kerry,
strömmar genom grefsk. Cork och Waterford och faller
vid Youghal ut i Atlantiska hafvet. B. är Irlands
näst största flod (170 km. lång) och är bekant för
sina öfversvämningar.
Blackwell |"blä’k«wel], Alexander, politisk intrigör,
f. i Aberdeen 1700 (enl. 1747 års kanslirätts
protokoll 1709), studerade några år vid Edinburghs
universitet (där han senare lär ha promoverats till
medicine doktor) och försökte därefter sin lycka på
olika vägar, allteftersom nyck eller nöd dref honom:
en tid uppehåller han sig med korrekturläsning
i London, sedan uppsätter han ett eget tryckeri,
men gör cession och försmäktar under tvenne år i
bysättningshäkte; längre fram finna vi honom uppträda
som ifrig målsman för ett förbättradt landtbruk och
som författare i naturvetenskapliga och ekonomiska
ämnen. Detta skriftställeri gaf honom ett namn,
som trängde äfven till Sverige och föranledde
hans inkallande hit, 1742. Han fick här titel af
kungl. lifmedikus, och sedan han efter en lyckad
kur kommit i stort rop, fick han 1745 arrendera
Ållestads kungsgård i Västergötland, mot villkor
bl. a. att genom resor och undervisning sprida
kunskap om ett förbättradt jordbruk. Hans åtgärder
vunno likväl ej obetingadt godkännande och klandrades
af bl. a. Linné. Men B:s oroliga ande sökte snart
nya sysselsättningar, och han kastade sig därför på
politik. I afsikt att åstadkomma ett närmande mellan
Sverige, Danmark och England inledde han förbindelser
med Titley, engelska sändebudet i Danmark, där en
engelsk prinsessa var drottning. I ett bref, som
B. först trodde vara från Titley, men sedan förmodade
härleda sig från någon fiende – B. hade många sådana –
uppmanades han att
lofva konung Fredrik I hundra tusen pund sterling (som
danska drottningen skulle skaffa från sin fader) för
att han skulle medverka. I mars 1747 begaf han sig med
detta anbud upp till konungen, bad honom vara Danmarks
vän och gaf vinkar om åtskilliga förändringar,
hvilka skulle kunna åstadkommas i sammanhang med
denna vänskap och med hvilka han, såsom konung Fredrik
sedermera sade, "tycktes mena successionsordningen,
fast han den icke så tydligen utnämnde", och
"påsyfta suveränitetens införande". Konungen
medgaf, att han icke allt förstått, "för B:s
otydliga uttals skull"; men, fruktande en snara,
yppade han allt för tronföljaren) Adolf Fredrik och
hattpartiets och kansliets chef Tessin. B., som äfven
för Tessin upprepat anbudet om de 100,000 pd st.,
men under uppgift, att de skulle användas till att
störta det franska partiet, häktades, ställdes
inför en af kansliämbetsmän sammansatt rätt och
dömdes 10 juni till döden, ehuru hans bekännelser,
frampressade genom en tre gånger förnyad tortyr,
ingalunda äro af den art, att ett så hårdt straff
bort följa. Han afrättades 29 juli 1747. Målet
insveptes i det djupaste mörker och nyttjades med
fördel till partimanövrer. Handlingarna förseglades;
de hafva i senare tider blifvit granskade, men icke
lämnat några upplysningar af vikt. Jfr N. Arfvidsson:
"Blackwellska rättegången" (i tidskr. "Frey", 1846),
och Malmström, "Sveriges pol. hist.", 2:a uppl., III,
325–330. J. Th. W.
Blackwell [blä’kwel], Elizabeth, engelsk-amerikansk
läkare och filantrop, f. 1821 i Bristol (England),
flyttade 1832 med sina föräldrar till Nord-Amerika,
och sedan fadern dött, 1838, bidrog hon genom
undervisning till moderns och syskonens utkomst. Hon
egnade sig åt medicinska studier och blef banbryterska
på detta område, i det att hon, ehuru afvisad vid
de flesta högskolor, lyckades slå sig igenom och 1849
eröfrade det första medicinska doktorsdiplom, som i
Förenta staterna tilldelats en kvinna. Efter tvenne
års studier vid sjukhus i Paris och London, etablerade
hon sig 1851 såsom kvinno- och barnläkare i New York,
hvarest hon bl. a. inrättade ett fattigsjukhus för
kvinnor och barn. 1859 höll miss B. medicinska
föreläsningar i England, och 1868 bosatte hon
sig i London, där hon sedermera undervisade vid
"Women’s medical college" och verksamt deltog i
sammanslutningar för främjande af sedlighet och
folkets väl. Miss B. har författat The laws of life
(1852), Counsel to parents on the moral education of
their children (1879; "Ungdomens sedliga uppfostran
med hänsyn till könens inbördes förhållande", 1883)
m. m.
Blackwood [bläkwud], bot. Se Dalbergia.
Blackwood [blä’kwud]. 1. William B.,
skotsk bokförläggare, f. 1776, d. 1834, var först
bokhandelsbiträde, uppsatte 1804 egen bokhandel,
mest med äldre, sällsynta böcker, och egnade sig
sedermera åt förlagsverksamhet. Han var den egentlige
grundläggaren af "Edinburgh encyclopedia". som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
