- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
545-546

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjurälfven, en från den norska sjön Fisklausen kommande älf - Bjälbo, socken i Östergötlands län, Göstrings härad - Bjälk, zool. Se Björknan - Bjälkankare, bygnk. Se Förankring - Bjälkbro. Se Bro - Bjälke. 1. Träv. En i fyrkant uppbilad trädstam - Bjälke. 2. Bygnk. Se Bjälklag - Bjälke. 3. Her. Se Vapen - Bjälklag, bygnk., den anordning genom hvilken de olika rummen afskiljas från andra ofvan eller under

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De kalkbäddar, som där förekomma, hafva nämligen i
hög grad blifvit påverkade af kolsyrehaltigt vatten,
så att älfven under långa sträckor tager sin väg under
jorden, hvarjämte många jordtrattar (doliner) angifva
tillvaron af underjordiska hålor. Äfven kitteldalar,
grottbildningar m. m. äro där för handen, så att det
hela erinrar om ett verkligt karstlandskap. Äfven på
norska sidan finnas, vid Rendsel- eller Jordbro-älfven,
liknande fenomen. Jfr F. Svenonius, "En egendomlig
dalgång i nordligaste Jämtland" (i Geol. fören. i
Stockholm förh., bd 5, n:o 3).

Bjälbo, socken i Östergötlands län, Göstrings
härad. 2,231 har. 749 inv. (1903). Annex till Skeninge
stad, Linköpings stift, Göstrings kontrakt.

Bjälk, zool. Se Björknan.

Bjälkankare, bygnk. Se Förankring.

Bjälkbro. Se Bro.

Bjälke. 1. Träv. En i fyrkant uppbilad trädstam
med kvadratisk eller rektangulär genomskärning. Af
byggnadsbjälkar – hvilka merendels äro af tall,
sällan af gran – särskiljas efter dimensionerna
tre slag: grofva, ordinära och handbjälkar. – I
trävaruhandeln räknas till bjälkar fyrhugget virke af
nästan uteslutande furu, som på midten håller minst 9
eng. tum; det klenare kallas sparre. Bjälkarnas längd
varierar mellan 18’ och 50’, kortare längder få ej
förekomma. De apteras vid halfva fot, t. ex. 18’,
18 1/2’, 19’ o. s. v., och mätas på midten i 1/4 tum,
d. v. s. 9", 9 1/4", 9 1/2" o. s. v. Sorteringen är i 1:a
och 2:a kvalitet. Den senare röner ringa efterfrågan
och betingar hälften lägre pris. Prima bjälkar skola
vara väl bilade, skarpkantiga, rätvinkliga och helst
kvadratiska, fria från röta, rötkvistar, blåyta och
större märgsprickor. Större krökar få ej finnas. Någon
vankant får finnas till högst 1/4 af längden och 3/4"
af bjälkens tjocklek i toppen. Vid försäljningen
garanteras vanligen ett visst medelkubikinnehåll
per styck. Se vidare Balk och Sparre.
F. L.

2. Bygnk. Se Bjälklag.

3. Her. Se Vapen.

Bjälklag, bygnk., kallas den anordning, genom
hvilken de olika rummen i en husbyggnad afskiljas
från andra ofvan eller under varande lokaler,
bildande golf och tak i dessa. Ett fullgodt bjälklag
bör uppfylla följande fordringar: ega tillräcklig
styrka och styfhet, d. v. s. icke fjädra sig under
förekommande belastningar; vara isolerande för ljud
och värme; ega varaktighet, så att det ej med tiden
förstöres; vara eldfast; samt med uppfyllande af
dessa fordringar tarfva en ringa konstruktionshöjd
och betinga en måttlig kostnad. – Inom ett bjälklag
kan man skilja mellan: dess bärande hufvuddelar,
bjälkarna; dess utfyllande, sekundära delar,
bestående af hvalf, mellanlag o. d.; samt golf- och
taklagen. Bjälkarna kunna vara af trä, järn eller
armeradt stenmaterial. Till öfriga delar användas
snart sagdt alla möjliga materialier.

Ett träbjälklag, sådant det vanligen förekommer i
våra svenska husbyggnader, är anordnadt på följande
sätt. Träbjälkar af 20 × 25 cm. eller annan sektion
inläggas på 0,6–0,8 m. afstånd från midt till midt för
spännvidder upp till 6 m. Mellan bjälkarna inlägges
en s. k. blindbotten af 2,5 cm. bräder, hvilande å
läkt, som infästats långs träbjälkarnas sidor. Ofvan
blindbottnen och mellan bjälkarna
inlägges s. k. trossfyllning af brändt kalkgrus
eller annat torrt och lätt fyllnadsämne. Ofvanpå
bjälkarna lägges golflaget af 4–5 cm. furuplank, och
på deras undersida insattes en klen brädpanel, hvarpå
taklaget af kalkputs å vassrör e. d. appliceras. Ett
dylikt bjälklag kan ges tillräcklig styrka och styfhet
för vanliga lokaler och upp till 6 m.
spännvidd, men det besitter icke särdeles stor
isolerande förmåga eller varaktighet och motstånd
mot eldens åverkan. Detsamma har dock för sitt
billiga pris fått en stor användning inom vanliga
bostadshus.

illustration placeholder
Fig. 1. Vanligt träbjälklag.


För erhållande af större isoleringsförmåga
och eldfasthet utföras bjälklagen öfver källarlokaler,
lagerrum o. d. af hvalf å järnbalkar med fyllning,
och golflag enligt den i fig. 2 framställda vanliga
typen. Å bjälklagen mellan öfversta våningen
i ett bostadshus och vindsvåningen inlägges en
s. k. brandbotten, som för ett vanligt träbjälklag
består af på flatan utlagdt tegel eller ett lag af
betong, appliceradt å bjälklagsfyllningen, i stället
för trägolflaget.

illustration placeholder
Fig. 2. Källarbjälklag.


De ofullkomligheter, som i ofvannämnda afseenden
vidlåda de vanliga träbjälklagen, hafva under
senare år gifvit anledning till en mängd nya
konstruktioner. Sålunda hafva inom olika länder olika
system kommit till en mera allmän användning. I
Amerika användas plana ihåliga tegelhvalf af
pressad och bränd terrakotta, inlagda mellan vanliga
järnbalkar såsom bärare. På undersidan af balkarna äro
tegelplattor inlagda till skydd mot eldens åverkan
å järnet. I Österrike begagnas mycket ofta plana

illustration placeholder
Fig. 3. Eldfast bjälklag med kupig undersida.


tegelhvalf af särskildt fasonerad sten, inslagna
mellan järnbalkar. I Tyskland hafva några system med
namn efter sina uppfinnare, såsom Kleine, Stolte,
Koenen m. fl., kommit mycket i bruk. De bestå
af mellan järnbalkar inlagda plana tegel- eller
betonghvalf, i hvilka horisontaltrycket upptagits
genom inbäddade järnstänger. I England förekommer
ofta bjälklag af järnbalkar med mellanlag af vågig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free