Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilston, stad i engelska grefskapet Stafford - Biltog (fsv. biltugher), jur., detsamma som fridlös, senare liktydigt med landsflyktig - Biltong, soltorkadt, i remsor skuret kött (vanligen fårkött) - Bi-lus, Braula coeca, zool., en till fam. Braulidæ, underordn. lusflugor - Biläger (ty. beilager), furstliga personers bröllop - Biläggningskarta, en annan benämning å beläggningsstämpel. Se Stämpelpapper - Bima, stad på nordöstra kusten af nederländska ön Soembava i ostindiska arkipelagen - Bi-mal, zool. Se Vaxmal - Bimana, zool. Se Människan - Bimanuell undersökning, med., ett kännande med bägge händerna samtidigt - Bim-basji l. Bin-basji (turk.), major. Jfr Basj - Bimbia, en i Biafra-viken på södra sluttningen af Kamerun framspringande halfö - Bimembrisk, tvålemmad, dubbellemmad - Bimester, en tid af två månader - Bimetallisk (jfr Bimetallism), dubbelmetallisk - Bimetallism, nationalek., dubbel myntfot - Bi-myra, Mutilla europæa, zool., insektsart af ordn. Hymenoptera - Bimånar l. Vädermånar, meteor., ett optiskt fenomen på natthimmelen - Bin-basji. Se Bim-basji - Binbogha-dag, en bergskedja i det inre Mindre Asien - Binche, stad i belgiska prov. Hainaut - Binchois, Gilles, flamländsk tonsättare - Binck, Jakob, tysk porträttmålare och kopparstickare - Bind. Se Bokbinderi - Binda, anat. Se Aponeuros - Binda, kir. Binda af gastyg, gasbinda, eller gipsbinda, en gasbinda beströdd med gips - Binda (Åkerbinda, Löfbinda), bot. Se Polygonum - Bindalen, sydligaste häradet i Nordlands amt - Bindalsfjord. Se Bindalen - Bindebåge, mus. Se Båge - Bindehinna l. Bindhinna, oftalm. Se Öga - Bindemedel, tekn., ämnen som med stor kohesion förbinda kroppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fabrikation, i synnerhet af emaljerade och lackerade
bleck varor.
Biltog (fsv. biltugher), jur., urspr, detsamma som
fridlös, senare liktydigt med landsflyktig.
Biltong (fr. <i>billongue</i<, eng. bultong), soltorkadt,
i remsor skuret kött (vanligen fårkött), som af boerna
medföres under deras färder och i fält, i senare fall
såsom ett slags, af hästen buren, reservportion. I
Nord-Amerika kallas det pammikan. H. J–dt.
Bi-lus, Braula coeca, zool., en till fam. Braulidæ,
underordn. lusflugor <i<Pupipara</i>), ordn. tvåvingar
(Diptera) hörande, på tambien parasiterande
insekt. Den är blind och vinglös, till färgen
glänsande rödbrun, 1,5 mm. lång. De korta antennerna
sitta nästan helt insänkta i gropar å hufvudet. I
stället för klor bära fötternas sista led en kam,
bildad af omkr. 30 borstlika tänder. Bi-lusen
förekommer vanligen enstaka å arbetsbin och
drönare, men å visen finner man ofta flera individer
samlade. Bi-lusen anses skadlig, endast då den
uppträder i större antal inom ett bisamhälle. –
Med namnet bilöss betecknas stundom äfven larverna
af majbaggen och andra till fam. Cantharidæ
hörande skalbaggar. Jfr Pupipara och Majbagge.
G. G.
Biläger (ty. beilager), furstliga personers bröllop.
Biläggningskarta, en annan benämning å
beläggningsstämpel. Se Stämpelpapper.
Bima, stad på nordöstra kusten af nederländska ön
Soembava i ostindiska arkipelagen. Omkr. 10,000
inv. Utförsel af kryddor och färgträ.
Bi-mal, zool. Se Vaxmal.
Bimana (af lat. bis, två gånger, och manus hand),
zool. Se Människan.
Bimanuell undersökning (af lat. bis, två gånger,
och manus, hand), med., ett kännande med bägge
händerna samtidigt och så ställda, att det parti
(den kroppsdel), som skall undersökas, befinner sig
emellan dem. Uttrycket användes merendels beträffande
undersökning af de kvinnliga underlifsorganen, men
gäller äfven undersökning af mun och svalg, blåsa,
njurar, ändtarm o. s. v. J. A.
Bim-basji l. Bin-basji (turk.), major. Jfr Basj.
Bimbia, en i Biafra-viken på södra sluttningen af
Kamerun framspringande halfö, vid norra stranden af
floden B., snedt emot Fernando Po, tillhör tyska
protektoratet Kamerun. På södra spetsen af halfön
ligger byn B. med 400 inv. Utlöpare från Kamerunberget
äro B.-bergen, som gå genom landet. Befolkningen
utgöres af isubunegrer. J. F. N.
Bimembrisk (lat. bimembris, af bis, två gånger,
och membrum, lem), tvålemmad, dubbellemmad.
Bimester (lat. bimestre, af bis, två gånger, och
mensis, månad), en tid af två månader.
Bimetallisk (jfr Bimetallism), dubbelmetallisk. I
Sverige begagnades en tid för elektriska ledningar
en s. k. bimetallisk ledningstråd, bestående af
förkopprad ståltråd.
Bimetallism (af lat. bis, två gånger, och metall),
nationalek., dubbel myntfot, d. v. s. både silfver och
guld såsom grund för ett lands myntväsen, i motsats
till monometallism eller enkel myntfot. Se Myntfot.
Bi-myra, Mutilla europæa, zool., insektsart
af ordn. Hymenoptera (steklar), lefver ensligt,
bildar inga samhällen (såsom förhållandet är med de
närstående, till "byggare-steklarna" hörande släktena
Vespa, Bombus, Apis, Formica). Endast hannar och
honor förekomma, af hvilka de förre äro bevingade,
de senare vinglösa. Äggen läggas i hålor, gräfda i
marken, och larverna lefva såsom parasiter i humlebon,
där de anställa stor skada bland humlornas larver.
A. Sg.*
Bimånar l. Vädermånar, imeteor/i., ett optiskt fenomen
på natthimmelen, framkalladt af månljuset på samma
sätt och under samma förhållanden som bisolarna
af solljuset (se Bisolar), från hvilka de
skilja sig endast genom mindre ljusstyrka och
mestadels genom frånvaro af alla tydliga färger.
R. R.*
Bin-basji. Se Bim-basji.
Binbogha-dag, en bergskedja i det inre Mindre Asien,
hörande till Antitaurus, men skild från hufvudkedjan
genom en dal, som genomflytes af Gök-su, en af
källfloderna till Seihun.
Binche [bäj], stad i belgiska prov. Hainaut,
arrond. Thuin, vid järnväg till Bruxelles. 11,350
inv. (1900). Tillverkning af spetsar och glas.
Binchois [bäjåa’], Gilles, flamländsk
tonsättare, f. omkr. 1400 i Hainaut, var 1452
anställd hos Filip den gode af Burgund och dog
1460. B. var en af de förste komponisterna af
den första nederländska skolan, men af hans
kompositioner är endast föga utgifvet, det
mesta finnes i manuskript i Bologna och Wien.
A. L.
Binck, Jakob, tysk porträttmålare och kopparstickare,
enligt traditionen lärjunge af A. Dürer och Marc
Antonio, troligen född i Köln mellan 1490 och 1504,
uppehöll sig omväxlande i Nederländerna och Köpenhamn,
dit Kristian III kallade honom såsom "kongelig
contrafejer", och gick 1551 i tjänst hos hertig
Albrekt af Preussen. Död i Königsberg omkr. 1560.
(O. G–g.)
Bind. Se Bokbinderi.
Binda, anat. Se Aponeuros.
Binda, kir. Inom kirurgien nyttjas olika slag af
bindor. Den yttersta delen af ett förband utgöres
i regel af en binda af gastyg, gasbinda,
medelst hvilken förbandet fasthålles i sitt läge. Vid
behandling af benbrott och i allmänhet, då det gäller
att gifva en kroppsdel ett stöd, som sluter sig efter
kroppsformen, nyttjas gipsbinda, vanligen en
gasbinda beströdd med gips. Jfr Esmarchs binda och
T-binda. J. E. J–n.
Binda (Åkerbinda, Löfbinda), bot. Se
Polygonum.
<b>Bindalen,</> sydligaste häradet i Nordlands amt, Norge,
består af socknarna Vassaas och Solstad, 1,699 kvkm.,
med 2,553 inv. (1900). – Bindalsfjord, en från
hafvet inträngande fjord, som till en del bildar
gräns mellan Trondhjem och Tromsö stift. Längre in
delar den sig i flera armar, af hvilka Urfjord
och Tosenfjord äro de viktigaste.
Bindalsfjord. Se Bindalen.
Bindebåge, mus. Se Båge.
Bindehinna l. Bindhinna, oftalm. Se Öga.
Bindemedel, tekn., ämnen af mer och mindre flytande
eller degformig konsistens, som med stor kohesion
förena så stor adhesion till vissa kroppar, att
de anbragta mellan delar af sådana fast förbinda
dessa. Ett bindemedels sammanhållande verkan ökas
vanligen därigenom att det hårdnar till en fast massa
på grund af småningom fortlöpande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
