Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 351-352 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bi-labialer. Se Kontaktsläge och Labialer - Bilad (arab.), land - Bilad el-dsjerid (Biled ul-dsjerid), landskap i södra Tunisien - Bilalo l. Guilala, sjöv., en tvåmastad bred båt som begagnas i Manila - Bilander l. Billender, sjöv., ett tvåmastadt fartyg, förr till fraktfart på Nordsjökusterna - Bilans, hand., skillnaden mellan debet och kredit - Bilaras, J. Se Nygrekiska litteraturen - Bilateral, tvåsidig; som sträcker sig åt två sidor - Bil-attest, sjöv., ett af två trovärdiga personer utfärdadt intyg angående här i riket byggdt fartyg - Bilbao (baskiska Ibaizabel). 1. Förutvarande spansk provins - Bilbao. 2. Hufvudstad i spanska provinsen Vizcaya

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bi-labialer. Se Kontaktsläge och Labialer.

Bilad (arab.), land. – B. el-berabra. Se Nuba. –
B. el-bisjarijje. Se Nubien. – B. es-Sudan. Se
Sudan.

Bilad el-dsjerid (Biled ul-dsjerid),
d. v. s. "dadellandet", landskap i södra Tunisien,
mellan sjöarna (sjotts) Gharsa och El-dsjerid, med 1
mill. dadelpalmer i sina oaser, som inalles upptaga
2,000 har. Såväl på romarnas som på de arabiske
kalifernas tid stod landet i hög blomstring, såsom
de många ruinerna och minnesmärkena visa. På senare
tider har franska regeringen genom anläggande af
artesiska brunnar åter höjt landets kultur.


Bilalo l. Guilala, sjöv., en tvåmastad, omkr. 18
m. lång och 3 m. bred båt, som begagnas i Manila. Den
har europeisk form, men är tacklad och inredd enligt
bruket på platsen. Enär båten
är afsedd att föra passagerare, finnes bakom
stormasten en rymlig kajuta. Båten är äfven
försedd med utriggare, d. v. s. en bom,
som vid stark blåst skjutes tvärs ut, för
att genom sin tyngd motverka båtens krängning
åt sidan. R. N.*


Bilander l. Billender (fr. belandre, holl. bylander), sjöv., ett
tvåmastadt fartyg, som förr begagnades till fraktfart
på Nordsjökusterna. Dess tackling liknade en briggs,
men i st. f. vanligt
storsegel och briggsegel förde det ett trapetsformigt
segel, som upptill var fäst till ett groft spri,
hvilket medelst en rack (ring), på ungefär en
tredjedel af spriets längd nedifrån, löpte på
masten. När detta segel, som kallades storsegel, var
upphissadt, hade spriet ungefär 45 graders lutning
mot masten. Fartygets
dräktighet var i allmänhet omkr. 80 ton. –
På de holländska floderna och kanalerna förekom,
redan på 1600-talet, ett annat slags fartyg,
som likaledes kallades bylander eller måhända
rättare binnenlander. Detta fartyg var mycket
flatbottnadt och hade på sidorna s. k. "svärd"
eller "afdriftsvingar", hvilka vid bidevindsegling
nedsläpptes för att hindra afdriften. Midt
emellan fartygets långsidor fanns ifrån aktern
till fören en öfverbyggnad eller ett slags däck,
som låg ett par decimeter högre än skarndäcket;
emellan denna öfverbyggnad och fartygssidan fanns en
gång (s. k. gångbord). För öfrigt liknade fartyget
till tackling och segel en hoj, hade vanligtvis
3 mans besättning och en dräktighet af omkr. 24
ton. – På franska kusten funnos "belandres",
som voro slup-tacklade. Jfr Brigg och Hoj.
R. N.*

Bilans (fr. bilan, af lat. bilanx, "med två
vågskålar"), hand., skillnaden mellan debet och
kredit. Kallas äfven balans l. saldo.

Bilaras, J. Se Nygrekiska litteraturen.

Bilateral (af lat. bis, två gånger, och latus,
sida), tvåsidig; som sträcker sig åt två sidor. –
Bilateral-kontrakt, ett till ömsesidiga förpliktelser
bindande fördrag.

Bil-attest (af holl. bijl, yxa), sjöv., ett af
två trovärdiga personer utfärdadt intyg angående
här i riket byggdt fartyg, utvisande när,
hvar och af hvem fartyget är byggdt äfvensom
fartygets längd, bredd och djup. Bilattesten
skall företes vid anmälan till registrering af
fartyget. Se vidare k. förordn. 18 okt. 1901 § 5.
I. Afz.

Bilbao (baskiska Ibaizabel). 1. Förutvarande
spansk provins, omfattande de nuv. provinserna
Vizcaya och Alava samt en del af landskapet Gamla
Kastilien. – 2. Hufvudstad i spanska provinsen
Vizcaya, nära utloppet af den segelbara Nervion i
Vizcaya-viken. Genom floden delas staden i "B. la
vieja" (gamla B.), på vänstra, och det egentliga
B., på högra stranden. Öfver floden gå fyra
broar. Nedanför "B. la vieja" håller en vidsträckt
förstad på att uppstå. B. är regelmässigt byggdt, har
tre kyrkor från 14:e årh., teater, botanisk trädgård
och 83,306 inv. (1900) – år 1870 blott 20,000. Dess
betydelse som handels- och industristad hvilar på de
mycket rika järnmalmslager, som brytas i grannskapet,
och som delvis smältas och vidare bearbetas i B., men
till större delen skeppas till utlandet. Hamnen har
sedan 1878 väsentligen förbättrats genom reglering af
floden, på hvilken 3 m. djupgående fartyg kunna gå upp
till B., genom elektrisk belysning utmed flodens hela
längd (12 km.) mellan viken (Ria de B.) och staden,
genom omfångsrika dammbyggnader o. s. v. Dessutom
har man vid den af flera batterier försvarade
Nervion-mynningen i det närmaste färdigbyggt en
uthamn, som skyddas af tvenne väldiga dammar. Af
järnvägsförbindelser eger B. – utom de båda i spanska
nordbanan utmynnande linjerna till Miranda och
Zumarraya – de längs Nervions båda stränder till B:s
förhamnar Portugalete och Las Arenas gående linjerna
samt fem banor till grufdistrikten. Under byggnad
är en bana till Asturien. Las Arenas är tillika
villaförstad och badort. 1900 utlöpte 2,415 fartyg
om 2,342,239 ton. De viktigaste exportvarorna äro
järnmalm (1900: 4,6 mill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>