Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bhim-Gorá, hinduisk vallfärdsort i distriktet Saharanpur - Bhingar, engelska namnet på Bhim-Gorá - Bhiwani, stad i distr. Hissar i brittisk-indiska prov. Punjab - Bhopal l. Bopaul, vasallstat i brittiska agentskapet Central-Indien - Bhot l. Bhota, en tibetansk folkstam - Bhota. Se Bhot - Bhotan, stat i Indien. Se Bhutan - Bhotija. Se Bhot - Bhownaggree, sir Mancherjee Merwanjee, brittisk politiker af indisk börd - Bhrd., vid naturvetenskapliga namn förkortning för J. J. Bernhardi - Bhrigu, ind. myt., mystiska väsenden - Bhudsj. Se Bhuj - Bhuj l. Bhudsj, hufvudstad i vasallstaten Cutch - Bhumidj, indisk folkstam. Se Kolh - Bhurtpore. Se Bhartpur - Bhuta, ind. myt., en ond ande - Bhutan (Bhotan, Butan), oberoende stat i Främre Indien - Bhuthja. Se Bhot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bhim-Gorá, hinduisk vallfärdsort i distriktet
Saharanpur i brittisk-indiska Nordvästprovinserna,
med en helig damm, som får sitt vatten från Ganges,
i en trång klippdal och med ett litet klipptempel.
Bhingar [bingā′ə], engelska namnet på Bhim-Gorá.
Bhiwani [bīωā′ni], stad i distr. Hissar i
brittisk-indiska prov. Punjab, vid en bibana till
Rajputana-järnvägen. 35,487 inv. (1891). Handel med
socker, peppar och andra kryddor, metaller och salt.
Bhopal l. Bopaul [bōpå′l l. båupē′l], vasallstat
i brittiska agentskapet Central-Indien, mellan 22°
32′ och 23° 46′ n. br. samt 76° 25′ och 78° 50′
ö. lgd. 17,745 kvkm. 1,267,526 inv. (1901). Landet
genomdrages af Vindhyabergen och bildar en till
800 m. hög platå. Södra gränsen bildar floden
Narbada. Regeringen har sedan 1818 förts af en
kvinna, först (1818–68) af Sikander Begum, nu af
hennes dotter. Hon erlägger en tribut af 20,000
pd st. och underhåller en här af omkr. 3,200 man,
som är stationerad i staden Sihor, hvilken är säte
för den brittiske politiske agenten för agentskapet
B. Hufvudstaden B. hade 70,338 inv. 1891. Utanför
den ligger Fort Fatchgarh, regentinnans residens.
Bhot l. Bhota (af tibetanska phod, kunna), namn
på en tibetansk folkstam, som bebor höglandet
på Himalayas norra sida och en del af de högsta
sträckningarna åt söder. Denna folkstam är mycket
uppblandad med hinduiska element. Namnen bhotija
och bhuthja äro indiska förändringar eller
korruptioner af formen bhot.
Bhota. Se Bhot.
Bhotan, stat i Indien. Se Bhutan.
Bhotija. Se Bhot.
Bhownaggree [båu′nägri], sir Mancherjee Merwanjee,
brittisk politiker af indisk börd, f. 1851 i Bombay,
son till en där boende rik parsisk köpman, studerade
vid Bombays universitet och utbildade sig till
tidningsman, blef sedan statsagent i tributstaten
Bhaunagar och verkade ifrigt för höjande af den
kvinnliga undervisningen i Indien. Efter juridiska
studier i England blef B. 1885 praktiserande advokat,
tjänstgjorde 1886 som kommissarie för Indien vid
den stora koloniala och indiska utställningen i
London samt blef då adlad. Efter att ha biträdt
maharajan af Bhaunagar vid denna stats omdaning
i konstitutionell riktning återvände B. till
England och invaldes 1895 för Bethnall Green i
parlamentet, den förste indier, som fått säte i denna
församling. B. tillhör det konservativa partiet och
är ifrig imperialist, men har i många frågor intagit
en själfständig ställning. Särskildt har han uppträdt
som oberoende kritiker af båda partiernas indiska
politik. Han har bl. a. på gujaratispråket utgifvit
en öfversättning af drottning Viktorias dagbok (1877).
V. S–g.
Bhrd., vid naturvetenskapliga namn förkortning för
J. J. Bernhardi.
Bhrigu, ind. myt., urspr, benämning på mystiska
väsenden, som uppfunnit elden och gifvit den åt
människorna, är i den senare hindu-litteraturen namn
på en högt prisad mytologisk personlighet, en af de
sju vise och Brahmas son.
<b>Bhudsj.</> Se Bhuj.
<b>Bhuj l. Bhudsj [bō′dʃ], hufvudstad i vasallstaten
Cutch, i brittisk-indiska presidentskapet Bombay, 256
m. ö. h., på en befäst kulle, med rajans palats, en
moské, konstskola, högre skola och bibliotek. 25,421
inv. (1891).
Bhumidj, indisk folkstam. Se Kolh.
Bhurtpore [bətpō′ə]. Se Bhartpur.
Bhuta, ind. myt., en ond ande, ett spöke, som inblåser
lif i döda och mördar lefvande, sedan han lockat dem
i sina snaror. B. spelar en stor roll i den ännu
återstående indiska urbefolkningens gudsdyrkan,
hvilken därför af missionärerna kallas bhuta-tjänst.
Bhutan (Bhotan, Butan), oberoende stat i
Främre Indien, på södra sluttningen af Himalaya,
gränsar i n. och ö. till Tibet, i s. till Assam och
Bengalen och i v. till Sikkim. Ung. 34,000 kvkm.,
med omkr. 250,000 inv., 7 på 1 kvkm. Norra delen
upptages af Himalayas högsta kedjor, den södra af dess
förberg. B. genomflytes af en mängd bifloder från
h. till Brahmaputra, af hvilka Manas l. Tawang-Chhu
är den största. I dessas dalar odlas säd, ris
och socker. Handeln går så godt som uteslutande
på Bengalen. De förnämsta exportvarorna äro vax,
mysk, ull, ponnyer, boskap, frukt och grönsaker,
och importen utgöres hufvudsakligen af bomullsvaror,
betelnötter, tobak, ris och metaller. Importen
från Indien steg 1902–03 till 176,300 rupier
och exporten dit under samma tid till 464,900
rupier. Klimatet är tropiskt i dalarna, men kallt i
de högre bergstrakterna. Djurvärlden är mycket rik:
elefanter, leoparder, flera hjortarter, vildsvin;
mer sällsynta äro tigrar, björnar och noshörningar.
B:s ursprungliga invånare, tephus, underkufvades för
ungefär 200 år sedan af tibetanska krigarhorder, bhot
(tibetanska bhod-pa, indiska bhutja), hvilket namn
egentligen betyder Tibet (däraf landets namn: Bhot =
Tibet, tan = utkant), och dessas afkomlingar äro
nu landets härskande klass. Språket är tibetanska
och religionen buddism. 1774 ingingo B:s härskare
ett fördrag med brittiska ostindiska kompaniet, men
sedermera hafva brittiska undersåtar varit utsatta för
mångfaldiga öfvergrepp i B., hvilket ledt till att
engelsmännen annekterat det ena gränsområdet efter
det andra. 1865 sände de en expedition in i landet,
hvarefter fred slöts (nov. s. å.), hvarigenom den
indiska regeringen fick effektiv kontroll öfver
landet och två fasta platser såsom garanti mot
framtida angrepp. B:s härskare skulle erhålla en årlig
subvention af 50,000 rupier för att förhindra infall
på engelskt område.
B:s styrelse liknar Tibets, i det högsta
makten nominellt är delad mellan Deb-raja, den
världslige härskaren, och Dharm-raja, det andliga
öfverhufvudet. Den förre är dock faktiskt endast
ett verktyg i händerna på höfdingarna (penlos och
jongpens), hvilka teoretiskt hafva rätt att välja
honom, ehuru han vanligen tillsättes af den för
tillfället mäktigaste bland dem. Dharm-raja betraktas
såsom en inkarnation af sin företrädare och väljes
i barndomen.
Landets största stad är Punakha (1,381 m. ö. h.),
båda härskarnas vinterresidens. Om somrarna bo
de i Tashichhu-Jong (2,225 m. ö. h.), s. v. om
Punakha. Andra viktiga orter äro Paro, Angdaphorang,
Togsa, Taka samt de under engelskt skydd stående
Baxa och Diwangiri. Jfr G. Sandberg, ”Bhotan,
the unknown state” (i ”Calcutta review” 1898).
J. F. N.
Bhuthja. Se Bhot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
