Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berwald. 2. Franz Adolf B., tonsättare - Berwald. 3. Julia Matilda B., operasångerska - Bervic, Charles Clément (urspr. Balvay), fransk kopparstickare - Berwick. 1. Grefskap i sydöstra Skottland - Berwick. 2. B. upon Tweed, stad i grefskapet Northumberland - Berwick, James Fitzjames, hertig af B., marskalk och pär af Frankrike - Berwick upon Tweed. Se Berwick 2 - Berycidae, zool., en fiskfamilj, som tillhör gruppen Acanthopterygii (Taggfeningar) - Beryll, miner., ett aluminium- och berylliumsilikat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glasbruk, senare vid Sandviken, under det han
tillika slog sig på tegelslagen. Först 1867 antogs
han till lärare i komposition och instrumentation
vid konservatoriet, där han ådagalade "stor förmåga
att uppmuntra och inspirera eleverna". Akademien
uppdrog äfven åt honom att omarbeta Haeffners
koralbok, men detta hann han knappt mer än påbörja
före sin död. "Estrella" uppfördes sent omsider
1862. Bland hans kompositioner märkas för öfrigt
flera symfonier, pianokvintetter, pianotrior,
stråkkvartetter, violinduo, violoncellsonat,
musik till industriutställningens öppnande 1866,
den ouppförda operan Drottningen af Golconda
m. m. L. Norman, den ende, som under hans lifstid
gjorde honom full rättvisa, yttrar om hans musik:
"I sats och stämföring är B. en man för sig. Han
är så polyfon, att allt, som stöter på vanlig
ackompanjemangsfigur, är honom förhatligt. Han
älskar en fin, spirituell konversation mellan
stämmorna, förbunden med djupsinnig kombination. Hans
rytmik är omväxlande och pikant, och i harmoniskt
hänseende bringar han oss mycket både nytt och
vackert. I instrumentation är B. mästare af första
rang. Äfven här stöder han sig icke på tradition,
och handtverksmässigt förfar han aldrig."
3. Julia Matilda B., den förstnämndes dotter,
operasångerska, f. 14 okt. 1822 i Stockholm,
debuterade 1847 med stor framgång i scener ur
"Linda" och "Hugenotterna" samt 1848 såsom Rosina i
"Barberaren" och som Isabella i "Robert". Sistnämnda
år anställdes hon vid k. lyriska scenen, hvarifrån hon
afgick 1852, då hon blef gift med f. d. löjtnanten,
friherre Knut Åkerhjelm. Hennes roller voro,
utom de nämnda, Susanna i "Figaros bröllop",
Agata i "Friskytten", Alice i "Robert", Maria i
"Regementets dotter", Marta m. fl. - "i hvilka alla
hon genom sin vackra röst, sin poetiska uppfattning
och sitt fina dramatiska föredrag tillvann sig
publikens lifliga sympatier". Död 1 jan. 1877.
A. L.
Bervic [-vi’kk], Charles Clément (urspr. Balvay),
fransk kopparstickare, f. 1756, d. 1822, var särskildt
mästare i afbildningen af plastiska konstverk. Bland
hans arbeten må nämnas Laokoon, Ludvig XVI, efter
Callet, samt Nessus och Deianeira, efter G. Reni
(i Stockholms nationalmuseum).
Berwick [be’rikj. 1. Grefskap i sydöstra
Skottland. 1,202 kvkm. 30,816 inv. (1901). I
s. ö. bildar floden Tweed gräns mot England. Kusterna
äro klippiga och branta. Omkr. hälften af ytinnehållet
är odlad. Boskapsskötseln är ansenlig. B. består af
landskapen Lammermuir, Landerdale och slätten Merse
l. March. Hufvudstaden, som förut varit Greenlaw,
är nu Duns. - 2. B. upon Tweed [apon t<ui’d], stad i
engelska grefskapet Northumberland, vid floden Tweeds
mynning. 13,437 inv. (1901). Skeppsvarf, järngjuterier
m. m. En brygga och en järnvägsviadukt, byggd af
Stephenson, 658 m. lång, leder öfver Tweed till
Tweedmouth. Staden var förr en viktig gränsfästning
och utgjorde länge föremål för strid mellan England
och Skottland, till dess den 1551 förklarades för
fristad. Den införlifvades 1885 med England.
Berwick [be’rik], James Fitzjames, hertig af B.,
marskalk och pär af Frankrike, var naturlig son af den
engelske konungen Jakob II och Arabella Churchill,
syster till den store hertigen af Marlborough. Han
föddes i Frankrike 1670 och uppfostrades
där samt gjorde sina första lärospån
i krigskonsten under hertig Karl af Lothringen i
kriget mot turkarna. 1687 blef han i England upphöjd
till hertig af Berwick, och sedermera tjänade han
under Jakob II i Irland samt var en kort tid själf
öfverbefälhafvare där, från Tyrconnels afresa till
kapitulationen i Limerick, då han återvände till
Frankrike. Sedan 1691 tjänade han under marskalk
Luxembourg i Flandern, tillfångatogs i slaget
vid Neerwinden, men blef genast utväxlad. 1702
tjänade han under marskalk Boufflers, och 1703
blef han naturaliserad fransman. 1704 fick han
befälet öfver den franska armén i Spanien, ställdes
därefter mot kamisarderna i Languedoc och skall då
med skoningslös stränghet hafva utfört de order han
erhöll från Versailles. 1706 blef han marskalk af
Frankrike och sändes därpå tillbaka till Spanien
för att upphjälpa den dåliga ställningen därstädes
samt vann öfver earlen af Galway den stora segern vid
Almanza, 1707. Såsom belöning blef hans son i första
giftet upphöjd till grand af Spanien. 1708 ställdes
B. i spetsen för arméerna i Spanien, i Flandern,
vid Rhen och vid Mosel. 1709-12 vann han nya lagrar
under sitt mästerliga försvar af Dauphiné; 1713
återvände han till Spanien och intog Barcelona. Efter
freden i Utrecht var B. länge utan användning; han
vägrade att deltaga i "pretendentens" försök att
år 1715 återvinna Englands tron och föredrog fransk
utrikespolitik framför engelsk. Dock underhandlade han
före den första resningen i Skottland (1715) med det
svenska sändebudet i Paris baron Erik Sparre om en
landstigning af svenska trupper i Skottland; planen
strandade dock. 1718 fick B. befälet öfver en fransk
armé, som skulle bekämpa Filip V i Spanien – den
konung, som förnämligast hade hans mod och skicklighet
att tacka för sin krona. En af B:s söner, känd under
namnet hertig af Liria, var bosatt i Spanien och fick
af sin fader det rådet att icke rygga tillbaka för sin
skyldighet att strida för sin suverän. 1719 eröfrade
B. Guipuzcoa. Många års fred följde nu, och först
1733 – i anledning af det polska successionskrigets
utbrott – blef han åter kallad till tjänstgöring. Vid
belägringen af Philippsburg stupade han, 1734. Han
var högt aktad för sitt mod, sina talanger och sin
rättrådighet samt lämnade efter sig ett lysande namn
såsom krigare. De irländare, som inträdt i fransk
tjänst, hade i honom en varm vän och beskyddare. Från
B. härstamma såväl hertigarna af Liria, grander af
Spanien, som de franske hertigarna af Fitzjames. B:s
memoarer, som gå till 1705, publicerades första gången
1777. De äro flera gånger omtryckta. Jfr C. Townshend
Wilson, "The duke of B." (1883). (H. A-n.)
Berwick upon Tweed. Se Berwick 2.
Berycidae, zool., en fiskfamilj, som tillhör gruppen
Acanthoplerygii (Taggfeningar). Typiskt för familjen
är släktet Beryx (se d. o.).
Beryll (af grek. beryllos, sjögrön ädelsten), miner.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
