Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Bern. 2. Hufvudstad i kantonen af samma namn
- Bern. Historia
- Bern., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning för Claude Bernard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Berthold V af Zähringen. Handeln och industrien
äro blomstrande. Betydlig tillverkning af ylle- och
sidentyg, halmhattar, bomullsvaror, maskiner, fysiska
och matematiska instrument m. m. – Enligt sagan har
B. fått sitt namn efter en björn, som hertig Berthold
V af Zähringen dödade på stadens nuvarande plats.
 |
| Domkyrkoplatsen i Bern. |
Med afseende därpå har staden en björn i sitt vapen,
och från urminnes tider förvaras i "björngropen"
utanför Aarbergporten lefvande björnar, som
underhållas på kommunens bekostnad. 1405 brann
en stor del af staden. B. var förut befäst. Det
belägrades 1288 af Rudolf af Habsburg och motstod
flere gånger de närgränsande furstarnas och riddarnas
anfall. Numera hafva vallarna blifvit förändrade till
promenader. B. är sedan 1876 säte för en gammalkatolsk
biskop. I B. hafva flera internationella byråer sitt
säte, hvilka upprättats på grund af internationella
fördrag såsom gemensamma officiella organ för de
stater, hvilka från början deltagit i fördragen
eller sedermera anslutit sig till dem. Sådana
byråer äro telegrafförvaltningarnas internationella
byrå, upprättad på grund af Parisfördraget 17 maj
1865, öppnad i jan. 1869, världspostföreningens
internationella byrå, upprättad på grund af den
internationella posttraktaten af 9 okt. 1874, den
internationella unionens till skydd för industriell
eganderätt byrå, upprättad på grund af Parisfördraget
20 mars 1883 och sedan 1 jan. 1888 förenad med den
samma dag öppnade, på grund af fördraget i B. 9
sept. 1886 upprättade internationella unionens
till skydd för litterär och artistisk eganderätt
byrå, den internationella fredsbyrån och den
interparlamentariska byrån för mellanfolklig
skiljedom (båda upprättade 1892) och slutligen
centralbyrån för den internationella transporten,
upprättad på grund af fördraget i B. 14 okt. 1890
och öppnad 1 jan. 1893. Dessa byråer samla,
offentliggöra och utdela alla underrättelser, i
synnerhet tariffer, hvilka hafva afseende på
föremålet för ifrågavarande fördrag, meddela
utlåtanden öfver tvistiga frågor äfvensom öfriga
upplysningar, förbereda öfverläggningsämnen
för konferenser mellan staterna, anställa
undersökningar af allmänt intresse för unionens
ändamål och utgifva periodiska tidskrifter.
(J. F. N.)
Historia. Efter upplösningen af romerska riket,
som i den nuv. kantonens område kvarlämnat ringa
spår, kom detta efter hvartannat under alemannerna,
burgunderna, frankerna, transjuranska Burgund och
(1032) Tyska riket. Berthold V af Zähringen grundlade
1191 staden B., som uppkallades efter det Zähringarna
tillhöriga markgrefskapet Verona (Bern). 1218 blef
B. fri riksstad, utvidgade därefter hastigt sitt
område genom köp och eröfringar under ständiga
strider med habsburgarna och den burgundiska adeln
samt ingick 1353 i edsförbundet. Efter eröfringen
af Aargau 1415 och Pays de Vaud 1536 omfattade det
1/3 af Schweiz, omkr. 13,000 kvkm. Sedan genom
Zwingli reformationen där fått fast fot efter 1528,
stod B. jämte Zürich i spetsen för protestanterna
i de schweiziska religionskrigen. Under alla dessa
strider hade ur den ursprungliga demokratien framgått
en aristokratisk statsförfattning, som öfverlämnade
högsta makten åt ett 200-mannaråd, "stora rådet",
hvilket rekryterade sig bland adeln och ett fåtal
privilegierade släkter. Det missnöjda folket gjorde
uppror och tillkallade Frankrikes hjälp, hvarefter
detta lands trupper 1798 besegrade kantonens vid
Neueneck och Laupen. Vaud, Aargau och Oberland blefvo
jämte B. medlemmar af den genom Frankrikes ingripande
upprättade Helvetiska republiken. Mediationsakten
af 1803 återgaf Oberland åt B., men Vaud och Aargau
erkändes på Wien-kongressen 1815 såsom oberoende. Den
aristokratiska författningen återinfördes därefter,
men störtades genom julirevolutionen 1830, och 1831
antogs en ny liberal konstitution, som dock redan 1846
utbyttes mot den nuvarande. Denna hvilar på allmän
rösträtt, direkta val (i st. f. indirekta förut) och
är mycket liberal. Radikala och konservativa hafva
sedan ömsevis innehaft makten, men författningen
har alltjämt utvecklats i demokratisk riktning. 1869
infördes obligatoriskt referendum för vissa viktigare
frågor. Den 1872 utbrutna striden om den påfliga
ofelbarhetsdogmen rasade häftigt i B.; biskopen blef
afsatt, och den romersk-katolska kyrkan förlorade
mycket i makt och inflytande till gammalkatolikerna,
hvilka t. o. m. upprättade en gammalkatolsk fakultet
vid universitetet. Striden bilades dock i slutet
af 1870-talet, då radikalernas maktställning sjönk
på grund af deras misshushållning med kantonens
finanser. 1882 kommo radikalerna åter till makten,
hvarefter deras motståndare organiserade sig såsom
det "bernska folkpartiet". 1893 blef genom allmän
folkomröstning författningen reviderad och ytterligare
demokratiserad. Finanserna hafva också på senaste
tiden förbättrats genom god hushållning. Efter
införandet af schweiziska förbundsförfattningen
1848 blef B. s. å. förbundshufvudstad. – Litt.:
Tillier, "Geschichte des eidgenössischen
freistaates Bern" (6 bd, 1838–40), och
Mülinen, "Berns geschichte 1191–1891" (1891).
E. A-t.
Bern., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning
för Claude Bernard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0040.html
