Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berliner tageblatt ("Berlins dagblad"), en i Berlin 1872 uppsatt tidning - Berlin-freden. Se Berlinkongressen - Berlin-generalakten. Se Kongo-konferensen - Berlingska boktryckeriet, sedan 1742 den vanliga benämningen på akademiska boktryckeriet i Lund - Berlingske tidende, Danmarks äldsta tidning - Berlin-konferensen, en sommaren 1880 i Berlin hållen konferens - Berlin-kongressen, i Berlin 13 juni-13 juli 1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Berlin-freden. Se Berlinkongressen.
Berlin-generalakten. Se Kongo-konferensen.
Berlingska boktryckeriet, sedan 1742 den
vanliga benämningen på akademiska boktryckeriet i
Lund. 1742 förvärfvades nämligen detta boktryckeri
af hofkamreraren K. Gustaf Berling (en bror
till "Berlingske tidendes" grundläggare, danske
boktryckaren Ernst B.), och 1789 gick det i arf till
Gustaf B:s son Kristian Fredrik B. Efter dennes död,
1809, öfvertogs det af hans son, akademiräntmästaren
K. Fredrik B. (som 1813 äfven anlade tryckeri uti
Malmö), och ärfdes 1835 af dennes son filos. d:r
J. Fredrik B., hvilken 1837 förenade därmed
ett nyinrättadt stilgjuteri, ett af de äldsta i
Sverige. 1874, två år före sin död, öfverlämnade
Fredrik B. affären till sin måg frih. Adolf Kappe,
som 1884 ombildade den till ett aktiebolag, och
1888 öfvertogs den af det nybildade "Berlingska
boktryckeri- och stilgjuteriaktiebolaget", med 300,000
kr. aktiekapital. Det berlingska bolaget sysselsätter
(1904) en arbetsstyrka af 100 personer och har 10
maskinpressar i gång. Tillverkningsvärdet, uppgick
1903 till 250,000 kr. Stilgjuteriet tillverkar pr år
omkr. 50,000 kg. stilmateriel och har modernaste
utrustning. Med Stilgjuteriet äro förenade en
mässingslinjefabrik samt en stereotypi- och
galvanoplastisk anstalt. Taxeringsvärdet å bolagets
fastigheter utgör 308,000 kr. och å inventarier och
lager 450,000 kr. - En brorson till d:r Fredrik B.,
Edvard B., innehar akademiska boktryckeriet i Uppsala.
Berlingske tidende, Danmarks äldsta tidning, kan
anses som en fortsättning af Wielandts "Månedlige
relationer" (från 1720), därigenom att dennes
änka 1748 öfverflyttade tidningsprivilegiet på
boktryckaren E. H. Berling, hvars efterkommande
ännu äro egare af detsamma. Nämnde Berling (hvilken
tillhör samma släkt som grundläggaren af Berlingska
boktryckeriet i Lund) utgaf 3 jan. 1749 första
numret af "Kjöbenhavnske danske post-tidender",
hvilka utkommo i 8:0 en gång i veckan och från 1751 i
4:o två gånger i veckan. 1749-63 utkom äfven en tysk
upplaga och 1750-1802 en månadsupplaga under namn
af "Nye statstidender", med underrättelser af mera
officiell natur (under de sista åren nästan endast af
höjesteret afkunnade domar). Från 1762 hette tidningen
"De til forsendelse med posten allene privilegerede
kjöbenhavnske tidender" och från 1806 "Den danske
statstidende". Från samma tid utkom den i tvåspaltig
folio, men till 30 juni 1828 endast två gånger i
veckan. Därefter utgafs tidningen 4 gånger i veckan,
från okt. 1831 nästan hvarje söckendag, 1840-44 hvarje
dag och från 1845 två gånger hvarje söckendag, i
senare tid med flera tilläggsnummer dagligen. Dessutom
utvidgades formatet 1836 till trespaltigt, 1840 till
fyraspaltigt och 1859 till femspaltigt folio. Med
jan. 1833 antog tidningen namnet "Den berlingske
politiske og avertissements-tidende", enär dess
förra namn tycktes antyda ett närmare förhållande
till regeringen, än som var fallet. Vid åtskilliga
tillfällen har regeringen uttalat sin mening i
Berlingske tidende, som därför också ansetts såsom
ett halfofficiellt blad. Den har också aldrig varit
något oppositionsblad, änskönt den under enväldet
stundom visade en passiv själfständighet genom att
iakttaga tystnad,
när den icke ville berömma och icke vågade
tadla. Bland tidningens redaktörer må nämnas
C. N. David (1829), M. L. Nathanson (1838-58 och
1865), H. P. Holst (1859-60), Fr. Krebs (1864-65)
och E. Manicus (1873-96). Under dennes redaktion,
och särskildt under den häftiga politiska striden
efter 1880, uppgaf tidningen sin förra tillbakadragna
hållning och t. o. m. öppnade sina spalter för de mest
våldsamma angrepp på vänsterpartiet samt de djärfvaste
lagtolkningar. Dessa med Z signerade artiklar
skrefvos af höjesteretsadvokat A. Hindenburg. I april
1904 upphörde det förutvarande mycket inbringande
privilegiet på en mängd rättsliga kungörelser,
då en särskild "Statstidende" för framtiden skall
innehålla dessa. Sedan 1902 är C. Blangstrup redaktör.
E. Ebg.
Berlin-konferensen, en sommaren 1880 i Berlin
hållen konferens af fullmäktige för stormakterna
för att reglera den turkisk-grekiska gränsen,
sedan förhandlingarna mellan Grekland och Turkiet
rörande Greklands gränsutvidgning ej ledt till något
resultat. Den af Frankrike föreslagna gränsen antogs
af fullmäktige, och 1 juli undertecknades slutakten,
sedan, man kommit öfverens om en kollektivnot till
de turkiska och grekiska regeringarna.
Berlin-kongressen, en på Österrikes förslag och efter
tyska regeringens inbjudning i Berlin 13 juni–13 juli
1878 hållen sammankomst af representanter för de sex
stormakterna och Turkiet för att ordna förhållandena
i Öst-Europa på ett för några makter (särskildt
England och Österrike) mera tillfredsställande
sätt än hvad som skett i den mellan Ryssland
och Turkiet 3 mars s. å. slutna freden i San
Stefano. Fullmäktige voro: för Tyska riket furst
Bismarck, som valdes till ordförande, statsministern
v. Bülow och furst von Hohenlohe-Schillingsfürst,
för Österrike-Ungern grefve Andrássy, grefve
Károlyi och baron Haymerle,för Frankrike Waddington
och grefve de Saint-Vallier, för Storbritannien
lord Beaconsfield, markisen af Salisbury och
lord Odo Russell, för Italien grefve Corti och
grefve de Launay, för Ryssland furst Gortjakov,
grefve Sjuvalov och baron Oubril, för Turkiet
Karatheodori pasja, Muhammed Ali pasja och Sadullah
bej. Dessutom infunno sig för Grekland ministern
Delijannis, för Rumänien ministrarna Bratianu
och Cogalniceanu, för Serbien ministern Ristic,
för Montenegro senatspresidenten Bozo Petrovitj
samt armeniska biskopar och persiska sändebudet
Malcom kan. Representanterna för dessa mindre
stater fingo tillträde endast till de sessioner, som
afhandlade deras länders angelägenheter. Resultatet
af kongressens förhandlingar blefvo 64 13 juli
undertecknade artiklar, den s. k. Berlinfreden, af
följande hufvudsakliga innehåll. Bulgarien delades i
ett själfständigt, men till Porten tributpliktigt
furstendöme Bulgarien och en under sultanens
öfverhöghet stående provins Öst-Rumelien. Turkiet
afträdde till Ryssland städerna Kars, Ardahan och
Batum med områden och till Persien staden Kotur
med område samt förpliktade sig att utan dröjsmål
vidtaga de reformer, som de lokala behofven i
de af armenier bebodda provinserna erfordrade,
och garantera armenierna skydd mot tjerkesser och
kurder. Österrike-Ungern erhöll på Englands förslag
mandatet att "besätta och förvalta" provinserna
Bosnien och Hercegovina. Rumänien, Serbien och
Montenegro förklarades oberoende; de båda senare
fingo sina områden utvidgade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
