Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berlin. Förvaltning - Berlin. Fattigvårdsväsende - Berlin. Budget - Berlin. Vapen (sedan 1709) - Berlin. Berlins omgifningar - Berlin. Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oberpresidium, konsistorium, skolkollegium och
medicinalkollegium gemensamma äfven för B. Staden
förvaltas af polispresidiet (som lyder direkt under
inrikesministeriet) såsom den kungliga och magistraten
såsom den kommunala myndigheten. Magistraten består
af 1 öfverborgmästare, 1 borgmästare (båda valda
för 12 år), 15 aflönade och 17 icke aflönade
rådmän (stadträte). Antalet stadsfullmäktige
(stadtverordnete) är 144. Inalles omkr. 20,000
personer stå i kommunens tjänst. Staden är
för förvaltningen delad i 326 distrikt,
hvart och ett under en af stadsfullmäktige
vald oaflönad bezirksvorsteher. Den sänder
(från 4 valkretsar) 9 ombud till landt-dagens
deputeradekammare (öfverborgmästaren är medlem af
"das herrenhaus") och (från 6 valkretsar) 6 ombud
till tyska riksdagen. Under polispresidiet står,
för upprätthållandet af den allmänna säkerheten, en
polisstyrka af omkr. 6,000 man. Utgifterna för polisen
uppgå till omkr. 7 mill. mk årligen. Brandkåren räknar
20 officerare och 873 man (med 132 hästar).
Staden har fyra gasverk - utom ett engelskt
gasbolagsverk af mindre omfattning; både staden
och enskilda bolag ega elektricitetsverk för
kraftöfverföring och elektrisk belysning. 1874
inköpte staden ett vattenledningsverk, som förut
egts af ett engelskt aktiebolag, och sedermera har
den ej allenast förbättrat detta, utan äfven byggt
nya storartade vattenledningar. 1881 anlades (och
hafva sedan betydligt utvidgats) kreatursstallar
och slakthus vid stadens östra sida. I ett centralt
läge från bangården Alexanderplatz ända fram till
bangården vid Börsen sträcka sig centralsaluhallarna,
som upptaga en betydlig yta (omkr. 11,000 kvm.);
dessutom finnas 13 andra saluhallar. De med järnväg
ankommande varorna och lifsmedlen befordras med
hissar direkt ned till hallarna, som bl. a. hafva
stora bassänger med hafsvatten för fisken.
Stadens fattigvårdsväsende står under öfverinseende
af en "armendirektion". Utgifterna för fattigvården
(inräknadt kostnaderna för barn- och sjukvård)
stego året 1899-1900 till 14,4 mill. mk. Åt
29,458 understödsemottagare utdelades genom
fattigkommissionerna 5,1 mill. och i extra-understöd
763,728 mk; 5,637 föräldralösa barn vårdades
på stadens bekostnad. I staden finnes en mängd
sjukhus (bl. a. Charité med 1,450 sängar, Bethanien
med 350, Friedrichshain med 600); för sjuk- och
hälsovård upptagas i staten för 1902-03 öfver 8;5
mill. mk. Stadens nattasyl vid Prenzlau tor mottog
1899 351,778 pers., hvarjämte 1,263 familjer och
enskilda personer (4,295 pers.) där erhöllo vård
en längre tid. Dessutom finnes en mängd anstalter,
som underhållas af franska, katolska och judiska
församlingar samt af privatföreningar, bl. a. en stor
privatasyl för hemlösa och 9 folkkök. Viktigast af
de privata välgörenhetsföreningarna är "Verein gegen
verarmung und bettelei" (1898 8,700 medl.). Staden
har vårdanstalter för sinnessjuka i Dalldorf (med
3,060 bäddar) och i Herzberg (med 1,070 bäddar);
en anstalt för epileptiska vid Biesdorf öppnades 1894.
Stadens budget för finansåret 1902-03 steg
till 112,8 mill. mk. Af inkomsterna utgjorde
65,6 mill. skatter, 15,4 mill. inkomster af stadens
egendom, 6,2 mill. af dess verk. Dess skulder belöpte
sig 1902 i mars till 319 mill. mk, dess tillgångar
till 649 mill., däraf fast egendom 444 mill. mk. -
Stadens vapen (sedan 1709) är en klufven sköld, med
preussiska örnen i högra och brandenburgska örnen
i vänstra fältet, båda fälten i silfver; nedtill
i en mindre sköld (hvilken äfven föres ensam såsom
B:s lilla vapen) i silfverfält en svart björn under
en murkrona.
Berlins omgifningar. Rundt omkring B. hafva förstäder
uppstått, som nästan vuxit samman med hufvudstaden,
såsom i v. Charlottenburg och Schöneberg, till hvilka
sluta sig Deutsch-Wilmersdorf, Friedenau, Steglitz,
Schmargendorf, Gross Lichterfelde och Zehlendorf. Vid
Havel ligga Saatwinkel och Tegel samt, nedanför
Spandau, Pichelswerder, Schildhorn och Wannsee,
med en vacker villastad. Sydväst om Charlottenburg
och fram till Havel utbreder sig Spandauskogen
och Grünewald, vid hvars östra kant den förnäma
villakolonien Grünewald ligger. Söder om staden
träffas Hasenheide med många folkförlustelser och
garnisonens exercisplats vid Tempelhof, i s. ö. den
folkrika förstaden Rixdorf; vid öfre Spree ligga
Treptow, Stralau och Köpenick m. fl.; öster om
staden Friedrichsfelde med ett slott; norr därom
Lichtenberg, Weissesee och Neu Weissensee, Pankow,
Niederschönhausen med kungl. lustslott och park m. m.
Historia. Där B. nu ligger omtalas i början
af 1200-talet två små byar: Berlin på högra
Spreestranden och Kölln på en ö i Spree. Platsen
erbjöd en lätt flodöfvergång för handeln mellan
södra Tyskland och nedre Oderlinjen. Befolkningen
var i början af slavisk börd, såsom ännu de många
slaviska namnen i trakten visa; namnet Berlin
är också ett slaviskt ord af omtvistad betydelse
(möjligen dammställe), och först senare blef
genom missförstånd ordet "bär" (björn) ansedt
som dess rot (däraf björnen i vapnet). Kölln
fick stadsrättigheter 1232, Berlin 1240; år 1307
förenades de båda städernas råd till ett, hvilken
nya ordning dock upphäfdes några år senare, men
återinfördes 1432. Tvister mellan de båda städernas
befolkning förmådde kurfursten Fredrik II att 1442
åter skilja städerna i två kommuner samt att anlägga
ett fäste på Spreeön, hvilket blef början till
det nuv. slottet; först hans brorson Johan Cicero
(d. 1499) förlade sitt residens dit. Från denna tid
har B. för sin betydelse i första rummet haft att
tacka sina furstar. Befolkningen steg 1600 blott till
14,000 inv., hvilken siffra under trettioåriga kriget
sjönk, så att den 1650 knappt utgjorde 8,000. Men vid
denna tid började "den store kurfurstens" epokgörande
verksamhet för B:s uppsving. Han införde stenläggning
och belysning af gatorna, lät bygga nya regerings- och
enskilda hus, inkallade franska hugenotter (1685),
hvilka satte lif i stadens industri och handel, och
staden utvidgades genom förstaden Dorotheenstadt. På
detta sätt växte invånarantalet till 20,000 vid
kurfurstens död (1688). Han hade ock 1658 påbörjat
stadens befästningar. Under Fredrik III(I) tillkom
förstaden Friedrichstadt, och flera praktbyggnader
uppfördes, såsom tyghuset, kurfurstebryggan,
akademiens palats, kyrkorna på Gendarmenplatz
m. fl., hvarjämte slottet började ombyggas. Det var
slutligen under honom, som de förut af särskilda
magistrater förvaltade stadsdelarna Berlin, Kölln,
Friedrichswerder, Friedrichstadt och Dorotheenstadt
år 1709 förenades under en magistrat, hvarefter de
gamla namnen alltmer kommo ur bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
