Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1467-1468 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergius, Nicolaus, präst - Bergius. 1. Bengt B. , vetenskapsman och historisk samlare. 2.Peter Jonas B., läkare. - Bergius, Sebastian Oskar Gustaf, jurist och riksdagsman. - Berg-jissara-palmen. Se Euterpe. - Bergjum, socken i Älfsborgs län. - Bergk, Theodor, filolog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Flättia älskande Qwinnor uti sina egna okk månge
dåraktige manspersoners Hierta, först uptända en
oloflig Kiärleks okk Elskogs Gnista, Åkk sedermera
den så upblåsa, at hon uti en outsäjelig
Ängslans-Låga utbrister okk stadnar" (1690) – ett arbete
som bl. a. uppkallade sedermera landshöfdingen Nils
Gripenhielm till ett "Geenswar emoot den nya
Fontange-Förföliarens Pasquill och Smädeskrift"
(1691). B. utgaf äfven arbeten på tyska och franska,
såsom An die herren liebhaber der russischen sprache
(1702) och "Livre de Cantiques" (1700), en
öfversättning ur 1695 års svenska psalmbok för den
franska församlingens behof. Stort uppseende väckte
på sin tid B:s romantiska kärlekshandel med hans
andliga tröstarinna, fröken Kristina Juliana
Oxenstierna, med hvilken han förenades i ett att börja
med hemligt äktenskap. Denna grefvedotterns
mesallians väckte en storm af ovilja och var bl. a.
föremål för behandling å riddarhuset. Vid hennes död
(1701) yrkade åtskilliga af hennes fränder, att hon
måtte begrafvas i tysthet såsom en själfspilling.
Då förbittringen ännu efter flera år icke upphörde,
utgaf B. för att rentvå sin makas minne en Kort
Beskrifning af then Högwälborna Frus, Fru Christina
Juliana Oxenstiernas Lefwernes Lopp (1704; ny
uppl. utg. af P. A. Sondén, 1836) – en
tidshistoriskt intressant samling bref och akter, som
klart belysa deras kärlekshandel.
J. Hdr.

Bergius. 1. Bengt B., vetenskapsman och
historisk samlare, f. 2 sept. 1723 på säteriet Lifvered
i Västergötland, blef student i Lund 1741 och filos.
magister 1745 samt var docent i historia 1747–49.
Senare begaf han sig till Stockholm, där han 1758 blef
e. o. assessor i antikvitets-arkivet och 1762
utnämndes till bankokommissarie. Redan som student
började B. sina samlingar rörande Sveriges politiska
och lärdomshistoria, och vid hans död, 28 okt. 1784,
uppgingo dessa till 20 stora band, nu i
Vetenskapsakademiens arkiv. Bland de källskrifter, som
han utgaf, är K. Karl IX:s rim-chrönica samt K.
Gustaf Adolphs påbegynta chrönica, jemte bilagor
af 96 bref och handlingar (1759) den viktigaste för
häfdaforskningen. Äfven märkes källskriftsamlingen
Nytt förråd af äldre och nyare handlingar rörande
nordiska historien (4 bd, 1753–54). Ganska stort
uppseende väckte hans "Småsaker till nöje och
tidsfördrif" (8 delar, 1756–57), i sin fortsättning
kalladt "Allahanda" (3 delar, 1757–58), en
samling poem (åtskilliga af Dalin), anekdoter m. m.,
mot hvilkas offentliga försäljning förbud utfärdades
– något, som gjorde skriften än mer begärlig. 1766
invaldes B. i Vetenskapsakademien, där han var
ifrigt verksam och två gånger fungerade som preses,
nämligen 1769, då han höll ett Tal om svenska
ängsskötseln och dess främjande genom lönande
grässlag – hvilket tal väckte uppseende äfven
utomlands och eggade till nyttiga försök i Sverige –
samt 1780, då han höll sitt om ofantlig beläsenhet
vittnande Tal om läckerheter, både i sig sjelfva
sådana, och för sådana ansedda genom folkslags
bruk och inbillning, hvilket efter hans död utgafs
(i 2 bd 1785, 1787) af P. J. Bergius och S. Ödman
samt öfversattes på tyska af J. R. Forster och K.
Sprengel (1792–93). B. var jämte brodern, Peter
Jonas B., innehafvare af den efter dem s. k.
"Bergianska trädgården".

2. Peter Jonas B., den föregåendes broder,
läkare, f. 6 juli 1730 på Eriksstad i Småland, blef
student i Lund 1746 och medicine doktor i Uppsala
1754. Sistnämnda år begaf han sig till Stockholmr
där han fick stor praktik, utnämndes till professor i
naturhistoria och farmaci
1761 och därjämte till
assessor i Collegium
medicum 1766. Död 10
juli 1790 i Stockholm.
B. gjorde sig känd för
ovanlig insikt i
botaniken och i den
farmaceutiska kemien samt
intresserade sig lifligt för
"apotekens rätta
handhafvande" och
medicinalträdgårdars anläggande. Han
främjade verksamt
koppympningen, som på hans



tid rönte mycket misstroende. Bland hans många
skrifter må nämnas Stockholm för 200 år sedan och
Stockholm nu för tiden o. s. v. (1758) och Materia medica
o. s. v. (1778). Till Vetenskapsakademien
testamenterade han sitt värderika bibliotek och sin vackra
malmgård vid Karlbergsallén i Stockholm, den s. k.
Bergianska trädgården, som enligt hans
förordnande skulle utgöra en skola för danande af
skickliga trädgårdsmästare (se härom Bergianska
stiftelsen).

Bergius, Sebastian Oskar Gustaf, jurist,
riksdagsman, f. 6 juni 1834 å Fjöstelsröds gård i
Göteborgs och Bohus län, d. 16 sept. 1902 i
Landskrona, blef student i Uppsala 1853, tog examen till
rättegångsverken 1857, blef vice häradshöfdmg 1860,
assessor i Göta hofrätt 1870 och 1883 domhafvande
i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härad. Han var
1879–84 ledamot i nya lagberedningen och 1886 i
förstärkta lagberedningen. 1886–87 var han
utsedd till justitieombudsmannens suppleant. B. var
1876–79 representant för Jönköpings stad i
riksdagens andra kammare och tillhörde första kammaren
såsom representant för Malmöhus län 1887–94 samt
för Göteborgs och Bohus län 1895–1900. Han var
ledamot i konstitutionsutskottet 1878 och 1887–98
(1888–98 utskottets ordförande), men uteslöts 1899,
då han ej velat vara med om att söka hindra norska
flagglagens promulgation. Till sin politiska ståndpunkt
var B. konservativ och tullskyddsvän. Han utgaf
"Nya vexellagen" (tills. med G. B. A. Holm, 1880)
och "Vattenrättsförordningen" (1882).

Berg-jissara-palmen, bot. Se Euterpe.

Bergjum, socken i Älfsborgs län, Vätle härad.
5,665 har. 1,077 inv. (1903). Annex till Angered,
Göteborgs stift, Domprosteriets norra kontrakt.

Bergk, Theodor, filolog, f. 1812 i Leipzig,
blef professor 1842 i Marburg, 1852 i Freiburg och
1857 i Halle. 1889 måste han af hälsoskäl lämna
sin professur och bedref sedermera sin
vetenskapliga verksamhet på ett mera fritt sätt. B. dog i
kurorten Ragaz 1881. B:s båda förnämsta verk äro
Poetæ lyrici græci (1843; 5:e uppl. utg. af Schröder
1900) och Geschichte der griechischen litteratur (I,
1872; II–IV utgåfvos 1883–87 af Hinrichs och
Peppmüller). Dessutom lämnade han kritiska
upplagor af Anakreon (1834), Aristofanes (3:e uppl.
1872) och Sofokles’ tragedier (1858) samt ett antal
mindre uppsatser i klassisk filologi. En kort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>