Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1443-1444 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergen 1. Nederländsk provins. 2. Stad på Rügen. 3. Köping i Kassel - Bergen, norsk författare. Se Berntsen. - von Bergen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturhistoriska och antikvariska skatter, ett centrum
för vetenskaplig forskning i det västanfjällska Norge
och förbundet med biologisk station och akvarium;
det västanfjällska konstindustrimuseet; den katolska
kyrkan, invigd 1876; korskyrkan, från 12:e årh.,
rådhuset, från 16:e årh.; börsen, en ny och vacker
byggnad; filialafdelningen af Norges bank; nykyrkan,
från omkr. 1620; "toldboden", Johanneskyrkan, en
vacker modern byggnad, och Sandvikens kyrka m. m.
Ett egendomligt drag i anläggningen erbjuda de
breda, till en del planterade almenninger, som

Tydskebryggen i Bergen.

på flera ställen skära staden och hvilkas uppgift är
att begränsa eldsvådor.

Staden är fortfarande, hvad den alltid varit,
centralpunkten för den norska fiskhandeln, och särskildt
en stor del af den i Lofoten fångade fisken
exporteras ännu öfver B. Äfven stadens sjöfart är
betydlig; dess ångfartygsflotta är den största i Norge
och räknade 1902 266 skepp med ett tonnage af
182,181 ton, hvartill komma 83 segelfartyg om
4,998 ton. B. är säte för det stora bergenska
ångbåtsbolaget. Fjordarna i Söndre Bergenhus amt
befaras af det hardanger–söndnordländska
ångbåtsbolaget och i Nordre Bergenhus amt af detta amts
egna ångare. Sannolikt 1908 skall B. stå i
järnvägsförbindelse med Kristiania. Af den framtida
Bergenbanan är delen Bergen–Voss (1904 ombyggd till
bredspårig) öppnad för trafik. 1898 hölls i B. en
internationell fiskeriutställning i förening med en norsk
industriutställning. Värdet af B:s införsel 1902
utgjorde 47,736,500 kr., och exporten uppgick s. å.
till 24,418,400 kr. Med afseende på importen är
B. den andra staden i riket och var intill 1873 med
afseende på exporten den första. Sedan 1831 bildar
staden ett eget amt, hvars styresman är stiftsamtman
i Bergens stift.

Från gammal tid finnes en rik litteratur om Bergen.
De äldre verken, t. o. m. den stora "Bergens
beskrivelse" af Edvard Edvardssön från 1674, utgåfvos
af N. Nicolaysen i "Norske magasin" (I–III, 1858
–70). Ett utdrag af Edvardssöns verk är L.
Holbergs "Bergens beskrivelse" (1737). År 1824 utkom
den omfångsrika "Bergens beskrivelse" af L. Sagen
og H. Foss. Det nyaste verket är fortfarande
"Bergens historie" af Yngvar Nielsen (1877). 1895
stiftades "Bergens historiske förening".
Y. N.

Bergen [hårdt g], flamländska namnet på belgiska
staden Mons.

Bergen [hårdt g], 1. By i nederländska prov.
Noord-Holland, 6 km. n. v. om staden Alkmaar. Där
stod 19 sept. 1799 en strid mellan en fransk-holländsk
här under general Brune och en rysk under general
Hermann, hvilken senare därvid besegrades och togs
till fånga. – 2. Stad på ön Rügen. 4,005 inv.
(1900). – 3. Köping i preussiska regeringsområdet
Kassel, nära Frankfurt a. M. 4,394 inv. (1900).
Där stod under sjuåriga kriget, 13 april 1759, ett
slag mellan de förbundna preussiska och engelska
arméerna under hertig Ferdinand af Braunschweig
och fransmännen under hertigen af Broglie; de senare
vunno segern.

Bergen [hårdt g], norsk författare. Se
Berntsen.

von Bergen, svensk släkt, som härstammar från
Livland. Äldste kände stamfadern öfverflyttade på
1600-talet till Sverige. En sonson till honom var
kyrkoherden Karl von B. (se nedan), från hvilken
den nu lefvande ätten härstammar. – Under
medeltiden nämnes i vår historia en Anders von B.,
norskt riksråd, gift med Mätta Ivarsdotter, som
senare blef omgift med Svante Sture. Hans släkt
har dock intet samband med den svenska.

1. Karl von B., präst, f. 1702 i Stockholm,
filos. magister i Lund 1723, kyrkoherde i Frillestad
och Ekeby pastorat af Lunds stift 1727, är
hufvudsakligen känd genom den långvariga förföljelse, för
hvilken han, med anledning af sitt pietistiska nit,
utsattes af medbröder och förmän i stiftet. Ett
oförsiktigt yttrande på predikstolen – B. kallade ett
häradsrättens utslag okristligt – gjordes till
utgångspunkt för en mängd åtal och rättegångar mot honom.
Han försvarade sig med lugn och värdighet mot sina
fiender, hvilka dock lyckades få honom afsatt för
irrlärighet. Denna dom blef upphäfd 1752, och B.
fick åter tillträda sitt pastorat. Död 1760. Se K.
Henning, "Bidrag till "kännedomen om de
religiösa rörelserna i Sverige och Finland efter 1730"
(1891).
(J. Hdr.)

2. Karl Fredrik Berndt von B., den förres
sonsons sonson, skriftställare, föreläsare, f. 26 dec.
1838 i Göteborg, d. 19 aug. 1897 i Stockholm, blef
1857 student och 1863 filos. kandidat i Uppsala.
Genom att i öfversättning utgifva kristologiska verk af D.
Schenkel och T. Keim (1865–67) framkallade han i
pressen en liflig dryftning af de religiösa spörsmålen.
Efter studier vid universiteten i Göttingen och
Heidelberg 1867 deltog han, såsom målsman för den tyska
nyrationalismen, i nämnda debatt äfven genom
uppsatser och religionshistoriska föreläsningar. Han
utgaf 1868–71 och 1876–77 tidskriften
"Framtiden", hvilken utöfvade ett ej ringa inflytande.
Jämte K. P. Arnoldson var han dec. 1877–jan.
1878 redaktör af tidningen "Stockholms
morgonblad", och han var honom sedermera behjälplig
vid redigeringen af "Folkets bok". I Aftonbladet
och Stockholms dagblad var han en flitig
medarbetare. Sin föreläsarverksamhet började B. 1866
i Göteborg, och han var länge en mycket
omtyckt föredragshållare, särskildt genom sina
skildringar af den moderna världsåskådningens utveckling
under kampen mot allsköns förtryck och dogmatism.
Han höll populära föreläsningar Sverige rundt samt
i Finland och vid några tillfällen i Nord-Amerika.
Hans muntliga framställning var väl genomtänkt och
mycket litterärt utarbetad, men alltför ordrik i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>