Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1245-1246 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Belemnit - Belemnitella. Se Belemnit - Belen - Belèn - Beler, folkslag. Se Bogos. - Bel-esprit - Bel-ètage - Belev - Belfast - Belfort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom ett stort kompakt rostrum, hvars
alveolardel saknar springa. I öfre kritan (cenoman, senon)
finna vi släktena Actinocamax och Belemnitella,
hvilkas alveolarparti är försedt med en långsgående
spricka. Actinocamax har
grund alveol, som ej tätt
omsluter fragmokonen,
Belemnitella däremot djup alveol. Af
Actinocamax finnas i Sveriges
kritsystem flera arter (se J.
C. Moberg, "Cephalopod. i
Sveriges kritsyst.", Sveriges
geol. unders., ser. C. n:o 73),
bildande ledfossil för olika
zoner. Äldst är zonen med A.
westphalicus Schlüt.
(Eriksdal och Rödmölla), därpå
zonen med A. verus Mill.
(Lyckås, Kullemölla), som också
innehåller A. granulatus Bl.,
närmast yngre är zonen med
A. mammillatus Nilss. (= A.
subventricosus Wahl.), i hvars
undre delar man träffat A.
qadratus Bl. (Tosterup,
Ignaberga, Balsberg,
Barnakällegrottan, Ifö, Axeltorp,

Fig. 2. Actinocamax mammillatus. Alveolar antydd. 1/2.

Fig. 3. Belemnitella mucronata. 1/2.

Karlshamn o. s. v.). Den yngsta zonen af senon
karakteriseras af Belemnitella mucronata Schl. (Hanaskog,
Kjugestrand, Mörby). I Skånes yngre krita ("étage
danien") saknas belemniter alldeles. Under
tertiärtiden företrädas belemniterna af andra former, bland
hvilka särskildt Spirulirostra må nämnas. Hos detta
släkte är nämligen fragmokonens ena ända spiralböjd
ungefär som hos det recenta släktet Spirula, hvadan
Spirulostris i visst afseende förmedlar en öfvergång
emellan de fossila belemniterna och den nu lefvande
Spirula.
A. Hng.

Belemnitella, paleont. Se Belemnit. –
Vanlig i Skånes öfversta senon är arten Belemnitella
mucronata Schl.

Belen, det af bogos talade språket.

Belén, stad i argentinska prov. Catamarca, vid
floden B. och på östra sidan af Sierra de B. Omkr.
3,000 inv.

Beler, folkslag. Se Bogos.

Bel-esprit [bällespri], fr., vitterhetsidkare;
kvickhufvud. Se Esprit.

Bel-étage [bälleta’*], fr., första våningen i ett
hus.

Belev, stad i Ryssland. Se Bjelev.

Belfast. 1. [belfa’st] Hufvudstad i irländska
grefskapet Antrim, prov. Ulster, vid mynningen af
floden Lagan, som utfaller i Belfast lough. 348,965
inv. (1901), däraf blott 24,₄ proc. katoliker (1758
voro invånarna 8,550). Öfver den 236 m. breda
floden, som skiljer den egentliga staden från
förstaden Ballymacarret, gå fyra broar. B. är
regelmässigt byggdt, med breda gator, vackra torg och
många palatsliknande byggnader. B. har 74 kyrkor.
I nedre stadsdelen, handelns hufvudsäte, ligga de stora
dockorna. Hamnen är befäst. B. har en storartad
linneindustri, dessutom järnindustri, skeppsvarf (1901
byggdes där 14 fartyg, om 46,936 ton),
repslagarbanor och bomullsfabriker, bryggerier och brännerier.
1901 anlände från utlandet 388 fartyg och i kustfart
10,545 fartyg af tillhopa 2,₅ mill. ton och afgingo
10,705 fartyg, om 2,₈ mill. ton. Införseln (lin,
spannmål, petroleum, trä och socker) steg till öfver
6 mill. pd st. B. har många läroanstalter, bland
hvilka märkes det konfessionslösa Queen’s college
(grundadt 1845), som tillsammans med Queen’s
college i Cork och Queen’s college i Galway bildade
"Queen’s university in Ireland". Dess professorer
voro tillika professorer vid Queen’s university och
ledde examina. Men detta universitet upphäfdes
1882, och i dess ställe trädde "Royal university of
Ireland", Dublin, vid hvilket examina förrättas af
en "board of fellows", valda af universitetets senat
samt af medlemmarna i de konfessionslösa colleges
och de katolska anstalterna. Andra läroanstalter äro
presbyterianernas teologiska college, metodisternas
och katolikernas colleges. B. har ett museum och en
botanisk trädgård. – Staden grundlades 1604.

2. [be’lfast] Stad i nordamerikanska staten Maine,
vid Penobscot-flodens utflöde i Penobscot bay. 4,615
inv. (1900). Utmärkt, sällan isbelagd hamn.
J. F. N.

Belfort l. Béfort [befår]. 1. Territoire de
B. l. Haut-Rhin, franskt departement, bildadt af den
del af depart. Haut-Rhin, som Frankrike vid
fredsslutet 1871 fick behålla. 609 kvkm. 92,304 inv.
(1901). Det omfattar endast 1 arrondissement (B.).

2. Hufvudstad i nämnda departement, 365 m.ö.h.,
vid Savoureuse. 32,564 inv. (1901). Stadens största
intresse ligger i fästningen, som försvarar tillträdet
från ö. mellan Jura och Vogeserna (det s. k.
Trouée de B.). Kärnan i densamma bildar det



under Ludvig XIV genom Vauban anlagda och i
nyaste tid förstärkta citadellet. Nordöst därom ligga
på höjder (459 och 419 m.) de starka forten La Miotte
och La Justice, hvilka såväl med citadellet som
sinsemellan äro förenade genom befästa linjer och
därigenom bilda ett förskansadt läger. Väster om
staden ligga forten Les Barres och Denfert-Rochereau,
i s. och ö. Hautes-Perches och Basses-Perches,
förenade med hvarandra genom en rad batterier. Till
dessa i sista kriget bekanta verk, som gjorde platsen
så svårintaglig, har sedermera tillkommit en yttre,
40 km. vid gördel af starka försvarsverk, som
fullbordades under 1890-talet. De förnämsta verken i
denna yttre gördel äro forten Roppe i n. ö.
och Bessoncourt i ö., reduitställningen Bosmont och
fort Vezelois i s. ö. samt forten Bois d’Oye i s.,
Mont Vaudois is. v., Salbert i n. v. och Giromagny
långt framskjutet i n. B. kom genom westfaliska
freden till Frankrike. 28 maj 1635 slogo här svenskar
och fransmän hertigen af Lothringen. I 1814 års
krig belägrades och intogs det af förenade bajrare,
ryssar och österrikare. Under kriget 1870–71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>