Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Béla, namn på ungerska konungar af arpadska ätten - Belagdt sköldemärke - Belaja - Belak. Se Villach. - Belami, persisk författare - Belamra - Belanger, Louis, landskapsmålare - Belastning - Bel-bani, asyrisk härskare. - Belbeis. Se Belbes. - Belbes - Belbog. Se Belbuck. - Belbuck l. Belbog - Belchen - Belcher, Sir Edward, engelsk amiral - Belchite - Belcikowski, Adam, polsk kritiker och dramatisk författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bysantinskt hofceremoniell och ett ordnadt kansli i sitt
rike. Han häfdade den inre ordningen, främjade
städernas uppkomst och tillbakavisade med kraft alla
från komnenska husets storhetstid stammande
bysantinska suveränitetsanspråk på Ungern. Han gjorde
också eröfringar i Galizien och återförenade
Dalmatien med riket. B. förmälde sig med en dotter till
Filip II August i Frankrike, hvilket främjade den
franska bildningens inflytande i Ungern. 1898
upprättades i Mattiaskyrkan i Budapest ett mausoleum
öfver hans och hans gemåls 1847 i Stuhlweissenburg
funna ben.
4. Béla IV, son till Andreas II, härskade först
såsom faderns medregent, därefter ensam 1235–70.
Han sökte genom adelns försvagande höja
konungamakten, hvarför missnöjda adelsmän inkallade hertig
Fredrik II af Österrike, som dock blef slagen af B.
1236. En del af de af tatarerna besegrade kumanerna
fingo af B. bostäder i Ungern mellan Donau och
Theiss, medan i deras öfvergifna länder, Moldau och
Valakiet, upprättades ungerska markgrefskap (banat).
1241 blef emellertid B. vid Sajó slagen af tatarerna,
som inbrutit i Ungern, och nödgad att söka skydd
i Österrike, hvars hertig aftvang honom hans skatter
och tre gränskomitat. B., som då flydde till
Dalmatiens öar, återvände dock till Ungern följande år
efter tatarernas aftåg och sökte genom
återuppbyggande af de förstörda orterna och inkallande af tyska
kolonister upprätta det genom tatarernas härjningar
ruinerade landet. Samtidigt upptog han den
traditionella eröfringspolitiken mot slaverna och tvang
genom segern vid Wiener-Neustadt 1246 hertig
Fredrik att återlämna de tre gränskomitaten. 1262
afvärjde han lyckligen ett nytt försök af tatarerna att
infalla i Ungern, men råkade slutligen i krig med
sin son Stefan, hvilken upprepade gånger reste sig
mot honom och förbittrade hans sista lefnadsår.
B., som fått hedersnamnet "Ungerns andre
grundläggare", var en af de dugligaste regenterna af den
arpadska ätten.
E. A–t.
Belagdt sköldemärke, her., kallas en vapenbild,
på hvilken äro lagda en eller flere andra, hvilka
synas helt och hållet inom densamma.
B. S.*
Belaja, flod i Ryssland. Se Bjelaja.
Belak. Se Villach.
Belami, persisk författare. Se Persiska
litteraturen.
Belamra, sjöv., lägga varor eller andra saker
så, att de äro i vägen eller till hinders. Då ett
föremål eller en plats är otillgänglig, till följd
af där sammanvräkta saker, säges den vara
belamrad.
R. N.*
Belanger [bəlãʃe’], Louis, landskapsmålare, f.
1756 i Frankrike, kom 1798 till Sverige, där han
utnämndes till hofmålare och verkade till sin död,
1816. Han utförde här en mängd arbeten: utsikter
(många från Stockholm) och komponerade landskap,
både i olja och vattenfärg, samt fick omkr. 1800 i
uppdrag att gemensamt med den franske gravören
L. J. A. Cordier utföra färglagda gravyrer efter
landskapsteckningar af J. A. v. Gertten. En viss
förkärlek för naturens vilda och fantastiska former,
en tydlig sträfvan efter stämningsfullhet, rask
penselföring och kvicka ljuseffekter äro kännetecknande
drag för hans bättre arbeten, bland hvilka
vattenfärgsmålningarna, oaktadt den något bjärta och
blågröna tonen, i värde torde öfvergå oljetaflorna. B.
har tydligen utöfvat inflytande på K. J.
Fahlcrantz.
Upk.*
Belastning. 1. Tekn. Den af en kraftmaskin
afgifna effekten. En maskins öfverbelastningsförmåga
är förhållandet mellan den maximala och den normala
effekten (belastningen). – Belastning af en elektrisk
ledning är lika med specifik strömstyrka eller ampère
per kvadratmillimeter.
2. Patol. Sjukligt påbrå, ärftlig predisposition
till en sjukdom. Se Anlag.
3. I lifförsäkringsväsendet benämning på den del
af premien, som är afsedd till betäckande af
försäkringsbolagets förvaltningskostnader m. m.
Bel-bani, assyrisk härskare. Se Assyrien,
sp. 255.
Belbeis. Se Belbes.
Belbes l. Belbeis, stad i Nedre Egypten, 48
km. n. ö. om Kairo, vid Ismaïlia-kanalen och kanten
af arabiska öknen. 11,267 inv. (1897). Omkr. 15
km. n. n. v. om staden ligger Tell Bastah, ruiner
efter den berömda staden Bubastos.
Belbog. Se Belbuck.
Belbuck l. Belbog, by i preussiska prov.
Pommern, regeringsområdet Stettin. I närheten låg
fordom ett mäktigt premonstratenser-kloster af samma
namn, grundadt 1177, upphäfdt 1523.
Belchen (fr. Ballon) ingår i benämningen på flere
berg i Vogeserna, såsom Sulzer B. (fr. Ballon de
Guebwiller), Vogesernas högsta berg, 1,423 m., och
Welsscher l. Elsässer Belchen (fr.
Ballon d’Alsace), 1,246 m. Belchen kallas ock det
näst högsta berget i Schwarzwald, 1,415 m.
Belcher [be’ltʃə], Sir Edward, engelsk amiral,
f. 1799, deltog 1825 som sekond i kapten Beecheys
(se d. o.) expedition till Berings sund och verkställde
1836–42 en världsomsegling (hvarunder han med
utmärkelse deltog i kriget mot Kina), hvilken han
beskref i Narrative of a voyage round the world
(1843). Strax därefter sändes han att uppmäta
Indiska oceanens östliga kuster – en nära
femårig expedition, som han beskref i Voyage of the
Samarang to the Eastern archipelago (1846). År
1852 sändes han att uppsöka Franklin. Expeditionen
misslyckades fullkomligt. Han blef visserligen af
en krigsrätt frikänd från ansvar, men återvann
aldrig sitt förra anseende. Ehuru synnerligen duglig
officer, visade sig B. olämplig som ledare under
en polarfärds pröfvande förhållanden, och han
öfvergaf brådstörtadt expeditionens fartyg, af hvilka ett
sedan frigjorde sig ur isen och i oskadadt skick
påträffades drifvande på Atlanten, en i den
arktiska forskningens historia enastående händelse. B.
var sedermera ej i aktiv tjänst, men blef 1872
amiral. Död 1877.
Belchite [vältʃite], sp., ett slags spansk ull
från en köping i närheten af Zaragoza.
Belcikowski, Adam, polsk kritiker och
dramatisk författare, f. 24 dec. 1839 i Krakau, blef 1869
docent i polsk litteraturhistoria och 1876
universitetsbibliotekarie därstädes och sedan professor i polsk
litteraturhistoria i Lemberg. Hans litterära studier,
utgifna 1886 i Warschau af P. Chmielowski under
titel Ze studyów nad literatura polska, innehålla
essayer om Mickiewicz, Krasiński, Potocki,
Brodziński, Karpiński m. fl. samt en afhandling om
polska satiriker i 17:e årh. I sitt estetiska
författarskap ansluter sig B. till Taines skola. Han har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
