Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beijeren, Abraham Hendricksz. van, holländsk stillebens- och marinmålare - Bei-kul. Se Baikal. - Beil, Johann David tysk skådespelare - Beilstein, Fredrik Konrad, rysk kemist - Beilul (Bailul) - Beira - Beirakdar. Se Bairakdar - Beiram. Se Bairam - Beiramar. Se Beira, provins. - Beirut (Bairut, Bejrut, Berut).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sällsynta äro däremot hans mariner. Äfven de äro
käckt målade.
O. G–g.
Bei-kul. Se Baikal.
Beil, Johann David, tysk skådespelare och
teaterförfafctare, f. 1754, d. 1794, var utmärktast i
humoristiska karaktärsroller och tillhörde från 1779
hofteatern i Mannheim, där han vid sidan af Iffland
utöfvade ett starkt inflytande på tyska
skådespelarkonstens utveckling. B. skref teaterpjäser (saml. i
2 bd, 1794), som på sin tid spelades mycket.
Beilstein, Fredrik Konrad, rysk kemist, f.
1838, studerade vid tyska universitet, arbetade sedan
under Wurtz (Paris), Löwig (Breslau) och Wöhler
(Göttingen) samt blef 1860 docent vid sistnämnda
universitet. 1866 utnämndes han till professor vid
tekniska högskolan i Petersburg och kort därpå
därjämte till lärare vid militäringenjörakademien samt
till kemist vid finansministeriets handels- och
handtverksbyrå. Sedan 1886 är B. ledamot af kejserl.
vetenskapsakademien. B. har utgifvit den
fullständigaste handbok i organisk kemi, som litteraturen
eger, nämligen Handbuch der organischen chemie
(1880–83), hvars 3:e upplaga sedan 1901
kompletteras af "Deutsche chemische gesellschaft".
1899 blef han ledamot af Vetenskapssocieteten i
Uppsala.
Beilul (Bailul), område jämte redd i italienska
Öst-Afrika (Eritrea), beläget vid Röda hafvet, n. om
Assab-bukten, till hvilken det räknas, på den smala,
tämligen bördiga kuststräckan vid den mot n. öppna
Beilulbukten. Platsen har ännu endast 800 inv.,
men synes hafva framtid för sig, emedan den är
utgångspunkt för de bästa vägarna till Abessinien.
Beira [be’-ira]. 1. Provins i konungariket Portugal,
emellan Spanien i ö., Estremadura och Alemtejo i s.,
Atlantiska oceanen i v. samt Entre-Douro-e-Minho
och Traz-os-Montes i n. 23,942 kvkm. 1,518,406
inv. (1900), 63 på 1 kvkm. Den norra gränsen
bildas af floden Douro och den södra af Tejo. Med
undantag af den flacka kuststräckan Beiramar
uppfylles landet af Sierra-d’Estrella, hvars hufvudkedja
framstryker i riktning från n. ö. till s. v. Landet
är mest passande för boskapsskötsel. B:s får lämna
den bästa ullen i Portugal. Vid kusten fås mycket
hafssalt. Hufvudstaden är Coimbra. B. omfattar
distrikten Aveiro, Vizéu, Coimbra, Guarda och
Castello Branco.
2. En hastigt uppblomstrande hamnstad i
portugisiska Öst-Afrika, vid Pungve- l. Aruangua-flodens
mynning, n. n. ö. om Sofala. Staden, som anlades
i början af 1891, är hufvudort i det af
Mosambik-bolaget förvaltade området. Från B. anlades sedan
1892 en järnväg, af hvilken 333 km. nu äro färdiga
och som leder till distriktet Massikessi, hvarest finnas
rika guldlager och andra metaller. De viktigaste
utförsel artiklarna äro kautsjuk, vax och guld.
Exporten steg 1900 till 1,08 mill. kr., importen till
19,3 mill. kr., däraf nära 9 mill. kr. i reda pengar
för Rhodesia och 4,5 mill. kr. järnvägsmaterialier.
Allra största delen af införseln var från England
(omkr. 15 mill. kr.). Hamnen besöktes 1899 af 270
fartyg om 425,000 ton. B. anlöpes af de
regelbundna ångbåtslinjerna utefter Afrikas östra kust och
har flera banker. Invånarnas antal steg år 1900 till
omkr. 5,000, däribland 1,132 européer och 436
kineser och indier.
J. F. N.
Beirakdar. Se Bairakdar.
Beiram, turkiskt namn på två muhammedanska
fester. Se Bairam.
Beiramar. Se Beira, provins.
Beirut (Bairut, Bejrut, Berut). 1. Ett
1888 af delar af Syrien bildadt turkiskt vilajet,
omfattande liva Ladikie, Tarabulus, B., Akka och
Belka, enl. Cuinet 30,500 kvkm., officiellt 16,000
kvkm., med 533,500 inv.
2. Hufvudstad i ofvannämnda vilajet, ligger på
norra sidan af en i Medelhafvet utskjutande
bergudde, vid foten af Libanon, 33° 54’ n. br. Den har
118,811 inv., däraf 1/3 muhammedaner, 2/3 kristna:
ortodoxa greker, maroniter och unerade greker, hvilka
sekter hafva hvardera en biskop. Dessutom finnas
omkr. 2,000 européer. B. är därjämte säte för en
påflig legat, som tillika är patriark af Jerusalem.
Inalles har B. 23 moskéer och 36 kyrkor.
Protestanterna äro omkr. 1,000. B. är Syriens största
hamnplats och lifligaste handelsort, som anlöpes af
samtliga till syriska kusten destinerade fartyg, och
växer liksom Smyrna i n. till en samlingsplats för
orientens handel. Det är särskildt hamn för
Damaskus. 1901 besöktes B. af 774 ångfartyg om
1,015,709 ton och 3,535 segelfartyg om 82,979 ton.
Förnämsta exportartikeln är råsilke (omkr. 9 mill.
kr. årligen). 1889 började ett franskt bolag bygga
en ny god hamn, som 1893 öfverlämnades åt trafiken.
Samma franska bolag, som byggt hamnen, började
1892 bygga den 144 km. långa järnvägen öfver
Libanon till Damaskus, hvilken järnväg, som öppnades
1895, på en sträcka af 30 km. är kugghjulsbana
(enligt Abts system), emedan den uppnår en betydlig
höjd (passhöjden vid Mugiteh-passet är 1,542 m.).
B. har sedan 1875 vattenledning, anlagd af ett
engelskt bolag, och sedan 1888 gasbelysning;
gasverket tillhör ett franskt bolag. B. är medelpunkt
för de amerikanske presbyterianernas
missionsverksamhet i Syrien. Till deras anstalt höra en vacker
missionskyrka, ett teologiskt seminarium, medicinsk
läroanstalt, ett astronomiskt observatorium, en högre
flickskola samt ett stort tryckeri, från hvilket en
mängd arabiska skrifter sprides, bl. a. en arabisk
veckotidning samt en barntidning. Som bevis på
den framstående plats staden intager i afseende på
bildning kan nämnas, att där finnas 66 goss- och 36
flickskolor, 13 tryckerier och 12 arabiska tidningar.
Dessutom verka där genom undervisning, mission och
sjukvård preussiska johannitorden, skotska kyrkans
judiska mission, "British syrian schools society",
jesuiter, lazarister m. fl. Johannitorden underhåller
ett sjukhus med omkr. 60 sängar, hvilket förestås af
diakonissor från Kaiserswerth. Diakonissanstalten i
Kaiserswerth har i B. såväl skola (en högre flickskola)
som barnhem, i hvilket omkr. 130 värnlösa barn äro
upptagna. "British syrian schools society" meddelar
ensamt i B. undervisning åt omkr. 1,200 barn,
fördelade på tio olika skolor, bl. a. en blindskola. För
skolmissionens bedrifvande är upprättadt ett
lärarinneseminarium, inrymdt i stadens ståtligaste hus,
testamenteradt för några år sedan af en missionsvän.
– B. är forntidens Berytos, en fenicisk sjöstad, som
omkr. 1400 f. Kr. var själfständigt konungarike, men
sedan hörde till Gebal (Byblos), därefter eröfrades af
egyptierna och återtogs af Antiochos III. Under
romarnas välde blef det en militärkoloni (Colonia Julia
Augusta Felix Berytus) och egde en berömd
rättsskola. I 4:e årh. ödelades det af en jordbäfning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
