Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Béarn, f.d. landskap i Frankrike. - Beata - Beateberg, socken i Skaraborgs län - Beatia - Beaticum l. Viaticum - Beatifikation - Beati possidentes - Beatitudo vestra - Beaton l. Bethune, David, kardinal och primas af Skottland. - Beatrice, stad i Nebraska - Beatrice, föremålet för Dantes kärlek. Se Dante Allighieri - Beatrix. 1. Fredrik I:s gemål. - Beatrix. 2. En naturlig dotter af konung Ferdinand - Beatrix. 3. En dotter af hertig Herkules af Este - Beatrix. 4. b. (Beatrice) Portinari. Se Dantes Allighieri. - Beatrix, svensk drottning - Béatrizet, Nicolas, fransk kopparstickare - Beattie, James, skotsk filosof och skald - Beatus - Baeatus qui timet Dominum - Beau - Beau, Paul, fransk diplomat - Beaucaire, fransk stad i Gard (Languedoc) - Beaucaire-kanalen. Se Beaucaire. - Beauceron - Beauchamp, Alphonese de, fransk historieskrifvare och publicist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
henne, återställde den katolska kulten där 1599, och
under hans son, Ludvig XIII af Frankrike, förenades
B. med detta rike.
E. A–t.
Beata (lat., fem. af beatus), den lyckliga, den
saliga. – Beata virgo, den heliga jungfrun.
– Beatæ memoriæ, i salig åminnelse.
Beateberg, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad. 6,975 har. 904 inv. (1903). Annex till
Bellefors, Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt.
Beatia, romarnas namn på nuv. spanska staden
Baéza.
Beaticum (mlat., af lat. beatus, salig) l.
Viaticum, hos katolikerna benämning på den åt en
döende räckta hostian; sista smörjelsen.
Beatifikation (af lat. beatus, salig, och facere,
göra), den handling, hvarigenom påfven förklarar
en afliden för salig, är en lägre grad af
kanonisation (se d. o.).
Beati possidentes (lat.), "lyckliga äro de
egande", latinskt ordspråk.
Beatitudo vestra (lat.), ers helighet (eg. "ers
salighet"), förr äretitel för biskopar och äfven högt
stående lekmän, nu blott för påfven.
Beaton [bitn] 1. Bethune, David, kardinal
och primas af Skottland, reformationens ifrigaste
motståndare i detta land, f. 1494, tillhörde en urspr.
fransk, till Skottland öfverflyttad familj, ingick tidigt
i andliga ståndet och sändes 1519 såsom sändebud
till Frankrike. Efter sin återkomst, 1528, blef han
sigillbevarare och åvägabragte 1537 Jakob V:s
förmälning med Maria af Lothringen samt verkade öfver
hufvud mycket för ett godt förhållande mellan
Skottland och Frankrike, hvarför Frans I gaf honom
biskopsstiftet Mirepoix och 1538 förskaffade honom
kardinalshatten. Efter sin farbroder blef han 1539
ärkebiskop af S:t Andrews och Skottlands primas.
Som sådan förmådde han parlamentet att strängt
förfölja protestanterna, hvilka redan voro ganska
många. Efter Jakob V:s död, 1542, gjorde B. ett
försök att genom ett understucket testamente blifva
en af rikets regenter, men hans anspråk ogillades.
Han vann dock stort inflytande hos regenten, grefven
af Arran, och begagnade detta mot de reformerte.
Den berömde reformatorn George Wisharts afrättning
(1546) rågade måttet af det hat, som B. ådragit sig,
och han blef af några skottska adelsmän i sitt
eget slott öfverfallen och på ett grymt sätt mördad
1546.
(J. Hdr.)
Beatrice [bi’*tris], stad i nordamerikanska staten
Nebraska, vid Big Blue river och flere
järnvägslinjer. 7,875 inv. (1900).
Beatrice [-tritje], föremålet för Dantes kärlek.
Se Dante Allighieri.
Beatrix (lat.), "den lyckobringande",
kvinnonamn. Utom flere helgon äro följande kvinnor med
namnet B. att märka: 1. Grefve Ragnalds dotter,
sedan 1156 kejsar Fredrik I:s gemål. – 2. En
naturlig dotter af konung Ferdinand af Neapel och
Aragonien. Hon förmäldes 1475 med konung Mattias
Corvinus i Ungern och dog på Ischia 1508. –
3. En dotter af hertig Herkules III af Este, f. 1750,
förmäld 1771 med ärkehertig Ferdinand af Österrike.
Hon dog 1829. – 4. Beatrix (Beatrice)
Portinari. Se Dante Allighieri.
Beatrix, svensk drottning, Erik Magnussons gemål,
var dotter till markgrefve Ludvig af Brandenburg
och systerdotter till den danske konungen Valdemar
Atterdag. Giftermålet egde rum på hösten 1356.
Både hon och hennes make afledo sommaren 1359,
sannolikt i en pest, som vid denna tid rasade i
Sverige. Enligt isländska uppgifter skall B. hafva
dött i barnsäng, efter att hafva födt tvillingar. En
annan berättelse, nämligen att hon jämte sin gemål
förgiftades af dennes moder, drottning Blanche, är
sannolikt uppdiktad af illviljan.
R. T.*
Béatrizet [-trise], Nicolas, fransk
kopparstickare, f. omkr. 1515 i Lunéville, d. 1570 i Rom,
tillhörde Marc Antonios skola i Rom, på en tid då
denna var stadd i sjunkande.
(O. G–g.)
Beattie [bi’ti], James, skotsk filosof och skald,
f. 1735, d. 1803 som professor i moralfilosofi i
Aberdeen. I skriften Essay on the nature and
immutability of truth etc. (1770) sökte han bekämpa
Humes skepticism genom att vädja till sunda
förnuftet. Hans förnämsta poetiska verk är The
minstrel (1771–74), en poetisk själfbiografi.
Beatus (lat.), lycklig, salig. Jfr Beata.
Beatus qui timet Dominum (lat.), "säll den,
som fruktar Herren", ett af Gustaf I:s valspråk.
Beau [bå], fr., vacker; sprätt, modenarr.
Beau [bå], Paul, fransk diplomat, f. 1858,
inträdde 1883 i utrikesministeriet och blef 1898
utrikesministern Delcassés kabinettschef och förtrogne
medarbetare. Denne sände honom 1901 till den
viktiga sändebudsposten i Kina och anförtrodde honom
redan 1902 generalguvernörskapet i franska
Indo-Kina, ett af Frankrikes mest ansvarsfulla koloniala
ämbeten.
Beaucaire [båkär], stad i franska depart. Gard
(Languedoc), på högra sidan af Rhône, vid
Beaucaire-kanalen, som går från B. till Aigues-Mortes. 7,859
inv. (1901). Rätt betydlig industri. Det är berömdt
för den marknad (den s. k. Magdalena-mässan), som
årligen hålles där från 21 till 28 juli och som
besökes af omkr. 50,000 köpmän, som göra affärer
i siden, manufakturer, läder, vin, olja och sydfrukter
till ett värde af inalles 20 mill. frcs. I äldre tider
besöktes mässan af ända till 300,000 främlingar. Den
inrättades 1217 af grefve Raymond VI af Toulouse.
– B. kallades af romarna Ugernum. Dess namn
är en förfranskning af det latinska Bellum Quadrum,
namnet på stadens slott (förstördt 1632), som ofta
nämnes i trubadurernas dikter. På 1500-talet var B.
nästan fullständigt protestantiskt och led mycket
under hugenottkrigen.
Beaucaire-kanalen [båkär-]. Se Beaucaire.
Beauce [bås], f. d. landskap i det forna
Orléanais, mellan Loir och Essonne. Det är mycket
fruktbart, rikt på säd, får och hornboskap samt
kallades fordom "Paris’ kornbod". Dess hufvudstad
var Chartres. Invånarna kallades beaucerons.
Numera utgör B. delar af depart. Eure-et-Loir, Loir-et-Cher,
Loiret och Seine-et-Oise. Areal 7,350 kvkm.
B. har aldrig utgjort en särskild provins.
Beauceron [båsrå’], fr., invånare i Beauce.
Beauchamp [bå*’ã] Alphonse de, fransk
historieskrifvare och publicist, f. 1767 i Monaco, d.
1832, trädde 1784 i sardinsk krigstjänst, men
vägrade 1792 att kämpa mot Frankrike (hvilket han
ansåg som sitt fädernesland) och blef därför såsom
misstänkt satt på fästning. Efter sin frigifning begaf
han sig till Paris och blef där anställd vid polisen.
Med de materialier, till hvilka hans ämbetsställning
gaf honom tillgång, författade han Histoire de la
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
