Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 1011-1012 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bas-bleu, fr. blåstrumpa. - Bas-boll, amerikansktbollspel - Bas-breton. Se Bretonska språket ochlitteraturen - Bas-buffo. Se Basröst. - Baschet, Armand, fransk historiker. - Baschi l. Bassi, Mattoe di, minorit-munk - Baschi-bosuker. Se Basji-bosuker. - Baschilange, negerstam. Se Basjkirer. - Baschlik. Se Basjlik. - Bascom,JOhn, nordamerikansk filosof. - Bascule-system l. Baskyl-system - Base, Josef, tjechisk poet f. 1850. - Baseball. Se Basboll. - Basedow, Johann Bernhard, tysk pedagog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bas-bleu [bablö], fr., blåstrumpa.

Bas-boll (eng. base ball), ett amerikanskt bollspel
med fyra på spelplanen utmärkta mål (baser), mellan



hvilka vissa af deltagarna i spelet ha att springa.
De spelande äro delade i två partier, hvartdera
bestående af nio personer.

Bas-breton [babrətå’], fr. Se Bretonska
språket och litteraturen.

Bas-buffo. Se Bas-röst.

Basch. Se Basj.

Baschet [-ʃä], Armand, fransk historiker, f.
1829 i Blois, d. 1886 därstädes, gjorde sig
fördelaktigt bemärkt genom den litterära monografien
Honoré de Balzac (1851) och erhöll 1855 offentligt
uppdrag att genomforska arkiv i Tyskland, Österrike
och Venezia, på hvilken sistnämnda ort han därefter
mest koncentrerade sina arkivstudier. Han reste
1856 i Dalmatien, Albanien och Montenegro, vistades
därefter i Ungern och England, var 1859 åter i
Venezia, dit han ånyo sändes af regeringen 1862,
samt tillgodogjorde sig 1865 på uppdrag af franska
regeringen arkiven i Milano, Parma, Florens och
Mantova. Bland hans för historieforskningen
fruktbärande publikationer må nämnas Les archives de la
sérénissime république de Venise (1858), De la
diplomatie vénitienne (1862), hvilket arbete kastar
nytt ljus öfver bl. a. Karl V och Filip II, Les
princes de l’Europe au XVI:e siècle, d’après les
rapports des ambassadeurs vénitiens (s. å.), Histoire
secrète du mariage de Louis XIII et d’Anne
d’Autriche (1864; 2:a uppl. 1866), Les archives de
Venise etc. (1870; i synnerhet belysande för Venezias
förhållande till Frankrike), "Journal du concile de
Trente" (s. å.), Histoire du dépôt des archives des
affaires étrangères à Paris (1875), en rik grufva för
specialister, som dessutom kraftigt bidrog till
öppnandet för forskare af franska utrikesministeriets förut
svåråtkomliga arkivskatter.

Baschi l. Bassi, Matteo di, från Urbino, en
minorit-munk, stiftade 1525 kapucin-orden.
1529 valdes han till nämnda ordens generalvikarie,
men afsade sig denna befattning efter ett par
månaders förlopp och vandrade sedan omkring och
predikade. Död i Venezia 1552. Jfr
Kapucinorden.

Baschi-bosuker. Se Basji-bosuker.

Baschilange, negerstam. Se Basjilange.

Baschkirer. Se Basjkirer.

Baschlik. Se Basjlik.

Bascom [bä’skəm], John, nordamerikansk filosof,
f. 1827 i staten New York, blef 1849 filos. doktor
samt 1855 teol. doktor och professor i retorik vid
William’s college i Williamstown (Massachusetts),
hvarjämte han 1856–64 tjänstgjorde som pastor för
en församling. 1874–87 var han president för
Wisconsin-universitetet i Madison och tillika professor
i filosofi därstädes. Därefter beklädde han en lärostol
i nationalekonomi vid William’s college. B. utvecklade
mycken styrka som andlig talare. Inom filosofien
stod han hufvudsakligen på Kants ståndpunkt. Af
hans arbeten må nämnas Political economy (1859),
Treatise on æsthetics (1862; ny uppl. 1881),
Principles of psychology (1869; ny uppl. 1877), A
philosophy of religion (1876), Comparative psychology
(1878), Ethics, a science of duty (1879) och Sociology
(1887).

Bascule-system [-kyl-] l. Baskyl-system
(af fr. bascule, svänggunga) kallas i politiken det
regeringssystem, som består i att en ministär genom
eftergifter åt än det ena än det andra partiet söker
söndra sina motståndare och bereda styrelsen en lugn
och för en allvarsam opposition skyddad tillvaro.
Det förekommer allmänt i parlamentariskt styrda
länder, där regeringen ej är nog stark att kunna styra
ensamt med sitt partis stöd. Uttrycket nyttjades
först under Ludvig XVIII:s regering, då ministern
Décazes’ politik stämplades därmed.

Baskyl-system kallas äfven ett rigelsystem, som
förmedelst ett handtag fås att fungera på sådant sätt,
att samtidigt som en rigel från den ena dörr- l.
fönsterhalfvan från sidan griper in i den andra,
två andra riglar, en upptill och en nedtill, gripa in
i afpassade hål i de fasta dörr- l. fönsterpartierna.

Baše [basje], Josef, tjechisk poet, f. 1850,
advokat i Königgrätz. Hans andliga dikter, som först
publicerades under märket E. Antonowicz, utgåfvos
sedan i två samlingar med titel Otčenáš (Fader vår)
och Kytice Z pízní duchovních ("Blombukett af
andliga visor"). Bäst äro hans Silhouetty (1883), en
mindre samling romanser och ballader i starkt
koncentrerad form.
A–d J.

Base ball [bei’s-bål], eng. Se Basboll.

Basedow, Johann Bernhard, tysk pedagog,
f. 11 sept. 1723 i Hamburg. Han blef i hemmet
ytterst hårdt behandlad,
besökte 1741–44
gymnasiet Johanneum i sin
fädernestad, där han rönte
många kraftiga väckelser
af Reimarus, en af
sina lärare, och uppehöll
sig därefter till år 1746
vid universitetet i Leipzig
för att studera teologi och
filosofi. 1753 kallad till
lärare vid Sorö
riddarakademi i Danmark,
förflyttades han, till följd
af sina heterodoxa
maningar, till gymnasiet i Altona. Därifrån utsände
han flera teologiska och filosofiska skrifter
(Philalethia, 2 bd, 1763, System der gesunden
vernunft, 1765, m. fl.), hvilka invecklade honom i den
häftigaste polemik och hade till följd, att han
förklarades för irrlärare. Trycket af den religiösa
intoleransen, Comenius’ skrifter och i synnerhet
Rousseaus år 1762 utgifna "Émile" föranledde emellertid
B. att vända sig åt ett fält, som då var föga odladt
i Tyskland, men på hvilket uppmärksamheten var
dess lifligare riktad, nämligen uppfostringsväsendet.
År 1768 utkom hans Vorstellung an menschenfreunde
und vermögende männer über schulen, studien und

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>