Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barmakider (Barmekider)förnäm persisk släkt - Barmbeck, förstad till Hamburg - Barmekider. Se Barmakider. - Barmen, fabriksstad i Rhenprovinsen - Barmenit, ett desinfektionsmedel - Barmhärtiga bröder (Frères de la charité l. Fate ben frateli), ett ursprungligen världsligt brödraskap. - Barmhärtiga systrar (Soeurs [fillles] de la charité l.de la miséricorde) - Barmstedt, stad i Schleswig - Barn. 1. Fysiologiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med Haruns älsklingssyster Abbase, mot villkor att
afstå från äktenskapliga rättigheter, brutit detta
förbud. Dsjafar och Abbases två små söner blefvo
aflifvade, och de öfrige barmakiderna fingo dö i
fängelse.
H. A.
Barmbeck, förr förort till Hamburg, med
dårhuset Friedrichsberg; sedan 1894 införlifvadt med
staden.
Barmekider. Se Barmakider.
Barmen, fabriksstad i preussiska Rhenprovinsen,
reg.-området Düsseldorf, vid floden Wupper, endast
6 km. från Elberfeld. 141,944 inv. (1900), däraf
114,095 evangeliska, 24,294 katoliker och 592
judar. B. är en af Tysklands mest betydande
industristäder ("Tysklands Manchester") och
sysselsätter öfver 40,000 arbetare. Främst står
produktionen af s. k. Barmen-artiklar: snören, band,
spetsar, tränsar, siden- och halfsidendukar, garn,
paraplytyger, lasting, kasjmir, knappar m. m. I denna
industri sysselsättas 19,000 arbetare i 900 fabriker
och verkstäder. Dessutom tillverkas här mattor,
trikå- och korsett-varor, papper, färger, kemikalier,
ång- och andra maskiner, läder och militäreffekter,
pianon och orglar, hvarjämte finnas järn- och
metallgjuterier, litografiska anstalter o. s. v. Hela utförseln
steg 1900 till ett värde af 21,5 mill. mark. B. har
6 bangårdar. Med Elberfeld står det i förbindelse
bl. a. genom en sväfvande bana öfver Wuppers
dal. I B. finnas, utom lärda och tekniska skolor,
ett missionsseminarium och ett bibliotek. B. fick
stadsrättigheter först 1808 af storhertigen af
Berg.
J. F. N.
Barmenit, Natrium chloro-borosum, ett
desinfektionsmedel, som består af borax, borsyra, klorsalt
och något underklorsyradt natrium.
Barmhärtiga bröder (i Frankrike Frères de la
charité, i Italien Fate ben fratelli), ett urspr.
världsligt brödraskap, som stiftades af portugisen Juan
Ciudad, äfven kallad Johannes af Gud (f. 1495, d.
1550, kanoniserad 1640), hvilken, efter en stormigt
tillbragt ungdom, 1540 började egna sig åt
sjukskötsel samt vård af fallna kvinnor. Från alla håll
understöddes han i sin människovänliga sträfvan och
efterlämnade vid sin död en vidtutgrenad förening,
hvilken allt fortfarande skulle verka för det goda
ändamålet. Denna förening blef 1572 af Pius V
erkänd såsom kongregation efter Augustinus’ regel.
1592 delades den i 2 afdelningar, en spansk (med
brun ordensdräkt), för Spanien och Amerika, och
en italiensk (med svart dräkt), för det öfriga Europa.
Medlemmarna förbinda sig – utom till hvad som
innebäres i de tre gamla munklöftena – till
sjukvårdstjänst, och deras kloster äro storartade hospital, i
hvilka medlemmar af alla trosbekännelser vårdas med
lika kärlek och omsorg. Kongregationen, hvars tvenne
hufvudgrenar från omkr. 1870 närmare
sammanslutits under en på 6 år vald, i Rom bosatt
ordensgeneral, är f. n. indelad i 11 provinser med omkr.
1,200 medlemmar.
J. Hdr.
Barmhärtiga systrar (fr. Soeurs [filles] de la
charité l. de la miséricorde), föreningar af kristligt
sinnade kvinnor med ändamål att lindra mänskligt
elände, företrädesvis genom att vårda fattiga och
sjuka. Den första af detta slag stiftades af
fransmannen Vincent de Paul och hans väninna Louise
le Gras, erhöll 1633 ordensregel och stadfästes 1668
af påfven såsom ordnad kongregation. Systrarnas
löften afgifvas årligt och äro icke bindande på lifstid.
Vid Vincents död (1660) egde hans stiftelse 28
hospitalshus i Paris, och 1685 hade antalet stigit
till 224 inom Frankrike och angränsande länder.
Under revolutionen upphäfdes orden, men blef 1807
återställd af Napoleon. I Frankrike och Tyskland
finnes nu ett mycket stort antal af dessa barmhärtiga
systrar, hvilka med en allt uppoffrande kärlek egna
sig åt vården af sjuka och blinda samt åt
skolundervisning m. m. Liknande föreningar af tyskt ursprung
äro elisabetinnorna, ursulinnorna m. fl. Inom den
protestantiska kyrkan motsvaras de barmhärtiga
systrarna (sedan 1836) af diakonissorna.
J. Hdr.
Barmstedt, stad i preuss. reg.-området
Schleswig, i södra Holstein, vid Krückau-ån. 4,297 inv.
(1900). I närheten, på en ö i ån, ligger slottet
Rantzau, fordom residens för riksgrefvarna af
Rantzau, nu säte för en amtsdomstol.
Barn (af bära i bet. föda). 1. Fysiol.
Benämning på människan från hennes födelse till
manbarhetsålderas inträde. Barndomen plägar indelas
i tre skeden: dibarnsåldern (till 1:a årets slut), den
egentliga barnåldern (2:a–7:e året) samt goss- och
flickåldern. Under dibarnstiden för barnet ett
väsentligen vegetativt lif, med rask kroppsutveckling.
Vikten, som vid födelsen är 3,3 kg. för gossen och
3 kg. för flickan (alla här anförda tal växla dock
betydligt), tredubblas. Utvecklingen går därunder
fortast i början, så att den dagliga viktökningen,
som under första kvartalet utgör 28 gr., under det
andra utgör 18, under det tredje 13 och under det
fjärde 8 gr. Längden ökar från 50 till 70 cm.
Matsmältningsorganen utmärkas genom sin stora retbarhet
samt sin bristfälliga förmåga att bearbeta och med
kroppen införlifva annan föda än kvinnomjölken.
Bristfällig är äfven förmågan att hindra utvecklingen
af jäsnings- och förruttnelsebringande
mikroorganismer i matsmältningskanalen, hvilkens slemhinna
vida mindre än slemhinnan hos den fullvuxne förmår
hindra mikroorganismer och deras gifter att intränga
i kroppen. På dessa egendomligheter hos
matsmältningsorganen bero till väsentlig del den stora
sjukligheten och dödligheten under tidigare barndomen.
Bensystemet är genom sin mjukhet lätt utsatt för
missbildningar (t. ex. vid engelska sjukan). Mellan de
bägge hjäss- och de bägge pannbenen kännes genom
huden en fyrkantig lucka, den stora fontanellen,
som i allmänhet sluter sig i början af andra året;
ett väsentligt tidigare eller senare slutande af
densamma tyder på sjukdom af ett eller annat slag. Om
tandsprickningen se Tandsprickning.
Nervsystemet, hvars flesta organ vid födelsen äro mycket
ofullständigt utvecklade, intar en jämförelsevis stor
plats; hjärnan ensam, som hos den fullvuxne utgör
2,4 proc. af hela kroppsmassan, utgör hos den
nyfödde ej mindre än 13,5 proc. Den nyfödde har
smak- och luktsinne, urskiljer temperaturförändringar
och antagligen äfven beröring (hvilket ställe det är
som beröres lär barnet dock först genom erfarenhet).
Hörseln utvecklas från andra dagen. Vid en veckas
ålder kan barnet skilja ljus från mörker, och efter
3 à 6 veckor börjar det fixera föremål; ögonen röras
dock fortfarande tämligen oberoende af hvarandra,
och detta försvinner helt och hållet ej förr än i slutet
af första året. Förmågan att säkrare särskilja ett
flertal färger inträder i allmänhet ej förr än i tredje
året. Medvetande och viljeyttringar pläga visa sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
