Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bardon,Michel François d'André, fransk historiemålare. - Bardoux, Agénor, fransk politiker. - Bardowiek, köping i Lüneburg. - Bardskärare. Se Badmästare och Fältskär. - Bardun - Bardu-älfven - Bardwan l. Burdwan. 1. Division vid Bengaliska viken. - Bardwan l. Burdwan. 2. Hufvudstad i divisionen vid Bankafloden. - Barea, folkstam i norra Abessinien. - Barebone l. Barbon, Praisegod, engelsk puritan - Barebone-parlamentet. Se Barebone. - Barège, kamgarnstyg - Barèges, badort i franska Hautes-Pyrénées - Bareilly l. Bareli. 1. Distrikt i nordvästra Indien. - Bareilly l. Bareli. 2. Hufvudstad vid Ganges. - Barejn-öarna. Se Bahrein-öarna. - Bar el-abjad, riktigare Bahr el-abjad. Se Nilen. - Bar el-asrak, riktigare Bahr el-asrak. Se Nilen. - Bar el-djebel, riktigare Bahr el-djebel. Se Nilen. - Bar el-gasal, rikigare Bahr el-gasal. Se Gasellfloden och Nilen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstakademien i Paris, där han dog 1783. B. utgaf
arbeten om målar- och teckningskonsten.
(O. G–g.)
Bardoux [bardo], Agénor, fransk politiker,
f. 1829, d. 1897, invaldes 1871 i
nationalförsamlingen, där han slöt sig till vänstra centern och
utmärkte sig som talare samt satt i de arbetsammaste
utskotten. I mars 1875 blef han
understatssekreterare i justitieministeriet, men afgick i nov. s. å.,
då ministären ej antog listvalet, och blef vänstra
centerns president. 1876 utsågs han till ledamot af
deputeradekammaren, var dec. 1877–febr. 1879
undervisnings- och kultusminister och uppträdde
sedermera med skärpa emot sin efterträdare Jules
Ferrys lagar rörande undervisningsväsendet. 1879
väckte han motion om listval, hvilken föll genom
senatens veto och antagligen medförde hans eget fall
vid arrondissemangsvalen till deputeradekammaren
1881. Följande år blef han lifstidssenator och 1889
en af senatens vicepresidenter. 1890 blef han
ledamot af Franska institutet (Acad. des sciences morales
et politiques). B. har uppträdt äfven såsom
författare (rättshistoria, memoarer, karaktärsbilder,
skaldestycken).
Bardowiek [-vik], köping i preuss. reg.-området
Lüneburg, 5 km. n. om Lüneburg, vid Ilmenau.
2,002 inv. (1900). B., kanske den äldsta stad i
Nord-Tyskland, var på 800-talet en viktig plats för
handeln med slaverna och sedan i mer än 300 år
den anseddaste och rikaste staden i norra Tyskland,
men tillbakasattes genom det af Henrik Lejonet
anlagda och snabbt uppblomstrande Lybeck, hvarför
B. 1189 slöt sig till Henriks motståndare. Till
straff därför stormades det af honom och förstördes
med undantag af domkyrkan, på hvilken han satte
den ännu befintliga inskriften: "vestigium leonis"
(spår af lejonet). Biskopssäte var B. aldrig, men det
hade ett domkapitel. B:s fall blef orsaken till
Hamburgs uppblomstring. – I den B. omgifvande nejden,
Bardengau, voro langobarderna bosatta, när
historiens ljus först faller på dem.
Bardskärare (af ty. bart, skägg), fordom
benämning på barberare. Se Badarmästare
och Fältskär.
Bardun (it. bardune), sjöv., tåg af stående godset,
som från öfversta delen af en stång (förlängningen
af en mast) går ned till aktersta delen af röstet i
fartygssidan eller stundom till en bult i relingen.
Bardunerna tjäna att vid segling stötta stången såväl
sidovägen som akterifrån. De hafva olika namn,
alltefter den stång de tillhöra, såsom: för-bram-barduner,
stor-öfverbram-barduner, kryss-stäng-barduner o. s. v.
– Lofbardun, en på hvardera fartygssidan,
går från stången genom en klyka på salningshornet
ner till röstet i lovart och ansattes med talja, hvars
löpare ledes in på däcket.
R. N.*
Bardu-älfven, en af Maals-älfvens källfloder.
Bardwan [bad*a’n] l. Burdwan. 1. Division
i presidentskapet Bengalen, vid Bengaliska viken,
v. om Hugli. Areal 36,145 kvkm., med 8,244,847
inv. (1901), däraf 999,191 muhammedaner, 6,268
kristna, resten bramaner. Landet är en af Indiens
fruktbaraste och tätast befolkade delar; det
producerar ris, socker, indigo, bomull, tobak. Västra
delen är mer ofruktbar. Två järnvägar gå genom
landet. B. består af 6 distrikt: B. (6,964 kvkm.,
omkr. 1,400,000 inv.), Hugli, Howrah,
Midnapur, Bankura och Birbhum. – 2. Hufvudstad i
divisionen, vid East-India-järnvägen och Bankafloden.
Omkr. 35,000 inv. B. ligger i en ytterst osund
trakt (regnmängden är 1,531 mm., årets
medeltemperatur 27,2°). Det har ett palats tillhörigt
maharajan af B. samt hinduhelgedomen Sjivoraja,
som består af 108 tempel i två koncentriska cirklar.
Barea (amhariska, "slafvar"), en liten folkstam i
norra Abessinien, vid Barakas öfre lopp. Omkr.
20,000 pers. De äro hvarken negrer eller semiter,
utan en återstod af en urbefolkning, som af
gees-folken (abessinerna) undanträngts mot n., hafva en
markerad, ofta starkt böjd näsa, stor mun, utan
tjocka läppar, gul i svart skiftande hudfärg och lent,
stundom i rödt stötande hår. Omskärelse har brukats
af ålder. Språket (grammatik af Reinisch 1874) har
många ord, som påminna om hamitiska språket, men
endast beroende på lån.
(H. S.)
Barebone [bä*’båun] 1. Barbon,
Praisegod, bekant engelsk puritan, f. omkr. 1596, d. [Praise-God]
1679, var till yrket läderhandlare, uppträdde redan
på 1630-talet som anabaptistisk predikant och
broschyrförfattare samt vann stort rykte bland
puritanerna, samtidigt med att han blef ett omtyckt
föremål för rojalisternas sarkastiska smädeord. I
juli 1653 insattes han af Cromwell i den
notabelförsamling, som skulle ersätta parlamentet, men snart
nog till följd af Cromwells missnöje med dess
kyrkliga hållning upplöstes (dec. s. å.). Församlingen
är mest bekant under öknamnen lilla
parlamentet eller Barebone-parlamentet;
B. tyckes emellertid ingalunda där hafva spelat
någon framstående roll, och något enda tal af
honom nämnes ej i dess protokoll. Betydelsefullare
var hans uppträdande 1660, då han i febr., kort före
restaurationen, vågade inlämna en petition om att
alla ämbetsmän skulle högtidligt afsvärja Stuartarna
samt alla förslag om deras återkallande straffas som
högförräderi. En tid efter restaurationen blef B.,
trots gifven amnesti, häktad (nov. 1661) och satt
länge i fängelse.
V. S–g.
Barebone-parlamentet. Se Barebone.
Barège [barä*], fr., ett slags glest, i gasbindning
väfdt tyg af kamgarn. Tillverkas numera vanligen
af silkes- eller bomullsvarp med kamgarnsinslag.
Namnet är hämtadt från ursprungliga
tillverkningsorten, Barèges, i franska Pyrenéerna.
G. A. W.
Barèges [barä*], by och badort i franska dep.
Hautes-Pyrénées, s. ö. om Argelès, i en trång och
vild dal, vid den från Pyrenéerna kommande forsen
Bastan. Berömdt svafvelbad, 28–44° C.
Bareilly [bärei’li] l. Bareli. 1. Distrikt i div.
Rohilkand, Nordvästprovinserna, Indien. 4,180 kvkm.
1,040,690 inv. (1891). Landet är jämnt och åkerbruk
dess hufvudnäring. – 2. Hufvudstad där, vid Ganges’
biflod Ramganga och Audh–Rohilkandjärnvägen,
hade 117,433 inv. 1901. Dårvårdsanstalt, college,
starkt fort med garnison, många moskéer och
hindutempel samt ett palats, tillhörigt navaben af Rampur.
Barejn-öarna. Se Bahrein-öarna.
Bar el-abjad (abiad), riktigare Bahr
el-abjad. Se Nilen.
Bar el-asrak, riktigare Bahr el-asrak. Se
Nilen.
Bar el-djebel, riktigare Bahr el-djebel.
Se Nilen.
Bar el-gasal, riktigare Bahr el-gasal. Se
Gasellfloden och Nilen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
