Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 813-814 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bamberg. 1. Bajersk stad vid Regnitz. - Bamberger, Friedrich, bajersk landskapsmålare. - Bamberger, Heinrich von, österrikisk läkare. - Bamberger, Ludwig, tysk politiker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"oberlandesgericht" för Ober- och Unter-Franken. B. är en
regelbundet och prydligt byggd stad, som utbreder
sig dels i dalbottnen på ömse sidor om Regnitz’ båda
armar, dels amfiteatraliskt på de omgifvande kullarna,
hvarigenom det får ett synnerligen pittoreskt

Domkyrkan i Bamberg.

utseende. Af byggnader böra nämnas: den högt
belägna, med fyra torn försedda domkyrkan – med
dess många grafmonument och andra konstverk –,
en af den senromanska arkitekturens yppersta verk,
byggd 1004–12 och under åren 1828–37
fullständigt restaurerad af konung Ludvig I; vidare det
gamla och det nya biskopspalatset, det 1009 grundade
benediktin-klostret (nu inredt till hospital), S:t
Jakobskyrkan (byggd 1073–1109), det gamla rådhuset, ett
kungligt slott, förr residens för furstbiskoparna, nu
för en bajersk prins. I det forna jesuitkollegiet
finnes ett stort bibliotek, som innehåller en mycket
dyrbar samling handskrifter (4,180) och inkunabler
(omkr. 3,000) samt omkr. 300,000 bd. I B. finnes
ock ett större arkiv. B. eger vidare ett af de äldsta
boktryckerierna (Albr. Pfisters, anlagdt 1453),
nästan lika gammalt som det gutenbergska i Mainz.
Af högre undervisningsanstalter eger staden numera
endast ett katolskt lyceum, en kvarlefva efter det
berömda, 1585 grundade, 1803 upphäfda
universitetet. – Bambergs handel, af gammalt ganska
betydlig, underlättas genom stadens läge vid den
segelbara Regnitz och den däri utmynnande
Ludvigskanalen äfvensom af de järnbanor, som beröra B.
Utförseln består mest af boskap och trädgårdsalster.
Industrien omfattar hufvudsakligen tobaksfabrikation,
bomullsspinning, klädesväfveri, porslinsmåleri och
öltillverkning. En af huvudnäringarna är dessutom
odlingen af droger och grönsaker.

B. uppstod i 9:e årh. omkring grefvarnas af
Babenberg stamborg, hvaraf lämningar ännu finnas
kvar i det ofvanför staden belägna Altenburg,
omtalas som stad redan 973, blef sedermera en riksstad
och därefter residens i det 1007 grundade
biskopsstiftet Bamberg. Under medeltiden var B. en af den
tyska slöjdflitens mest blomstrande orter och pryddes
med en mängd vackra byggnader, af hvilka de
betydligaste äro nämnda här ofvan. Under 15:e och
16:e årh. rasade blodiga fejder mellan biskoparna
och stadens borgare, som ej ville uppgifva sin fria
författning. Under trettioåriga och sjuåriga krigen,
liksom under de napoleonska, led B. mycket. Efter
freden i Lunéville öfverlämnades staden, jämte
stiftet, till Bajern (1802).

2. F. d. riksomedelbart tyskt biskopsdöme,
upprättadt 1007, före sekularisationen, 1802, omfattande
3,580 kvkm. med omkr. 207,000 inv. – knappt hälften af
den folkmängd, som det egde före reformationen. Det
indelades i 4 arkidiakonat: Bamberg, Kronach, Hollfeld
och Ickolsheim. Staden B. bildade ett eget kapitel.

Bamberger, Friedrich, bajersk
landskapsmålare, f. 1814, d. 1873, studerade någon tid i
Berlin, men mottog sedan bestämmande intryck af
Rottmanns arbeten i München. Mycket berömda
äro hans spanska landskap (två dylika finnas i nya
pinakoteket i München).

Bamberger, Heinrich von, österrikisk
läkare, f. 1822 i Prag, d. 1888, tjänstgjorde först i
Prag, sedan i Wien och utnämndes 1854 till
professor vid medicinska kliniken i Würzburg samt 1872
till samma befattning i Wien. B. har utgifvit flere
praktisk-medicinska arbeten, som äro af framstående
betydelse till följd af författarens ovanligt rika
kliniska erfarenhet, bl. a.
Lehrbuch der krankheiten des herzens (1857),
Krankheiten des chylopoetischen systems (2:a uppl. 1864) och
Über Bacon von Verulam, besonders vom medicinischen standpunkte (1865).

Bamberger, Ludwig, tysk politiker, f. 1823
i Mainz, d. 1899 i Berlin. Landsflyktig med
anledning af sitt deltagande i 1848–49 års
revolutionära rörelser, lefde han som bankir mest i Paris,
till dess han 1866 erhöll tillstånd att återvända till
Tyskland. B. blef 1868 medlem af tullparlamentet
och tillhörde tyska riksdagen från dess början 1871
till 1893. I riksdagen intog han till 1880 en
framskjuten plats inom det nationalliberala partiet och
utöfvade stort inflytande i ekonomiska frågor, framför
allt i debatterna rörande mynt- och
närings-lagstiftningen. B. försvarade med kraft och sakkännedom
guldmyntfoten mot bimetallisterna. Såsom ifrig
frihandlare bekämpade han sedan 1879 ifrigt Bismarcks
protektionistiska system och kom därigenom 1880 i
så pass spändt förhållande till det nationalliberala
partiet, att han bildade secessionisternas grupp, som
utbröt sig ur nämnda parti (se Secessionister).
Denna grupp uppgick 1884 i det då bildade
tyskfrisinnade partiet (se d. o.), ur hvilket B. dock
utträdde 1893 för att ansluta sig till den Frisinnade
föreningen, dock utan att söka återval till riksdagen.
I tal och skrift gjorde sig B. under sina senare år
bemärkt som häftig motståndare till den s. k.
"katedersocialismen" och till Bismarcks kolonialpolitik.
Hans riksdagstal voro ej glänsande, men utmärktes af
klar och strängt logisk framställning samt på fackkunskap
och erfarenhet grundad auktoritet. Bland B:s många
politiska och ekonomiska skrifter må nämnas
Erlebnisse aus der pfälzischen erhebung (1849),
Monsieur de Bismarck (Paris 1868, tysk öfvers. s. å.),
Deutschland und der socialismus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>