Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Balans. 3. Hand. Skillnaden emellan debet och kredit
- Balansera. 1. Mek. Upphäfva ett ensidigt verkande tryck
- Balansera. 2. Hand. Afsluta en räkning
- Balanserade mål, förv., inkomna mål, hvilka icke blifvit slutligt handlagda
- Balansering (jfr Balans), upphäfvande af ett ensidigt verkande tryck
- Balanserpress, en enkel maskin för utskärning af lika stycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3. Hand. Skillnaden emellan debet och kredit
(kallas äfven bilans l. saldo); brist i kassa
eller varulager hos förvaltare af annans egendom.
Balansera [uttalas vanligen: balaŋsera, jfr
Balans], uppväga, hålla jämvikt. – 1. Mek.
Upphäfva ett ensidigt verkande tryck (se vidare
Balansering). – 2. Hand. Afsluta en räkning (ett
konto, en bok), med utförande af skillnaden mellan
debet och kredit; uppföra som balans eller saldo.
Balanserade mål, förv., till en myndighet
inkomna mål, hvilka vid den tidpunkt, för hvilken
uppgift lämnas, icke blifvit slutligt handlagda och
afgjorda. Jfr Balansmål.
Balansering (jfr Balans), upphäfvande af ett
ensidigt verkande tryck, t. ex. den kraft, hvarmed
en (icke balanserad) ångslid af ångan pressas mot
slidplanet, eller de krafter, som vid en maskins gång
uppkomma till följd af maskindelarnas tröghet. En
slid kan utbalanseras genom att ångtätt inneslutas
mellan slidplanet och ett med detta parallellt plan
eller genom att göras cylindrisk (kolfslid). Slidens
samt till denna hörande delars tyngd kan (vid
vertikala maskiner) lätt utbalanseras medelst en vid
slidstången upptill fästad mindre kolf, å hvilkens
undersida ett större tryck (ångans) är rådande än
å dess öfversida (luftens, kondensorns), hvilken
tryckskillnad motsvarar vikten af de delar, som önskas
utbalanserade.
De vid en maskins gång uppstående tröghetskrafternas
verkningar på maskinen själf och på dess
fundament blifva större,
ju större de rörliga, ej
balanserade maskindelarnas
vikt är i förhållande
till hela maskinens vikt
samt ju större hastigheten
är. För utbalanserande
 |
| |
Fig. 1.
af de nämnda krafterna betjänar man sig dels
af särskilda motvikter, dels anordnas maskineriet
själf så, att dess särskilda delar i möjligaste mån
balansera hvarandra. Enbart roterande delar kunna
fullständigt utbalanseras medelst en eller flere
motvikter. Så utbalanseras t. ex. en remskifva, om
så är nödigt, medelst anbringande af mindre
Fig. 2.
motvikter, ingjutning af bly eller dylikt, så att
skifvans tyngdpunkt sammanfaller med
rotationsaxeln. För undvikande af skadliga tryck böra
balansvikternas och de balanserade delarnas tyngdpunkter
ligga så nära som möjligt i samma mot rotationsaxeln
vinkelräta plan. Skall i fig. 1 den kring axeln a
roterande kroppen b utbalanseras, bör motvikten
helst anbringas i c; placeras den i d, uppstå tryck
i lagren f, hvarför i detta fall för fullständigt
upphäfvande af de skadliga trycken i dessa ännu en
motvikt måste tillsättas i e, så beskaffad att den
tillsammans med d har samma verkan som c.
Vid maskiner med fram- och återgående delar
(ångmaskiner af vanlig typ, explosionsmaskiner m. fl.)
uppträder den största tröghetskraften vid slutet af
slaget, då kolfven skall vända. Se fig. 2, där a
är kolf, b kolfstång, c vefstake, d vef med tapp,
e axel, f motvikt, hvilken senares tröghetskraft i
detta läge är riktad i motsatt led mot de öfriga
delarnas. Om motvikten i detta läge fullständigt
utbalanserar de fram- och återgående delarna, a, b, c
samt vef och veftapp d, så kommer den att i
mellanliggande lägen hafva ett öfverskott af tröghetskraft,
som blir störst, då vefven står ungefär vinkelrätt
mot det förra läget, emedan i motsatt led mot vikten
nu endast verka vefven med tapp och en del af
vefstaken. Vid lokomotiv kan balanseringen i horisontal
led ej fullständigt utföras till följd af dessa i vertikal
led verkande centrifugalkrafter hos motvikterna, som
växelvis öka och minska trycket mot skenorna. I
förra fallet ökas den påkänning, för hvilken skenorna
äro utsatta, i det senare fallet kunna hjulen lyftas
från spåren. Man nöjer sig därför vid lokomotiv
med att utbalansera de roterande massorna (veftapp,
vefarm, koppelstänger, en del af vefstaken)
fullständigt samt omkr. 30 % af de fram- och återgående
massorna.
De vid flercylindriska maskiner, fästade till samma
bottenplåt, uppkommande tröghetskrafterna söka att
sätta maskinen i en vaggande rörelse, växelvis
ökande och minskande bottenplåtens tryck mot
maskinfundamentet. För att inga vibrationer i detta
senare skola uppstå, måste vid hvilken vefvinkel som
helst resultanten af tröghetskrafterna i vertikal led
(vid stående maskiner) vara = 0 samt summan af
de vaggande momenten vara = 0. Tvåcylindriska
maskiner af vanlig uppställning uppfylla ej alls dessa
villkor och behöfva därför vid hastig gång motvikter.
Trecylindriska med vefvarna förställda i 120°
uppfylla de uppställda villkoren vida bättre.
Fyrcylindriska maskiner bruka uppställas med de båda främre
och de båda bakre vefvarna parvis diametralt samt
båda paren vinkelrätt mot hvarandra
(tillnärmelsevis). De till följd af vefstakens ändliga längd i
förhållande till vefradien uppkomna
oregelbundenheterna kunna ej öfverkornmas, men äro af föga
betydenhet.
G. Y. S.
Balanserpress, en enkel maskin för utskärning af
lika stycken ur papper, papp, läder, bleck o. d.
Mindre balanser-(präglings-)press.
eller för prägling (utstansning, pressning). Den
består af ett fast ställ med en vertikal, stark skruf
och på dennas öfre ände ett slags "balans", som på
smärre pressar vanligen har form af en dubbelarmad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0409.html
