- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund /
713-714

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bakteriologi, läran om bakterierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och bilda s. k. metastaser, andra slutligen föröka sig
inom blodet; många utbreda sig inom organismen på
flera af de anförda sätten. Utbreda sig bakterierna i
kroppen medelst blodströmmen, förefinnes möjligheten
för att de i en gravid kvinna öfvergå på fostret, i
det att placentan icke utgör något säkert filtrum för
att hindra öfvergången, hvilket bevisats af iakttagelser
angående mjältbranden, rotsen, rauschbrand,
återfallstyfus, nervfebern och pneumonikockerna.
Öfvergången underlättas af sjukliga förändringar i
moderkakan. De patogena bakterier, som inkommit i
kroppen, blifva ofta snart dödade, då den sjukliga
processens läkning och sjukdomens upphörande inträffar, men
i andra fall fortsätta de att lefva och att åstadkomma
sjukliga förändringar, och slutligen förekomma också
talrika fall, då deras verksamhet afstannar utan att
bakterierna afdö; sjukdomen inträder då i ett
latensstadium, och ur detta latenta lif kunna bakterierna
åter vakna upp för att åter förorsaka sjukliga
processer. Ofta tillkommer till den första infektionen
en ny, en sekundär infektion genom en annan
bakterie, hvilken infektion endera tillfälligtvis
kommer till, eller hvilkens uppkomst förberedts af
den första infektionen, som så förändrat organismen,
att den blifvit lämplig jordmån för den sekundära
infektionen. Ofta förekomma också från början
dubbelinfektioner, då flera patogena bakterier
samtidigt påverka organismen. Hvarje patogen
bakterieart har bestämda sätt att påverka organismen,
men samma påverkan kan utöfvas af flera olika
bakteriearter, så att t. ex. varbildningen kan orsakas
af många olika bakteriearter. De sjukliga
väfnadsförändringarna äro därför endast ibland
karakteristiska för en enda, bestämd bakterieart, i hvilket
fall de kallas specifika för denna.

Försvagning (mitigering) af de patogena
bakteriernas egenskaper kan uppnås på flerahanda sätt,
t. ex. genom luftens, värmets, ljusets, kemiska
ämnens inverkan på bakterierna eller därigenom att
man låter dem öfverföras på sådana djur, som för
dem äro mindre mottagliga. Somliga bakterier
försvagas redan genom att odlas utom den lefvande
organismen (t. ex. pneumonikockerna), andra redan
genom att man låter kulturerna stå i luften. I flertalet
fall torde försvagningen bero därpå att bakteriernas
protoplasma blir skadadt eller mindre lifskraftigt,
hvarför ock synes tala att sådana mitigerade
bakteriekulturer ega en minskad fortplantningsförmåga.

Bakteriernas undersökning sker medelst
mikroskopisk iakttagelse, odling af dem och deras
öfverförande på djur. Den mikroskopiska iakttagelsen
sker vid 300–2,000 gångers förstoring; för att låta
dem tydligare framträda, använder man metoder att
färga dem. Detta sker oftast medelst anilinfärger,
och man har därvid funnit att bakterier olika lätt
upptaga och olika lätt aflämna olika färger i olika
(sura, alkaliska m. m.) lösningar. Då man studerar
dem i mikroskopet, är man ofta tvungen använda
oljeimmersioner och Abbe’s kondensor.

Bakterieodlingen består däri att man låter
bakterierna växa i för deras utveckling tjänliga ämnen
och därunder studerar dem. Odlingen sker antingen
i vätskor eller å fasta ämnen. De förra innehålla
ämnen, som äro tjänliga till bakteriernas näring,
ägghviteämnen, lim, socker, salter etc.; de senare
bestå af redan färdigbildade fasta ämnen, som potatis,
morötter m. m. i skifvor eller af limlösningar, som
stelnat. De fasta ämnena äro vanligen tillsatta med nyss
omtalade, för bakteriernas näring gagneliga ämnen. I
stället för lim användes ofta agar-agar, en gelébildande
alg från Indien, eller koaguleradt blodserum. Alla
dessa ämnen böra, innan de till odlingen användas,

illustration placeholder
Fig. 7 o. 8.

illustration placeholder
Fig. 9 o. 10.

vara steriliserade, d. v. s. hafva blifvit gjorda
bakteriefria, hvilket vanligtvis sker medelst värme; i
annat fall utvecklas i dessa ämnen jämte de bakterier
man vill studera äfven de, som förut i dessa ämnen
förefunnos. De flytande och fasta näringsämnena
hafva olika egenskaper och fördelar. De flytande
erbjuda bakterierna lefnadsvillkor, hvilka mest
öfverensstämma med dem, som de i verkligheten förefinna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 17:52:56 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbb/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free