Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bahrein-öarna, Bahrain- l. Barejn-öarna, äfven Aval-öarna - Bahr el-abjad, "Hvita floden". Se Nilen - Bahr el-asrak, "Blå floden". Se Nilen - Bahr el-djebel, "Bergsfloden". Se Nilen - Bahr el-gasal, "Gasellfloden". Se Gasellfloden och Nilen - Bahr el-makua, arabiskt namn på den afrikanska floden Uelle (se d. o.) - Bahr es-salam, arabiskt namn på Tsadsjön (se d. o.) - Bahri. Se Bahr - Bahrîje, ett ord, som nyttjas i vissa turkiska sjömilitära titlar - Bahr Jusuf-kanalen. Se Egypten - Bahr Lut, arabiskt namn på Döda hafvet (se d. o.) - Bahr sefed boghasi, turkiska namnet på sundet vid Dardanellerna (se d. o.) - Bahr Tabarije, arabiskt namn på sjön Genesaret - Bahytt (fr. bahut), kvinnlig hufvudbonad - Bai, Tommaso, italiensk tonsättare - Baiburt, stad i turkiska Armenien - Baiera Fr. Braun, paleobot., en växt med kilformiga, upprepadt dikotomiskt delade blad - Baiern. Se Bajern - Baïf, Jean Antoine de, fransk skald - Baignoire, fr., egentl. badkar; i rundad form framspringande avantscenloge - Baihaut, Charles, fransk politiker - Baikal, insjö i södra Sibirien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till 486,000 pd st. och införseln till 451,000 pund.
Utförselvaror äro pärlor, pärlemor, hvete och dadlar,
medan importen mest utgöres af bomulls- och yllevaror,
kaffe och socker. Vid ebb kan man rida öfver sundet
från ön B. till den hästskofonniga ön Moharek, på
hvars västra ände ligger den mer aristokratiska
hufvudstaden Moharek (omkr. 8,000 inv.), sjeikens
residens. Invånarna i de öfriga omkr. 50 byarna på
ögruppen äro bönder, som medelst vattning från en
mängd brunnar odla sin jord, som producerar dadlar,
mandlar, limoner, granatäpplen, vindrufvor, fikon,
hvete och korn. Ögruppen, som äfven kallats
Aval-öarna (enl. Bent emedan dadellundarna gödas med
afskrädet af en rock-art, kallad awal), omtalas tidigt
i historien. Arad, med ett stort fort från
portugisernas tid, är den enda ön, som behållit sitt gamla
namn (Arados), de öfriga hafva enligt Strabon,
Plinius och Ptolemaios kallats Tyros l. Tylos och
Tharros. Herodotos och dessa nämna dem som
feniciernas ursprungliga hem, och de gräfningar Bent
företog i slutet af 1880-talet i de tusentals, ända till
12 m. höga grafkullarna i norra hälften af hufvudön
bragte i dagen fragment af elfenben och andra
föremål, som visa omisskännlig likhet med föremål funna
i feniciska grafvar på kusten af Medelhafvet och med
föremål i British museum från Nimrud i Assyrien,
hvilka allmänt antagas hafva utförts af feniciska
konstnärer. Begrafningssättet i två våningar
öfverensstämmer ock med feniciernas. I alla händelser
existerade en liflig förbindelse mellan
Medelhafskusten och dessa öar. Sannolikt gick den gamla
karavanhandeln med Indien öfver dem. I början af
16:e årh. (strax efter 1507) besattes de af
portugiserna, som drefvo pärlhandel för egen räkning,
och om hvilka flere borgruiner vittna. Från den
förportugisiska tiden härstamma ruinerna af den
forna hufvudstaden Beled el Kadim, s. v. om
Menama. 1622 togos öarna af perserna (sjah Abbas),
hvilka dock flere gånger blefvo fördrifna af araberna
på fastlandet. 1784 kom arabstammen Uttubi från
El-Hasa i varaktig besittning af dem. Sedan turkarna
på 1840-talet tagit kustlandet längs Persiska viken,
äro B. det förr mäktiga furstehuset El Kalifahs af
nämnda stam enda landbesittning. 1867 gjorde
sjahen af Persien anspråk på öarna, men hindrades
genom engelsmännens mellankomst, hvilka då togo
öarna under sitt beskydd och 1875 försvarade dem
mot ett turkiskt angrepp. Folkmängden på öarna
anses uppgå till omkr. 68,000. De åkerbruksidkande
araberna äro vahhabiter; kustbefolkningen, som är
ganska mycket blandad (med negrer och andra),
hyllar den sjiitiska muhammedanismen. Se J. Th.
Bent, uppsats i "Proc. of the royal geographical
society" (N. S. XII, 1890).
Bahr el-abjad, "Hvita (d. v. s. klara) floden".
Se Nilen.
Bahr el-asrak, "Blå (d. v. s. mörka) floden"
Se Nilen.
Bahr el-djebel, "Bergsfloden". Se Nilen.
Bahr el-gasal, "Gasellfloden". Se
Gasellfloden och Nilen.
Bahr el-makua, arabiskt namn på den afrikanska
floden Uelle (se d. o.).
Bahr es-salam, arabiskt namn på Tsadsjön
(se d. o.).
Bahri. Se Bahr.
Bahrîje (arab. adj. och subst., fem. af báhri,
adj. mask., "hörande till hafvet", se Bahr),
ett ord, som nyttjas i vissa turkiska sjömilitära
titlar: B. ferik-í, vice-amiral; B. liva-sí,
konteramiral; B. müsir-i, amiral; B. nazyr-ý,
sjöminister.
H. A.
Bahr Jusuf-kanalen. Se Egypten.
Bahr Lut, arabiskt namn på Döda hafvet
(se d. o.).
Bahr sefed boghasi, turkiska namnet på sundet
vid Dardanellerna (se d. o.).
Bahr Tabarije, arabiskt namn på sjön
Genesaret.
Bahytt (fr. bahut), kvinnlig hufvudbonad, som
fastknytes med band under hakan.
Bai [baï], Tommaso, italiensk tonsättare, f.
omkr. 1650, blef 1713 kapellmästare vid
Peterskyrkan i Rom och dog 1714. Af hans mestadels i
manuskript befintliga kompositioner har i synnerhet
ett miserere för två körer blifvit berömdt. Det
uppföres, omväxlande med Allegris och Bainis, på
långfredagen i Sixtinska kapellet.
A. L.
Baiburt, stad i turkiska Armenien, vilajetet
Erzerum, 1,550 m. ö. h., vid vägen från Erzerum till
Trabezon. Omkr. 9,000 inv. I närheten finnas
silfver- och koppargrufvor. B. är bekant genom den
seger, som ryssarna under Paskievitj där vunno öfver
turkarna 7 okt. 1829.
Baiera Fr. Braun, paleobot., en växt med vanligen
kilformiga, upprepadt dikotomiskt delade blad,
närstående det nu lefvande släktet Ginkgo. Den
förekommer i synnerhet inom trias- och
juraformationen och är med flere arter representerad i Skånes
kolförande bildningar.
A. G. N.
Baiern. Se Bajern.
Baïf, Jean Antoine de, fransk skald, f.
1532, d. 1589, en af de s. k. franska "sjustjärnorna"
(les pleïades). Hans försök att efter antika mönster
införa orimmad vers (vers baïfins) i den franska
poesien har endast teoretisk betydelse; B. sträfvade
äfven att förenkla stafningen. Hans bästa verk äro
öfversättningar från klassiska författare. Hans Poésies
choisies utgåfvos af Becq de Fouquières (1874).
Baignoire [bänj*ar], fr., egentl. badkar; i rundad
form framspringande avantscenloge.
Baihaut [baiå’], Charles, fransk politiker, f.
i Paris 1843, verkade såsom civilingenjör i Bordeaux,
då han 1877 valdes till ledamot af deputeradekammaren,
där han ånyo fick plats vid valen 1881,
1885 och 1889 och där han slöt sig till partigruppen
"Union républicaine". 1882–85 var B.
understatssekreterare i ministeriet för allmänna arbeten och
jan.–okt. 1886 chef för detsamma i Freycinets
kabinett. För sin delaktighet i Panama-affären,
hvarvid han gjort sig saker till besticklighet, dömdes
han 1893 till 5 års fängelse, 750,000 frcs böter och
återbärande af mottagna 375,000 frcs. B. har
sedermera uppträdt såsom författare. Bland hans
arbeten märkes Impressions cellulaires.
Mazas-Étampes-Sainte-Pélagie (1897).
(E. A–t.)
Baikal (turk. Bei-kul, "rik sjö", ry. Svjatoje
more, mongol. Dalai-nor, "heliga sjön"), en i södra
Sibirien, på gränsen mellan guv. Irkutsk och prov.
Transbaikalien belägen insjö, näst Kaspiska hafvet
och Aralsjön den största i Asien. Af jordens
sötvattenssjöar öfverträffas B. endast af de stora
kanadensiska och af Ukereve. Den ligger mellan 51° 28’
och 55° 50’ n. br. samt 103° 45’ och 110° 20’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
