Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Babylonien. Den babyloniska odlingen (kultur) - Babylonien. Litteratur - Babylonien. Musiken - Babylonien. Konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inpressade sina kilformiga skriftecken på sten, metall,
elfenben, ädla stenar o. s. v., men i synnerhet på
taflor af mjuk lera, som sedan brändes liksom tegel
i ugn, och som därför trotsat årtusendenas tärande
tand. Af sådana tätskrifna taflor i storlek från 5 x 7
till 20 x 30 cm. hafva redan mellan 200,000 och
300,000 bragts i dagen. Dessutom finnes en mängd
inskrifter på stenplattor, statyer, basreliefer,
tegelstenar och i synnerhet på cylindrar och prismor af
bränd lera. Till innehållet äro de historiska, såsom
konungainskrifter, hvilka dels äro korta och ej
innehålla mer än konungarnas namn, härkomst, titlar
o. s. v., men dels längre, då de gifva en utförlig
berättelse om konungens hela regering, konungalistor,
krönikor eller utkast till allmän historia, bref af
officiell och enskild natur, understundom funna
inneslutna i kuvert af bränd lera och med utanskrift,
handlingar rörande näringar, affärslifvet och
borgerliga förhållanden. Enastående i sitt slag är en stor
mängd omen-taflor, med stor omsorg ordnade
förteckningar på järtecken, enligt hvilka man på grund af
djurens rörelser, fåglarnas flykt, händelser i lifvet,
sjukdomssymtomer, missbildningar m. m. sökte
förutsäga kommande öden. En särskild afdelning utgöra
sådana omina, där man på grund af offerdjurens
inälfvor, i synnerhet lefvern, sökte förutsäga framtiden.
– Astrologien, eller stjärntydarkonston, har, så långt
vi kunna se, sitt hemland i Babyionien, och taflor
med innehåll af detta slag, omsorgsfullt ordnade
i "serier", förekomma i stor mängd. Det
ursprungliga syftet med de gamles iakttagelser af
himlakropparna var utan tvifvel att härigenom blifva i stånd
att förutsäga kommande öden, men dessa iakttagelser
af naturföreteelser och lagar förde dem till rent
naturvetenskapliga forskningar. Astronomien sprang
sålunda fram ur den gamla astrologien och nådde
sannolikt sin vetenskapliga höjdpunkt under det
nybabyloniska väldet. Babylonierna kunde beräkna och
förutsäga tiden för sol- och månförmörkelser,
ekliptiska stjärnkonstellationer, planeternas banor och
förhållande till solen, solens och månens hastighet,
årets och månadernas längd och de astronomiska
årstiderna, härvid utgående från höstjämningen, de
gåfvo namn åt ej mindre än 20 stjärnbilder, de
iakttogo meteorer, stjärnfall, vindens hastighet och
styrka, molnens gång och former, blixten o. s. v.
Veckodagarnas benämning efter gudomligheter går
likaledes tillbaka till babylonierna. – För sådana
rent vetenskapliga forskningar var matematik en
ovillkorlig betingelse. Också har man påträffat lertaflor
med matematiska tabeller öfver kvadrater och kuber
till de första 38 enhetstalen. Babylonierna använde
tvenne siffer- och talsystem: det dekadiska, eller
tiotalsystemet, med 1, 10, 100 och 1,000 som
enheter, samt det sexagesimala, eller sextiotalsystemet,
i hvilket 1, 10, 60, 600 och 3,600 bilda enheter.
– Besvärjelseformler emot onda andar eller
sjukdomar, likaledes ordnade i "serier" och vanligen
affattade på det gamla sumeriska språket med en
rad för rad följande babylonisk-assyrisk
öfversättning, förekomma i riklig mängd. Dessa litterära
alster, huru egendomliga de än må förefalla vår tid,
äro dock af allra största intresse, icke blott därför
att de gifva en bättre inblick i folkets af teologiska
spekulationer mera oberörda tänkesätt, utan emedan
de noggranna iakttagelser af sjukdomsyttringar, som
här förefinnas, med all säkerhet ligga till grund
för babylonisk läkekonst. Läkare och äfven
veterinärer funnos, såsom Hammurabis lagar tydligt visa,
redan i 3:e årtus. f. Kr., och bland lertaflorna hafva
påträffats äfven medicinska recept. – Till
babyloniernas vetenskapliga arbeten må äfven
språkvetenskapliga ansatser räknas, hvaraf resultaten föreligga
i syllabarer, eller tecken- och ordförklaringar,
ordböjningar och kortare satser o. s. v. De babyloniska
templen äro att betrakta såsom landets lärdomssäten.
Såsom litteratur i egentligare mening torde
babyloniernas mytologiska och episka skrifter kunna
betecknas. I dessa, såväl som i besvärjelser och rent
religiös litteratur, intager den bundna formen ett
framstående rum. Man kan sålunda spåra ett slags
rytm. Hvarje versrad kan sålunda, som fallet är i
skapelsepoemet, uppdelas i tvenne halfverser, dessa
åter i tvenne takter och hvarje takt i tvenne slag,
innehållande tvenne långa eller en lång och tvenne
korta stafvelser:
|| – ** ** | – ** ** || – – | – ** ** ||
E - nu-ma e - lis la na-bu-u sa-ma-mu
En gång då of-van ej nämnd blif-vit him-len
De förnämsta af dessa rent litterära alster äro
myterna om skapelsen, Bel och Sabbu, Zu eller
stormfågeln, Nergal och Ereskigal, Istars nedstigande till
dödsriket, Adapa och sydvinden, Itana samt vidare
det stora eposet om Gilgames, hvartill
syndaflodsberättelsen hör, om Ea och Atar-hasis samt om
konungen i Kuta. – Äfven musiken hade funnit
hemort bland babylonierna. Basreliefer hafva sålunda
kommit i dagen med afbildade musikinstrument, både
blås- och stränginstrument. I synnerhet lägger man
märke till en idyllisk framställning af en harpospelare.
Äfven sång förekom, åtminstone i templen, ty en
hel prästklass kallas zammaru – sångarpräst.
Den babyloniska konsten, i synnerhet den
plastiska, uppvisar för ett semitiskt folk många
egenheter, hvilka torde vara att tillskrifva det djupgående
sumeriska inflytandet. Byggnadskonsten imponerar
mera på grund af sin massa än genom arkitektonisk
skönhet. Byggnadsmaterialet var, då sten och trä
saknades i B., soltorkadt eller brändt tegel.
Visserligen forslades både sten och ceder ända från Libanon
och det ännu nordligare Amanus, men användes mera
till utsmyckning. Teglet slogs i stora plattor ända
till 1/2 m. i fyrkant. På hvarje tegelsten inpressades
i kilskrift den regerande konungens samt hans
föregångares namn, titlar och härkomst. Såsom
sammanhållningsmedel användes lera eller jordbeck, och de
olika lagren förstärktes stundom ytterligare med rö.
På Nebukadnezars tid började man använda
kalkbruk. Brända tegelstenar hoppassades äfven så väl,
att intet murbruk behöfdes. Byggnaderna uppfördes
på en ofantlig, solid plattform af soltorkadt tegel
och hade ej mer än en våning. Väggarna voro tjocka
och med undantag af förstärkningspelare släta.
Rummen voro långsträckta, taken bestodo sannolikt dels af
trä, dels af murade hvalf. För pelare fanns ej plats i
den babyloniska arkitekturen. Smärre sådana hafva
visserligen påträffats i afbildningar, och träpelare,
bestående af en cederstock, ha påträffats i Babylon,
men dessa tjänade endast dekorativa syften.
Byggnadernas fyra hörn, icke dess sidor, voro riktade
mot de fyra väderstrecken. I dessa fyra hörn
inmurades cylindrar eller prismor af lera med en
fullständig berättelse om konungens regering. Med stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
