Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bábar, äfven Baber l. Babur, egentl. Sehir-eddin Muhammed, Stora Mogul-väldets grundläggare i norra Indien - Babar-öarna l. Babber-öarna, ögrupp bland Sydvästöarna i nederländska Indien - Baba-tag. Se Baba-dag - Babbage, Charles, engelsk matematiker, mekaniker och skriftställare - Babber-öarna. Se Babar-öarna - Babbits metall, 96 proc. tenn, 8 proc. antimon och 4 proc. koppar - Babeau, Albert Arsène, fransk historiker - Babel, gammal stad vid Eufrat. Se Babylon - Bab-el-mandeb ("tårarnas port") sund mellan Asien och Afrika - Babelon, Ernest, fransk orientalist och numismatiker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det ännu återstående motståndet. Själf hann han ej
organisera sitt vidsträckta rike, som i väster nådde
till Amu Darja och i öster till Behar i Gangesdalen,
innan han i Agra bortrycktes af döden, 1530. Han
ligger begrafven i Kabul. Sonen Humáyún blef
hans efterträdare.
B:s personlighet framträder klart i hans ytterst
öppenhjärtigt hållna själfbiografi, Vakai l.
Túzak-i-Bábari, skrifven på en turkisk munart och på Akbars
föranstaltande 1590 öfversatt till persiska. En engelsk
öfversättning utgafs 1826 af J. Leyden och W.
Erskine, den turkiska texten af Ilminski 1857 (Kasan)
och en fransk öfversättning af Pavet de Courteille
1871. B. framstår i dessa ofta dagboksliknande
memoarer som en hurtig, stundom hänsynslöst grym
krigare, men begåfvad med utprägladt sinne för
naturens skönhet lika väl som för persisk
skönlitteratur. Själf försökte han sig som skald både
på turkiska och persiska, och hans memoarer äro ett
stilistiskt mästerstycke, uppfyllda som de äro af
präktiga naturskildringar och ofta humoristiskt
berättade äfventyr. Han döljer i dem ej ens sitt
mångåriga slafveri under det omåttliga vindrickandets
last, hvarifrån han 1527 frigjorde sig genom ett
sedan troget hållet afhållsamhetslöfte. B:s historiska
betydelse ligger däri, att han bildar öfvergången
från de mongoliska hordernas behärskare, sådana
som Timur, till det indiska Stora Mogul-väldets
genialiske organisatör, Akbar. Utom i hans egen
själfbiografi skildras hans lefnad i "Taríkh-i
Rashídi", en af B:s kusin Mirza Haidar skrifven
historia om de centralasiatiske mongolerna, i eng.
öfversättning utg. af Denison Ross och N. Elias
(1895). En god biografi är S. Lane-Poole, "Bábar"
(1899, i "Rulers of India").
V. S–g.
Babar-öarna l. Babber-öarna, ögrupp bland
Sydvästöarna i nederländska Indien, tillhörande
residentskapet Amboina, 434 kvkm., med 22,531 inv.
(1895), af hvilka Babar har omkr. 8,000, Vetar
2,000, Dai 2,600, Masela 7,000, Davaloor 1,350
och Kebir (Davera) 1,000. Hufvudort är Tepa, på
Babar, med god ankargrund.
Baba-tag. Se Baba-dag.
Babbage [bä’bid*], Charles, engelsk
matematiker, mekaniker och skriftställare, f. 1792 i
Teignmouth i Devonshire, d. 1871 i London, blef 1828
professor i matematik i Cambridge, men lämnade
1839 denna befattning och lefde sedermera i London,
uteslutande upptagen af vetenskapliga och litterära
sysselsättningar. Utom arbeten i matematik och
mekanik, till större delen offentliggjorda i Londons
och Edinburghs lärda samfunds "transactions", skref
han afhandlingar i arkeologi och nationalekonomi
samt uppträdde äfven som politisk författare. Två
af hans förnämsta arbeten äro Reflections of the decline
of science in England (1830) samt The exposition of
1851, or views of the industry, the science and the
government of England (1851), i hvilket han afslöjade
en mängd missförhållanden inom Englands
vetenskapliga institutioner. I sina Passages from the life of a
philosopher (1864) lämnade B. dessutom ett slags
själfbiografi. Mest frejdad har han blifvit såsom
uppfinnare af den första räknemaskinen. Sedan han
framlagt sin plan till en sådan, fick han af regeringen
uppdrag att konstruera den och att för detta ändamål
besöka de förnämsta mekaniska verkstäderna i
England och utlandet. Det rika material af upplysningar
rörande maskin- och fabriksväsendet, som han
insamlade under sin resa, offentliggjorde han 1832 i sitt
stora verk Economy of manufactures and machinery
– en bok, som upplefvat många upplagor och blifvit
öfversatt på flera språk. Byggandet af sin
räknemaskin började B. 1828, och han hade fått dess
räknande del nästan färdig 1833, då han tvangs
att upphöra med arbetet, till följd däraf att maskinen,
som redan kostat 17,000 pd st., icke kunde fullbordas
utan med en kostnad af en dubbelt så stor summa.
Maskinen befinner sig f. n. i Kings college’s museum
i London. Ännu i sina senaste år sysselsatte sig B.
outtröttligt med planer och utkast till större maskiner
för algebraiska operationer äfvensom med fysikaliska
och geologiska undersökningar.
Babber-öarna. Se Babar-öarna.
Babbits metall, en af 96 proc. tenn, 8 proc.
antimon och 4 proc. koppar bestående legering,
hvilken användes som antifriktionsmetall i lager och
erhållit sitt namn efter uppfinnaren. Inom
maskintekniken har namnet babbits öfvergått till benämning
på alla slags hvitmetaller för lager. Se vidare
Antifriktionsmetall.
G. D.
Babeau [-bå], Albert Arsène, fransk
historiker, f. 1835 i Cambrai, bosatte sig i Troyes och
egnade sig åt undersökningar öfver lokalhistorien
samt den inre förvaltningen före franska
revolutionen. Bland B:s arbeten, som redan genom
ämnena äro intressanta, må nämnas: Histoire de Troyes
pendant la révolution (2 bd, 1873–74),
L’instruction primaire dans les campagnes avant 1789 (1875),
Le village sous l’ancien régime (1877; ny uppl.
1879), La ville sous l’ancien régime (1880; ny uppl.
1884), hvilket arbete prisbelöntes af Franska
akademien, La vie rurale dans l’ancienne France (1882;
ny uppl. 1885), Les artisans et les domestiques
d’autrefois (1885), Les bourgeois d’autrefois (1886), La
vie militaire sous l’ancien régime (2 bd, 1890), Le
maréchal de Villars (1891), La province sous l’ancien
régime (2 bd, 1894) och Le Louvre et son histoire
(1895).
(E. A–t.)
Babel, gammal stad vid Eufrat. Se Babylon.
Bab-el-mandeb ("tårarnas port") kallas det
smala sund, som mellan Asien och Afrika leder från
Indiska hafvet in i Arabiska viken. Det delas genom
den på senare tid af engelsmännen besatta och
befästa ön Perim i två hälfter, af hvilka den västra
är öfver 20 km. bred och 340 m. djup, men den
östra blott 3,25 km. bred och 13–26 m. djup.
Passagen genom sundet är i anseende till den starka
strömmen mycket farlig för smärre fartyg.
Babelon [bablå’], Ernest, fransk orientalist och
numismatiker, f. 1854, tjänsteman vid
nationalbibliotekets i Paris mynt- och antik-kabinett, har
skrifvit en mängd utmärkta arbeten öfver forntida
länders kultur, konst- och myntväsende, bl. a.
Description historique et chronologique des monnaies de
la république romaine vulgairement appellées
monnaies consulaires (2 bd, 1885–87), Recherches
archéologiques en Tunisie (1886; med S. Reinach) och
Atlas archéol. de la Tunisie (1893–1900; med
Reinach och Cagnat), Le cabinet des antiques à la
bibliothèque nationale (1888–90; illustr.), Manuel
d’archéologie orientale (1889), viktiga kataloger öfver
Bibliothèque nationale’s samlingar af monnaies
greques (1890), bronzes antiques (1894; med
Blanchet; illustr.) och camées antiques (1897), La
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
