Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Azulejos, sp., glaserade fajansplattor hvarmed spanska husfasader dekoreras - Azumbre, äldre spanskt vinmått, motsvarande 2 liter - Azuni, Dominico Alberto, italiensk rättslärd - Azur, detsamma som lasursten (se Lapis); en blå färg, äfven kallad ultramarin - Azurit Beud., miner. Se Kopparlasur - Azymiter, grekiskt smädenamn på medlemmarna af den latinska kyrkan - Azzolino, Decio, italiensk kardinal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Azumbre, äldre spanskt vinmått, motsvarande 2
liter, = 4 cuartillos, = 16 copas, = 1/8 arroba
l. cantara.
Azuni, Dominico Alberto, italiensk
rättslärd, f. 1749 i Sassari på Sardinien, d. 1827 som
ledamot af öfverkonsulats-tribunalet i Cagliari, skref
sin fäderneös historia (Histoire de la Sardaigne, 1802)
samt ett arbete i allmän sjörätt (Sistema universale
dei principi del diritto marittimo dell’ Europa, 1795;
ny bearb. under titeln Droit maritime de l’Europé,
1805).
Azur (af arabiskt ursprung), detsamma som
lasursten (se Lapis); en blå färg, äfven kallad
ultramarin; himmelens blåa färg.
Azurit Beud., miner. Se Kopparlasur.
Azymiter (af grek. nekande a och zyme, surdeg),
ett grekiskt smädenamn på medlemmarna af den
latinska kyrkan. Bland de tvisteämnen, som i 11:e årh.
slutligen framkallade en bestämd brytning mellan den
österländska och den västerländska kyrkan, var äfven
frågan om nyttjandet af syradt eller osyradt bröd i
nattvarden. Anhängarna af den sistnämnda kyrkan,
inom hvilken bruket af osyradt bröd infördes redan
i 9:e årh., kallades med anledning däraf azymiter,
en benämning, som först tilldelades dem af den
grekiske patriarken Mikael Cerularius i Konstantinopel
(1053). Äfven några partier inom den grekiska
kyrkan (armenianer och maroniter) gingo under
samma namn. Den österländska kyrkans anhängare
kallades i motsats därtill prozymiter. Se Giese,
"Erörterung der streitfrage über den gebrauch der
azymen" (1852).
J. H. B. (J. Hdr.)
Azzolino, Decio, italiensk kardinal, f. 1623,
d. 1689, egde en sällsynt begåfning och var ej blott
fylld af estetiska intressen samt själf skald, utan
därtill utrustad med stora politiska och
administrativa talanger. Sedan tidigaste ungdomen sekreterare
hos kardinal Panciroli, blef han 1654 själf kardinal.
Diplomatisk rådgifvare åt Alexander VII (1655–67),
nådde A. likväl höjden af sin makt först såsom
statssekreterare (ledare af utrikesärendena) under Klemens
IX (1667–69), hvars val till påfve han skickligt
genomdrifvit vid konklaven. Redan 1656 knöts det
först af döden brutna kärleks- och vänskapsförhållandet
mellan A. och svenska exdrottningen Kristina. A.
bestämde väsentligen hennes lif i Rom; han uppfann
planen att 1665 utarrendera hennes underhållsländer
och sände för densammas utförande Kristina till
Sverige 1666. A. blef hennes universalarfvinge, men
dog s. å. som hon. Se Bildt, "Christine de Suède
et le cardinal A." (Paris 1899).
L. M. B.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
