Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 491-492 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Automobil - Automobilism - Automobilist - Automorf - Autonaut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Praktiken har vid jämförelse af alla tre systemen
utvalt första klassen hufvudsakligen för lättare
automobiler och andra klassen för tyngre last-automobiler.
Dock finnas både lättare och tyngre automobiler af
alla tre klasserna. F. n. (1904) användes automobilen
mest för sport, men torde i framtiden komma att
spela en stor roll för passagerare- och godstrafik.
Vid 1902 års slut voro i Frankrike 180,000 arbetare
anställda för tillverkning af automobiler och delar
till sådana, och exporten af automobiler uppgick till
ett värde af 19,200,000 kr. För Sverige med sin
stora utsträckning torde automobilen komma att
blifva af stor nytta för samfärdseln, särskildt om
den också kan drifvas på snöbetäckta vägar.
Regelbunden automobiltrafik för passagerare och gods är
till sommaren 1904 planerad att börja på flera
sträckor, den längsta i Jämtland (25 kilometer).
Lagbestämmelser att iakttaga vid automobilåkning
föreligga förslagsvis i ett kommitté-betänkande, som f. n.

Last-automobil drifven med ånga.

(maj 1904) är underställdt landshöfdingämbetenas
bedömande. I Sverige tillverkas automobiler i
Södertälje verkstäder och i fabriken Scania i
Malmö.
G. E–n.

För militärbruk har automobilen redan tagits i
användning. Under kriget i Syd-Afrika rekvirerade
krigsstyrelsen alla i Kapkolonien befintliga
automobiler, men hämtade äfven sådana från England och
använde dem sedan för transport af gods, gröfre
artilleripjäser o. d. Automobilerna voro af andra
klassen samt försågos framtill med krananordning,
så att en automobil först kunde föras omkring och
lasta godsvagnar och sedan spännas för och draga
dessa. Äfven bepansrade landsvägståg konstruerades,
men fingo ej under kriget visa hvad de dugde till.
Vid större manövrer i Europa hafva under senare år
omfattande försök med militärautomobiier likaledes
gjorts, särskildt i Tyskland, där man fordrar, att de
skola kunna befara branta sluttningar och nyplöjda
fält, men å andra sidan ej har stora anspråk på
hastighet; i Österrike-Ungern, där automobilklubben
är betänkt på att ställa sig till krigsstyrelsens
förfogande och där fordringarna äro för en
personautomobil 15–20 hkr, 5–40 km. fart i timmen
och plats för 2 personer, utom föraren, samt för en
lastautomobil 12–14 hkr, 1,500–2,500 kg. last
och förmåga att gå uppför 12° stigning; i Italien,
där en militär automobilafdelning lär skola bildas
och hvarje kår utrustas med en automobil; i Schweiz,
där automobiler med ända till 3 tons last på dåliga
vägar användts med utmärkt resultat; i Frankrike,
där lättare automobiler af tredje klassen med fördel
användts att medföra och med elektricitet förse
strålkastare, och där man äfven ämnar upprätta
automobiltrupper; och i England, där man liksom i
Amerika utrustat automobilerna med snabbskjutande
artilleri, och där den lastade automobilen anses ej böra
vara tyngre, än att den kan passera äfven dåliga
vägar och militärbroar. I England har en frivillig
automobilkår bildats och redan deltagit i manövrer.
Den består af automobilegare, som för krig, manövrer
och generalstabsbehof ställa sig och sina maskiner
till krigsstyrelsens förfogande samt förbinda sig att
årligen genomgå en 10 dagars kurs, mot att få vissa
årliga penningebidrag. Kåren omfattar 45
"officerare" och 155 man, fördelade på 5 afdelningar.
Engelsmännen ha ännu en viss förkärlek för
automobiler af andra klassen, men i öfriga länders
arméer föredrar man nu i allmänhet sådana af första
klassen.
L. W:son M.

Automobilism, automobilåkningen betraktad
såsom sport eller modriktning.

Automobilist, idkare af automobilåkning.

Automorf (af grek. autos, själf, och morfe,
skapnad), petrogr., detsamma som idiomorf (se d. o.). Jfr
Allotriomorf.

Autonaut (af grek. autos, själf, och nautes,
sjöman), båt, som i både fören och aktern är
försedd med en under vattenytan liggande, starkt
elastisk järnplåtsskifva, hvars yta ligger vågrätt, när
båten är i hvila. Vågrörelsen åstadkommer, att
skifvorna böja sig upp och ned, hvilket, enär de
förmedelst en stång i sin främre kant äro fästa vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>