Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aurivillius, Per Olof Kristofer - Aurivillius, Karl Vilhelm Samuel - Aurora - Aurora - Aurora - Aurora borealis. Se Polarsken - Aurora-förbundet - Aurora musis amica - Aurora-orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ludovicæ Ulricæ (1881), Revisio monographica
Microceridarum et Protomantinarum (1887) och Rhapalocera
æthiopica (1899); i "Bihang" till "Öfversikt" af
Vet. akad:s handl. och förhandl.: Lepidoptera
Damarensia (1879, med beskrifning af förut okända
arter), Über sekundäre geschlechtscharaktere
nordischer tagfalter (1880), Bidrag till kännedomen om våra
solitära getingars lefnadssätt (1886, 1891),
Lepidoptera och Coleoptera (insamlade under flera svenska
arktiska expeditioner 1900) m. m.; i "Entomologisk
tidskrift": Nya Coleoptera longicornia (1886–1903),
Neue käfer aus Afrika (1890), Beiträge zur kenntniss
der insektenfauna von Kamerun. 2. Tagfalter, 1–5
(1893–96) m. m.; i festskrift för Lilljeborg (1896):
Über zwischenformen zwischen socialen und solitären
bienen; i "Nouv. archives du museum de Paris":
Collection d’insectes formée dans l’Indo-Chine
par M. Pauie, Curculionines (1892); i "Deutsche
entomologische zeitschrift Iris": Die palæarktischen
gattungen der laliacampiden (1894). I den 1888
utgifna svenska bearbetningen af Brehms "De
ryggradslösa djurens lif" har A. behandlat
insekterna och spindlarna.
(L–e.)
8. Karl Vilhelm Samuel A., den
föregåendes broder, zoolog, f. i Forsa 31 aug. 1854,
blef student i Uppsala 1872 samt filos. doktor och
docent i zoologi 1883. Han dog 1899 på hemresan
från en forskningsfärd till Indien, som han två gånger
besökt i zoologiskt syfte. A. var en utmärkt kännare
af de nordiska hafvens lägre djur. Bland hans
många skrifter må framhållas: Beobachtungen über
acariden auf den blättern verschiedener bäume (1887)
och Die beziehungen der sinnesorgane amphibischer
dekapoden zur lebensweise und athmung (1893) i
"Nova acta Soc. scient. Ups.", Die maskirung der
oxyrhynchen dekapoden, durch besondere
anpassungen ihres körperbaues vermittelt (1889), Über
symbiose als grund accessorischer bildungen bei
marinen gastropodengehäusen (l891) och Studien über
cirripeden (1894) i Vetenskapsakademiens "Handlingar",
Osteologie und äussere erscheinung des Wals
Sowerbys (1886) och Über einige obersilurische cirripeden
aus Gotland (1892) i Bihanget till Vet. akad:s
"Handlingar". I den svenska hydrografiska kommissionens
arbete tog A. sedan 1893 en synnerligen verksam
del. Af hans dithörande värdefulla publikationer
förtjäna särskildt nämnas: Litoralfaunans förhållanden
vid tiden för hafvets isbeläggning (1895), i
"Öfversikten", Das plankton des baltischen meeres (1896)
och Om hafsevertebraternas utvecklingstider och
periodiciteten i larvformernas uppträdande vid Sveriges
vestkust (1898) i "Bihanget" samt Vergleichende
thiergeographische untersuchungen über die
planktonfauna des Skageraks in den jahren 1893–97 i Vet.
akad:s "Handlingar". I sista svenska upplagan af
Brehms "Djurens lif" bearbetade A. kapitlen från
och med kräftdjuren till arbetets slut.
L–e.
Aurora, rom. myt., morgonrodnadens gudinna,
dotter af Sol, solguden. Hon färdas i en två- eller
fyrspänd vagn framför solen på dess bana öfver
himmelen. Jfr Eos.
Aurora [årå’r*], stad i nordamerikanska staten
Illinois, vid Fox river och flera järnvägar. 56 km.
v. om Chicago. 24,147 inv. (1900). Stora
järnvägsverkstäder.
Aurora, vittert sällskap i Åbo, stiftades i Åbo
1770 af C. F. Menander-Fredenheim, H. G. Porthan,
P. Juslén och M. J. Alopæus. Sällskapets uppgift var
att sysselsätta sig "hufvudsakligast med svenska
språkets uppodling", men § 3 i sällskapets lag
innehåller, att "ehuru samhället egentligen vinnlägger
sig om svenska vitterheten, sträcker det sig dock äfven
till flere vetenskaper, i synnerhet finska språket och
detta lands häfder och historie", ett stadgande, som
för många medlemmar blef det viktigaste. Auroras
organisation efterbildade "Utile dulcis" i Stockholm,
och Åbo-sällskapet stod i förbindelse med detta.
Sin största betydelse för Finlands andliga lif hade
Aurora genom grundläggandet af "Tidningar,
utgifne af et Sällskap i Åbo" (första numret utkom
15 jan. 1771), som är Finlands första tidning.
Under redaktion af Porthan, hvilken med sitt nit för
landets kultur var sällskapets själ, utkom denna
publikation 1771–78 (fortsatt äfven 1782–88 och
sedermera under växlande ledning). Dess poetiska
innehåll var under de första åren både kvalitativt
och kvantitativt ringa, men de vetenskapliga
uppsatserna, särskildt öfver Finlands historia och
geografi, många och viktiga. 1773 debuterade J. H.
Kellgren med dikter, och ända till nyåret 1777, då
han lämnade Finland, var han tidningens förnämste
medarbetare och Auroras största poetiska kraft.
Jämte honom förtjäna hans vän A. N. Clewberg
och G. Tidgren att nämnas såsom de flitigaste
bidragarna. Under loppet af år 1778 synes sällskapet
ha upphört. Se Gunnar Castrén, "Sällskapet Aurora"
(i Förhandl. o. upps. af Svenska litteratursällsk.
i Finland, 1900).
R–n B.
Aurora borealis. Se Polarsken.
Aurora-förbundet i Uppsala var en litterär
förening, som Atterbom, Hedborn, Ingelgren och
tvenne andra unga studenter stiftade 7 okt. 1807 i
afsikt att främja "vitterhetens odling och sina
talangers utbildning". Förbundet kallade sig i början
"Musis amici" (sånggudinnornas vänner), hvilket
namn, liksom stadgarna, utvisar, att detta förbund
kan anses som en fortsättning af sällskapet
"Vitterhetens vänner", som Atterbom förut hade tillhört.
Kort efter stiftelsen intogos i förbundet bl. a. Elgström
och Palmblad, hvilka sedan jämte Atterbom blefvo de
ledande. Palmblad föreslog en omarbetning af
stadgarna, hvilken ock våren 1808 genomfördes, på
samma gång som namnet "Musis amici" utbyttes
mot "Aurora" – hvarmed skulle antydas
annalkandet af en ny "morgonrodnad" för den svenska
vitterheten. Sällskapets ändamål förklarades nu vara
"en evig förbrödring för sanning och skönhet, ett
ömsesidigt bildande och en allmän reformation i
alla den högre litteraturens grenar". Detta mål
ville man uppnå genom ömsesidig täflan och kritik.
Genom prisskrifter på vers och prosa samt inträdes-
och högtidstal sökte medlemmarna utbilda sina
skaldegåfvor och sina åsikter i vittra frågor. Ingen
egentlig upplösning skedde; sammankomsterna upphörde på
vintern 1810. I aug. 1810 utgafs af Atterbom och
Palmblad första häftet af tidskriften "Phosphoros",
som sedan upptog det bästa af de skrifter, som
hört till Aurora-förbundets arkiv. Se vidare
"Aurora-förbundet i Uppsala" af C. V. Böttiger (Sv. akad:s
handl., 49:e d.).
V.*
Aurora musis amica, "morgonrodnaden
sånggudinnornas vän", latinskt ordspråk, motsv.:
morgonstund har guld i mun.
Aurora-orden, ett i Stockholm 1815 stiftadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
