Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ilissos anlades det pan-atenaiska stadiet, ett slags
cirkus eller plats för gymniska täflingsstrider.
Under de följande seklen fick A. röna flera bevis
på främmande furstars välvilja. Den egyptiske
konungen Ptolemaios Filadelfos uppbyggde nära
torget ett gymnasium med tillhörande bibliotek.
Konung Eumenes i Pergamon byggde invid
Dionysos-teatern en väldig pelargång utmed sydsidan af
Akropolis, afsedd bl. a. att tjäna såsom tillflyktsort för
åskådarna vid inträffande regnväder – således ett
slags teaterfoajé. Eumenes’ efterträdare, Attalos,
uppförde till torghandelns tjänst i Kerameikos en
annan präktig pelargång, af hvilken man återfunnit
lämningar. Äfven under det romerska väldet blef
A. behandladt med stor mildhet och välvilja, om
man undantager Sullas våldsamma framfart (86 f. Kr.)
till straff därför att A. tagit parti för romarnas
fiende, konung Mithridates i Pontos. Staden intogs
och plundrades, de långa murarna samt Peiraieus’
befästningar nedrefvos för andra gången och blefvo
sedan ej mera iståndsatta. Till denna tid hör för
öfrigt det af syriern Andronikos (se d. o.)
nedanför Akropolis’ norra sluttning, nära det under
romersk tid anlagda nya torget, uppförda egendomliga
monument, hvilket, ännu nästan fullkomligt
bibehållet, brukar kallas "Vindarnas torn". Bland
de romerske kejsarna visade i synnerhet
Hadrianus en storartad frikostighet mot A. Först och
främst fullbordades med utomordentlig prakt det
ofvannämnda Olympieion. Kring detta uppväxte en
ny präktig stadsdel, hvilken förbands med det gamla
A. genom en ännu bibehållen hvalfport, hvars
inskrift betecknar den nya stadsdelen såsom Hadrianus’
stad, i motsats mot det äldre A. såsom Theseus’ stad.
Hadrianus skänkte dessutom A. ett praktfullt
bibliotek och ett vidlyftigt gymnasium, smyckadt med
100 pelare af dyrbar afrikansk marmor. Detta
gymnasium har man med tämligen stor visshet trott sig
återfinna i de betydande ruiner norr om Akropolis,
hvilka på västra sidan begränsa den nuv. basaren.
Af Antoninus Pius fick A. en vattenledning från
de aflägsna, mot n. liggande bergen, och vid
samma tid gjorde sig den rike privatmannen Herodes
Atticus förtjänt om sin fädernestad genom flera
dyrbara anläggningar. Han lät på sydvästra sidan af
Akropolis uppbygga Odeion, en ännu väl
bibehållen teater med tak af cederträ och rymmande
6,000 personer samt hufvudsakligen afsedd för
musikaliska representationer. Dessutom försåg han hela
det pan-atenaiska stadiet med en praktfull beklädnad
af pentelisk marmor. Under denna tid besöktes A.
af resebeskrifvaren Pausanias, hvars "rundresa i
Grekland" utgör en af de viktigaste källorna för vår
kunskap om det forna A:s topografi och byggnader.
– Ännu in i den bysantinska tiden fortfor denna
stad att vara en medelpunkt för den klassiska
bildningen; det egentliga förfallet började först i 6:e
årh., då retorernas och filosofernas skolor på kejsar
Justinianus’ befallning tillslötos och templen förstördes
eller förvandlades till kristna kyrkor, på samma gång
som barbariska horder inbröto öfver landet. Under den
senare delen af medeltiden (efter 1204) behärskades
A. af frankiska och florentinska hertigar af husen
la Roche och Acciajuoli, till dess det 1456 eröfrades
af turkarna. Det turkiska herraväldet, som varade
ända till det grekiska befrielsekriget (1821–29),
var för A. en period af djupaste förnedring.
Sedan 1835 är A. hufvudstaden i det nya
konungariket Grekland och har i denna nya egenskap haft
att fröjda sig åt en särdeles snabb utveckling, så att
dess folkmängd vid detta århundrades början uppgick
till mer än 130,000 pers. Detta unga A. sträcker sig
hufvudsakligen n. och ö. om Akropolis. Gatorna i
den äldre delen af staden närmast Akropolis äro
trånga och krokiga, såsom i de flesta af orientens
städer. Däremot har den nyare, nordliga stadsdelen
fullkomligt utseende af en modern europeisk stad
med raka gator och breda bulevarder. Stadens
hufvudgator äro Aiolos-gatan och Hermes-gatan. Den
förra börjar nära foten af Akropolis, invid "Vindarnas
torn", sträcker sig i rät riktning mot n. och
fortsättes utanför staden af den till byn Patissia ledande
landsvägen, A:s mest besökta promenadplats. Väster
om Aiolosgatan och parallellt med denna löper den
likaledes stora och lifligt trafikerade Atena-gatan.
Aiolos- och Atena-gatorna korsas i vinkelrät riktning
af Hermes-gatan, som äfven genomskär staden i
hela dess utsträckning och mot ö. utmynnar midt för
den rymliga Slottsplatsen (äfven kallad
"konstitutionsplatsen"). Centrum i stadens nordliga del är
den s. k. Endräktsplatsen (Homonia), på hvars södra
sida Atena-gatan utmynnar och kring hvilken ett
vidlyftigt system af nyanlagda gator grupperar sig.
De största af dessa äro universitetsbulevarden och
stadion-gatan, hvilka, löpande parallellt i sydöstlig
riktning, sammanbinda Endräktsplatsen med
Slottsplatsen. Af mera betydande byggnader märkas: det
kungliga slottet med den af drottning Amalia anlagda
stora och vackra slottsparken; metropolitankyrkan i
bysantinsk stil; universitetet vid den liknämnda
bulevarden, stiftadt 1837 och besökt af mer än
2,000 studenter; vetenskapsakademien, invid
universitetet, en praktbyggnad i jonisk stil, uppförd
af pentelisk marmor på bekostnad af baron Sina,
som likaledes skänkt det på Nymfernas kulle
liggande astronomiska observatoriet. Flera andra
inrättningar för vetenskapernas, undervisningens och
industriens befrämjande hafva likaledes tillkommit
genom gåfvor af frikostiga patrioter (s. k. filhellener).
Dit höra Polyteknikum, hvari äfven det arkeologiska
sällskapets samlingar äro inrymda, samt det stora
arkeologiska nationalmuseum, båda vid Patissia-vägen,
vidare det efter stiftaren Arsakis uppkallade Arsakion,
en storartad uppfostringsanstalt för flickor, det af
Varvakis grundade gymnasiet Varvakion samt i
stadens sydöstra del den ståtliga expositionsbyggnaden
Zappeion, bekostad af bröderna Zappas. Bland
offentliga byggnader må äfven nämnas
deputeradekammarens palats, med stort bibliotek, och "nya
teatern". I den arkeologiska forskningens intresse
hafva Frankrike, Preussen, England och
Nord-Amerika inrättat hvar sitt arkeologiska institut. I A.
finnes äfven ett nationalbibliotek med omkr. 160,000
band. 1887 inrättades i A. en teknisk högskola,
utvecklad ur en 1837 grundad teknisk skola. Med
denna högskola är förenad en konstskola. A. är
medelpunkten för hela landets ej allenast politiska
och vetenskapliga, utan äfven finansiella lif, men
står med afseende på industri och handel långt efter
sin hamnstad Peiraieus. I A. finnas flera föreningar
för konst och vetenskap, bl. a. det filologiska
sällskapet Parnassos, det mera för politiska mål verkande
Hellenismos samt en förening för utbredandet af
grekisk bildning, särskildt i Turkiet. Vidare finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
