Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astronomisk månad - Astronomisk ort. Se Astronomiska koordinater - Astronomisk tub. Se Astronomiska instrument - Astronomiskt ur - Astronomiskt år - Astronomkongresser. Se Astronomiska sällskapet - Astropalia - Astrophyllum - Astroskop - Astroskopi - Astroskopisk - Astruc, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
punkter. Den sideriska månaden är sålunda
den tid, som månen, sedd från jorden, behöfver för
att åter sammanträffa med eller intaga lika läge i
förhållande till en och samma fixstjärna (sidus).
Månen har då beskrifvit ett helt båghvarf eller 360°.
Den tid, på hvilken detta sker, belöper sig till 27
dagar, 7 timmar, 43 minuter och 11,5 sekunder.
Den tidrymd, som ligger mellan månens tvenne
successiva sammanträffanden med en af
dagjämningspunkterna, är den tropiska månaden, hvilken
är = 27 dagar, 7 timmar, 43 minuter och 4,7
sekunder. Den anomalistiska månaden, som
är tiden från en perigei eller apogei passage till en
annan, består af 27 dagar, 13 timmar, 12 minuter
och 33,8 sekunder. Utom dessa astronomiska
månader, som äro analoga med det sideriska, tropiska
och anomalistiska året, talar man äfven om en
synodisk och en drakonisk. Månens faser
bero af solens, jordens och månens inbördes
ställningar; tiden, som förflyter mellan tvenne sådana
ställningar, som betinga samma faser, är ingenting
annat än den synodiska månaden. Sålunda är tiden
från en nymåne till näst följande en synodisk månad.
En sådan, hvilken ligger till grund för den
borgerliga l. kalender-månaden, kallas äfven lunation
och är = 29 dagar, 12 timmar, 44 minuter och 2,9
sekunder. Den drakoniska bestämmes af den tid
månen behöfver för att återvända till samma nod
eller skärningspunkt mellan månbanan och
ekliptikan. Benämningen "drakonisk" härrör från de
tider, då månen dyrkades såsom gudinnan Luna,
och man tänkte sig månförmörkelserna, som kunna
inträffa endast då månen befinner sig i endera af
noderna, såsom denna gudinnas kamp med draken.
På grund däraf antog man den uppstigande noden
vara drakens hufvud och den nedstigande hans svans.
Den drakoniska månaden är = 27 dagar, 5 timmar,
5 minuter och 35,5 sekunder.
O. B.*
Astronomisk ort. Se Astronomiska
koordinater.
Astronomisk tub. Se Astronomiska
instrument.
Astronomiskt ur, ur, som användes vid
astronomiska iakttagelser. Det kallas stjärn-ur eller
medeltids-ur alltefter som det är ställdt för att angifva
stjärntid eller medelsoltid. På grund af
fixstjärnornas acceleration måste ett stjärn-ur
under loppet af ett medeltidsdygn draga sig 3 min.
56,6 sek. före ett medeltids-ur.
O. B.*
Astronomiskt år kallas, till skillnad från det
borgerliga året, den noggrant i dagar, timmar,
minuter och sekunder angifna tid, som jorden
behöfver för att fullborda ett omlopp kring solen,
räknadt från en viss punkt i ekliptikan; det borgerliga
eller kalender-året består endast af hela dagar.
Med afseende på ifrågavarande punkt är det tre
särskilda fall att märka. Tänker man sig den såsom
en i ekliptikan alldeles orörlig punkt, kallas året
sideriskt l. stjärn-år; det tropiska året bestämmes
af skärningspunkterna mellan ekliptikan och
ekvatorn, de s. k. dagjämningspunkterna, och det
anomalistiska året är den tid, som förflyter mellan tvenne
successiva perihelii eller aphelii passager (se
Apsider).
Dessa tre slag af astronomiska år äro sinsemellan
olika. I första fallet beskrifver jorden fulla 360°.
Emedan dagjänmingspunkterna årligen förflytta sig
50",2 från ö. mot v., således i motsatt led till
jordens rörelse, är det tydligt, att jorden, då den
nästa gång inträffar på en af dessa punkter, ej kan
hafva beskrifvit 360° omkring solen, utan endast
360°-50",2 = 359° 59’ 9",8. Perihelium och
aphelium förändra årligen sitt läge med 11",8 i
riktning från v. till ö. När därför jorden har
beskrifvit t. ex. 360°, från perihelium räknadt, så
måste den ytterligare tillryggalägga 11",8 för att
ånyo befinna sig i denna punkt. Däraf framgår, att
det anomalistiska är det längsta och det tropiska
det kortaste af de astronomiska åren. För att
beskrifva 360° behöfver jorden 365 dagar, 6 timmar,
9 min. och 9,3 sek., hvilken tid således angifver
det sideriska årets längd. Det tropiska består af
365 dagar, 5 timmar, 48 min. och 46,2 sek., och
det anomalistiska är 365 dagar, 6 timmar, 13 min.
och 56 sek.
O. B.*
Astronomkongresser. Se Astronomiska
sällskapet.
Astropalia, grekiska namnet på ön Stampalia.
Astrophyllum Neck. (Mnium L.), bot., ett till
Mniaceæ hörande släkte akrokarpa mossor, hvilket
inom Skandinavien räknar 22 arter, af hvilka de
mest kända och allmännaste äro A. silvaticum Lindb.,
A. undulatum (L.) och A. punctatum (L.). De till
släktet hörande arterna äro vanligen högväxta sump-
eller lundmossor och bilda ofta stora, svällande,
vackert gröna mattor. Bladen äro stora, byggda af
en storcellig parenkymatisk väfnad; kapseln är stor,
symmetrisk, vanligen nedböjd.
G. A.*
Astroskop (af grek. aster, stjärna, och skopein,
iakttaga), astron., ett instrument, sammansatt af
två koner (käglor), på hvilkas ytor stjärnor och
konstellationer äro aftecknade, hvarigenom dessa lätt
kunna återfinnas på himmelen. Det uppfanns af
prof. Schukhardt i Tübingen 1698.
O. B.*
Astroskopi (jfr Astroskop), betraktandet af
stjärnorna genom tub.
Astroskopisk (jfr Astroskop), som afser
observation af stjärnorna.
Astruc [astry’kk], Jean, fransk läkare och
bibelkritiker, f. 1684 i Languedoc, d. 1766, var son af
en protestantisk predikant, hvilken, kort efter sonens
födelse och innan ännu ediktet i Nantes utfärdats,
öfvergick till katolicismen. A. var en tid medicine
professor i Toulouse och innehade sedan 1731 en
medicinsk lärostol i Paris; sedan 1730 var han lifmedikus
hos Ludvig XV. Under forskningar i hud- och
könssjukdomarnas historia kom A. att sysselsätta sig med
Mose-böckerna, och nära sjuttioårig offentliggjorde
han resultaten af sina undersökningar i den anonymt,
i apologetiskt syfte utgifna skriften Conjectures sur
les mémoires originaux, dont il paroit que Moyse
s’est servi pour composer le livre de la Genèse (1753).
A. framlade där, stödd bl. a. på iakttagelsen om att
i vissa stycken gudsnamnet regelbundet återgafs med
Jahve, i andra med Elohim, den epokgörande
hypotesen om att Mose vid dessa skrifters affattning
begagnat sig af flera äldre källskrifter, ett antagande,
hvarigenom A. blifvit den nyare pentateuk-kritikens
grundläggare. Se Bibelkritik och
Pentateuken.
Astrup. 1. Hans Rasmus A., norsk affärsman
och politiker, f. 17 aug. 1832 nära Molde, dref
från midten af 1850-talet affärer i Barcelona
tillsammans med sin landsman grosshandlaren N. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
