Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assistito - Assuit. Se Siut - Assjö - Assmannhausen - Assmannhäuser. Se Assmannhausen - Ass moll - Assmus, Robert - Association - Associationsbildning - Associationsfrihet - Associations-psykologer - Associativ - Associé - Associera - Associerad. Se Associé - Assoluta - Assonans - Assonera - Assortera - Assortiment - Assos - Assuan - Assuandammen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i södra Italien hafva dylika bedragare ofta stor
kundkrets och mycken tilltro bland den okunniga
befolkningen. I litteraturen har assistito-typen införts
speciellt genom Matilda Seraos ypperliga roman
"Paese di Cuccagna".
V. Lm.
Assiut. Se Siût.
Assjö, ångsåg i Askeryds socken af Jönköpings
län. Produktionen uppgick år 1902 till 7,885 kbm.
diverse trävaror med ett angifvet värde af 195,950 kr.
Arbetsstyrkan utgjorde s. å. 39 personer.
K. K.-Å.
Assmannshausen, by på Rhens högra strand, i
preussiska reg.-området Wiesbaden. 1,028 inv.
(1900). Assmannshäuser, det ädlaste röda
renska vinet, odlas i trakten däromkring.
Assmannshäuser [-höj-]. Se Assmannshausen.
Ass moll, mus., den föga brukliga moll-tonart,
som har ass till grundton och företecknas med sju [b]
(parallell-tonart: cessdur). På grund af
förteckningens besvärlighet nyttjar man helst i stället för
ass moll dess enharmoniska förväxlingstonart giss
moll.
Assmus, Robert, tysk målare, f. 1842 i Stuhm,
arbetade länge som tecknare och deltog som illustratör
i fransk-tyska kriget 1870–71 och slog sig därefter
ned i München samt egnade sig åt landskapsmåleri.
Har äfven utgifvit ett illustreradt praktverk öfver
Elsass-Lothringen.
Association (lat. associatio, förening, af socius,
kamrat), förening; sammanslutning för gemensamt
syfte eller samfälld verksamhet; psyk., förknippning
af föreställningar (jfr Idéassociation).
Associationsbildning, detsamma som
analogibildning. Se Analogi 3.
Associationsfrihet, föreningsfrihet. Se
Förenings- och församlingsfrihet.
Associations-psykologer, anhängarna af en
riktning inom den moderna psykologien, hvilken riktning
utmärkes däraf att den söker förklara nästan alla
själslifvets företeelser på grund af lagarna för
idéassociationerna. Grundläggaren af denna riktning
var David Hartley, och en af dess mest typiske
representanter var James Mill. Inom den nutida
psykologien har associationspsykologien utvecklats bl. a. af
Th. Ziehen.
S–e.
Associativ (se Association), psyk., som beror
på association af föreställningar.
Associé l. Associerad (se Associera),
bolagsman, delegare, intressent i ett företag;
benämning på ett visst slags medlemmar i vissa
samfund för vetenskap l. konst. Associerade i
Musikaliska akademien i Stockholm utgöra en lägre grad
än akademiens ledamöter. Akademien kan invälja
50 inom riket boende skickliga musikidkare under
namnet associerade.
Associera (lat. associare), förena; intaga någon
såsom medlem i ett bolag, ett samfund o. s. v.;
gemensamt bedrifva (arbete); förknippa
(föreställningar). – Associera sig med någon,
ingå förening (bolag) med någon.
Associerad. Se Associé.
Assoluto (it.), absolut, oinskränkt. Prima
donna assoluta, främsta (koloratur-)sångerska.
Assonans [-na’*s; af lat. assonare, ljuda med],
Inrim, metr.; ett rim, som består däri att samma
mid- eller slutljud återkommer i närstående
starktoniga stafvelser. Svensk metrik räknar tre slags
assonanser: 1) rent vokalisk, t. ex. hel, steg; 2) rent
konsonantisk, t. ex. torn, varna; kal, spel; 3)
vokaliskt konsonantisk, t. ex. finna, brinner. I de
romanska folkens äldre poesi förekom vokalisk assonans
rikligt och användes ännu regelbundet som rim i
spanska och portugisiska romanser samt ofta i franska
folkvisor, hvaremot på 1200-talet slutrimmet trängde
ut assonanserna i den franska hjältedikten. För
fornnordisk poesi är den konsonantiska assonansen
karakteristisk. Den är dels halfassonans (isl. skothending), då
två stafvelser hafva samma slutkonsonant (er), dels
helassonans (isl. aðalhending, som äfven betecknar
slutrim), då därjämte stafvelsernas vokaler äro
desamma eller då stafvelserna utljuda på samma vokal.
Helassonans i vers- och ordslut sammanfaller med
manligt slutrim. Assonanser förekomma sporadiskt
i eddadikterna, men uppträda regelbundet först
i skaldepoesien, där deras användning regelbands
genom noggranna föreskrifter för de särskilda
strofformerna. Vanligen stå halfassonanser i udda
verser, helassonanser i jämna. Som ofullkomlig
ersättning för det moderna slutrimmet träffas assonans
ofta i folkvisor och äldre svensk vers, men har i
nyare tid för öfrigt endast vid efterbildning och
öfversättning af fornnordisk vers användts i metriskt
syfte. Vid bildningen af ordspråk och stående
talesätt har assonansen, liksom allitterationen, spelat
en stor roll, t. ex.: den är lätt att locka, som gärna
vill hoppa; i fyllan och villan; frisk och rask; rakt
på sak. Som stämningsväckande medel nyttjas
assonansen i stor omfattning i poesi och är af väsentlig
betydelse för versens välljud.
R–n B.
Assonera (se Assonans), metr., bilda
assonans.
Assortera (fr. assortir. af lat. sors, lott, sort),
ordna efter olika sorter; fullständigt förse en handel
med till densamma hörande varor.
Assortiment (jfr Assortera), ordnad
samling; ett för någon viss handelsgren fullständigt
varulager.
Assos, i forntiden lesbisk koloni på Mysiens kust,
i Mindre Asien, vid Adramyttiska (nu Edremid-)
viken. Af densamma har, vid det nuv.
Behramkiöi, det amerikanska arkeologiska institutet
föranstaltat utgräfningar (1881–83), som bragt i dagen
agora med stoa och bulesterion, ett bad i fyra
våningar, ett heroon (herostempel), teater,
gymnasion m. m. Louvre eger sedan 1838 skulpturer af ett
därvarande forndoriskt tempel.
Assuan l. Esvan, forntidens Syene, en af
palmer omgifven stad i Öfre Egypten, på Nilens
högra strand, vid denna flods sista vattenfall ("första
katarakten"), midt emot öarna Elefantine (El Sag)
och Philæ (El Heif). Omkr. 3,000 inv. Först vid
A. blir Nilen segelbar, hvilket under medeltiden
förskaffade staden dess vidt utbredda handelsrykte.
Omgifningarna äro rika på fornminnen, hvilka dock
till hälften äro betäckta af flygsand. Vid A. finnas
ock de ofantliga granitbrott, ur hvilka egyptierna
uthöggo sina obelisker och kolossala statyer. På
Nilens vänstra strand ligga Syenes katakomber. I
våra dagar eger A. sin största vikt genom den där
uppförda stora dammen (se Assuandammen)
och såsom gränsort mellan Egypten, Nubien och Sudan
samt såsom en mycket besökt turistort.
Assuandammen, en vid Assuan, cirka 1,000 km.
s. om Kairo belägen reservoardamm öfver Nilen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
