Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 235-236 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Assignat - Assignatarie - Assignation - Assignera - Assimilation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som under franska revolutionen utgafs mot säkerhet
i det beräknade försäljningsvärdet af de indragna
kyrkogodsen, sedermera äfven i emigranternas
konfiskerade gods och annan statsegendom. Assignaterna


En assignat på 25 livres.


Ett mandat på 100 francs (till art. Assignat).

blefvo snart den enda utvägen i de ständigt växande
finansiella svårigheterna; men ett (särskildt af
Mirabeau framhållet) bisyfte med deras utsläppande var
till en början att intressera alla sedelinnehafvare,
d. v. s. alla samhällsklasser, i egendomarnas
försäljning och därmed i sakernas nya ordning. Den första
emissionen beslöts i dec. 1789 och var på stora
sedelbelopp, men allteftersom metallmynten försvunno ur
rörelsen, gjordes sedelvalörerna mindre (slutligen på
10 sous, d. v. s. 36 öre). Massan af utgifna
assignater ökades ständigt (1796 voro betydligt mer än
40 milliarder francs, d. v. s. omkr. 28,800 millioner
kr., i omlopp), och samtidigt sjönk deras verkliga
värde oafbrutet, tills de slutligen blefvo alldeles
värdelösa (1796 1/3 % af namnvärdet). Förgäfves
sökte man i synnerhet under konventet att råda bot
härpå, dels genom de strängaste straff för dem, som
nekade att ta emot dem eller använde metallmynt,
dels genom maximipriser på varorna. Assignaterna
blefvo en fullkomlig landsplåga, som tillintetgjorde
allt näringslif. Till deras inlösning utställdes de
s. k. mandaten, men äfven dessa blefvo inom
kort värdelösa. Litt.: Gomel, "Histoire financière
de l’assemblée constituante" (1896–97) och "Histoire
financière de la législative et de la convention"
(1902). – 2. Person, å hvilken anvisning är ställd
till infriande.
E. Hkr.

Assignatarie l. Assignatar (se
Assignera), person, som eger att å anvisning uppbära
pengar.

Assignation (jfr Assignera), Assignant,
Assignat, Assignatar. Se Anvisning.

Assignera (lat. assignare, påteckna), hand., gifva
skriftlig anvisning (invisning) på betalning eller
utlämnande af varor.

Assimilation l. Assimilering (af lat.
assimilare, göra lik), likdaning. 1. Språkv. Den
ljudlag, genom hvilken efter hvarandra följande olika
språkljud ombildas till samma eller liknande ljud.
Denna ljudlag, som i de flesta språks historia är
af ingripande betydelse, har sin grund i begäret att
underlätta talorganens arbete vid uttalet af orden.
Det är nämligen i regeln lättare att efter hvarandra
uttala två lika ljud än två olika. Vanligen
assimileras vokaler med vokaler och konsonanter med
konsonanter, stundom dock äfven vokaler med
konsonanter. Assimilationen är antingen
framåtverkande, då ett föregående ljud ombildar ett
efterföljande, eller tillbakaverkande, då ett
föregående ljud likdanas med ett efterföljande, och
antingen fullständig assimilation eller blott
tillnärmning, då två i flera hänseenden olika ljud i något
särskildt hänseende göras hvarandra lika. Exempel
på fullständig konsonantisk assimilation lämna i
svenskan snickare (af snid-kare), bröllop (af
brudlopp), stackare (af stafkarl), lille (af
litle), mitt (af mint), dricka (af drinka, jfr
drinkare), kapp (af kamp), alla med
tillbakaverkande assimilation, eller kam (eg. kamm, af
kamb), islänning (af -länding), stämma (af
stämna), med framåtverkande assimilation. I sådana
fall, då m likdanas med b eller p, n med d eller t,
ng med k eller tvärtom, röjer sig assimilationen i
sin enklaste, fysiologiskt lättast bestämbara form,
emedan i dem två olika ljud, som uttalas af samma
talorgan, öfvergå till två lika ljud. Exempel på
ofullständig assimilation lämna köpte (af köp-de,
jfr döm-de), där assimilationen är framåtverkande,
sömn (af sövn, så än i danskan; jfr sofva),
umbära (af un[d]-bära), jänka (af jäm-ka), samt i
uttalet, ehuru ej i skriften angifvet, lagt, sagt,
heligt (uttalade och i fornsvenskan riktigt skrifna:
lakt, sakt, helikt, af lägga, säga, helig), där
assimilationen är tillbakaverkande. Till detta senare
slag kan ock räknas öfvergången från kj till tj.
Stundom kunna i ett ord båda slagen af assimilation
hafva försiggått, såsom i icke (äldre ekki) af
ett-ki (tt-k blir kk), hvilket åter står för ett-gi
( = ej ett, egentl. "ett ej"; jfr ingen af en-gi,
"en ej"). – Flera andra språk lämna en mängd
exempel på konsonantisk assimilation, såsom de
romanska språken jämförda med deras moder, latinet,
t. ex. i ital. atto, sette, esso, inno af lat. actum,
septem, ipsum, hymnus. – I sanskrit finnes ett helt
system konsonantiska assimilationsregler, som
tillämpas äfven då själfständiga ord följa efter hvarandra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>