Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 209-210 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aslög - Asmanit. Se Kiselsyra - Asmara - Asmodeus. Se Asmodi - Asmodi - Asmund - Asmundtorp - Asmus - A.S.N. - Asnaes - Asnières - Asnyk, Adam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ormgård, skyddades han mot ormarnas bett genom
den underbara skjorta han vid afskedet fått af sin
maka, och först sedan denna skjorta aftagits, omkom
han, gladt sjungande om sina forna bragder. Sedan
en okänd skald från 12:e eller 13:e årh. i ett kväde
framställt dessa Ragnars dödstankar, kom man snart
till den tron, att denna dikt förskref sig,
medelbarligen eller omedelbarligen, från A., hvarför den ock
ännu i dag går under det olämpliga namnet
Krákumál (se d. o.).


Kraka, målning af Winge.


Sagan om A. har från början ingenting att göra
med Ragnar Lodbroks saga, utan uppvisar en äldre
form i åtskilliga danska och norska folkvisor och
sägner, som tyckas hafva sin utgångspunkt i trakten
af Lindesnæs och förtälja om en liten prinsessa, som
af sin styfmor kastats i hafvet, innesluten i en
guldharpa, hvilken flutit i land vid Spangereid, där
barnet uppfostrats under namnet Kraka. Som liten
hade hon varit vallflicka, men blef till slut dansk
drottning och bar då namnet Oddlaug (hvari man
lätt igenkänner en variant till de isländska sagornas
Áslaug). Om anledningen till och förloppet vid denna
Oddlaugs-(Áslaugs)-sagas förbindande med sagorna
om Ragnar Lodbrok och Sigurd Fafnesbane se
Ragnar Lodbrok. Jfr vidare G. Storm: "Kritiske
bidrag til vikingetidens historie".
Ad. N–n.

I nyare svensk konst är sagan om A. behandlad
i taflor af A. Malmström ("Kung Heimer och Aslög")
och M. E. Winge ("Kraka") samt i A. Södermans
sångballad "Kung Heimer och Aslög". Af E.
Skjöldebrand gjordes ämnet till behandling i
sorgspelet "Aslög" (1775).

Asmanit, kem. Se Kiselsyra.

Asmara, ort på östra sidan af abessinska
höglandet, 2,327 m. ö. h., 90 km. s. v. om Massaua,
besattes 1888 af italienarna, befästes och försågs
med garnison. Strategiskt viktigt, emedan det
behärskar hufvudvägarna från hafvet till höglandet.

Asmodéus. Se Asmódi.

Asmódi l. Asmodéus (hebr. aschmedai, pers.
aeshmadaeva), en ond demon, som enl. Tob. 3:8
dödar 7 af Saras män under brudnatten. A. är ett
judiskt långods från parsismen.
E. S–e.

Asmund, fornnordiskt mansnamn. De mest
bekante bärarna af detta namn äro: 1. Asmund
Kämpebane, hjälten i en isländsk äfventyrssaga,
som väsentligen utgör en nordisk bearbetning af den
tyska sagan om Hildebrand och Hadubrand (se
Hildebrandslied), men som upptagit moment
ur inhemska nordiska sagor, t. ex. den om svärdet
Tyrfing (se d. o.). Om innehållet i den isländska
Asmundssagan se Hildebrand, nord. myt.
Äfven Saxo meddelar en väsentligen identisk saga,
men de därstädes förekommande namnen äro alldeles
förändrade. – 2. Asmund Grankellsson,
en Olof den heliges vän och högtbetrodde tjänsteman,
som i sägnen gäller för att hafva varit, hvad
skönhet, styrka och kroppsliga färdigheter beträffar, den
tredje i ordningen uti Norge näst efter konungarna
Håkan den gode och Olof Tryggvesson. Det var
han, som, troligen på konungens befallning, dräpte
den trotsige Asbjörn Selsbane (se Asbjörn).
Såsom konungens ene sysselman i Helgeland kom
han i delo med den i dessa nejder förnämste
stormannen Harek af Thjotta (se Harek), som förut
ensam haft hela Helgeland i förläning. Sedan
konungen, kanske något partiskt, afdömt en tvist
dem emellan uteslutande till A:s fördel, tog sig
Harek häraf anledning att lömskt innebränna A:s
gamle fader, Grankell. Först långt därefter, i början
af Magnus den godes regering, kom A. i tillfälle
att hämnas denna illbragd genom att å öppen gata i
Trondhjem nedhugga Harek med konungens egen
yxa och med hans samtycke, hvilket ännu tydligare
ådagalades genom de kungliga förläningar, som
därefter tilldelades A.
Ad. N–n.

Asmundtorp, socken i Malmöhus län, Rönnebergs
härad. 2,176 har. 1,430 inv. (1902). A. bildar
med Tofta ett regalt pastorat i Lunds stift,
Rönnebergs kontrakt.

Asmus, pseudonym för Mathias Claudius.

A. S. N., förkortning för Anni salvatoris nostri
(lat.), "i vår frälsares år" (efter Kristi födelse, i
den kristna tideräkningen).

Asnæs, skogbevuxen landtunga i nordvästra
Själland, på Kalundborgfjordens södra sida, midtemot
Refsnæs. Det sträcker sig 12 km. ut i Stora Belt
och slutar i Asnæsodde. A. hör under grefskapet
Lerchenborg, hvars hufvudgård ligger på A:s
inre ände.
E. Ebg.

Asnières [aniär], A.-sur-Seine, by i franska
depart. Seine, 2 km. n. v. om Paris’ ringmur, på
Seines vänstra strand och vid föreningspunkten för
järnvägarna från Versailles, S:t Germain, Rouen
och Argenteuil till Paris. 31,336 inv. (1901). A.
är den viktigaste platsen för regattorna på Seine.
Tillverkning af båtar, snickeriarbeten, resartiklar
och parfymer. Många villor och förlustelseställen
för parisarna. Icke långt därifrån mynnar den stora
kloaken från Paris ut i Seine och förpestar
flodvattnet. I 13:e årh. höllo de franske konungarna
stundom hof på det vackra slottet i A.

Asnyk, Adam, polsk skald (sign. El...y), f.
1838 i Kalisz, deltog i resningen 1863 och blef 1866
filos. doktor i Heidelberg. Död 1897 såsom medlem
af landtdagen i Krakau. A. har intagit en plats
bland Polens mera betydande lyriker genom en
samling på musikaliskt välljud rika dikter (3 bd,
1872 ff.; senaste uppl. 1898). Till en början
påverkad af den romantiska pessimismen hos Slowacki,
Heine och Musset, öfvergick han sedan till en kraftig
reflexionslyrik. A. har diktat äfven skådespel, bland
hvilka "Broder Lerche" förhärligar den polska
nationalitetens pånyttfödelse i det preussiska Posen. Hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>