Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anglofobi, skräck för allt engelskt - Anglo-franska språket. Se Anglo-normandiska språket - Anglo-indiska riket, gemensam benämning för de engelska besittningarna i Ostindien - Anglo-katolicism. Se Pusey - Angloman, som hyser öfverdrifven förkärlek för allt engelskt - Anglo-normandiska hästen. Se Normandiska hästen - Anglo-normandiska språket (äfven Anglo-franska språket), det franska språket som af de normandiske eröfrarna 1066 infördes i England - Anglosachser, riktigare angelsaxar (se d. o.) - Anglosaxar. Se Angelsaxar - Angls., förkortning för Anglosaxiska - Angläs (fr. anglaise, engelsk), äldre benämning på en serie kontradanser - Angmagsalik, stor fjord på Grönlands östkust - Angola, portugisiskt generalguvernement i Väst-Afrika - Angola-ärta, bot. Se Voandzeia - Angora (turk. Engyrijeh). 1. Vilajet i det inre Mindre Asien - Angora. 2. Hufvudstad i nämnda vilajetet Angora - Angora-get, Capra (Hircus) angorensis, zool., en get-varietet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anglofobi (af grek. fobos, fruktan), skräck för
allt engelskt.
Anglo-franska språket. Se Anglo-normandiska
språket.
Anglo-indiska riket, gemensam benämning för de
engelska besittningarna i Ostindien.
Anglo-katolicism. Se Pusey.
Angloman (af lat. angli, angler, angelsaxar,
och grek. mania, galenskap, vurm), som hyser
öfverdrifven förkärlek för allt engelskt. – Anglomani,
öfverdrifven förkärlek för allt engelskt.
Anglo-normandiska hästen. Se Normandiska hästen.
Anglo-normandiska språket (äfven Anglo-franska
språket), franska språket i den form, hvari det af
de normandiske eröfrarna 1066 infördes i England
och därstädes omgestaltades genom engelskans
inflytande. Den anglonormandiska litteraturen
börjar med Vilhelm Eröfrarens lagar samt
omfattar hufvudsakligen krönikor och undervisande
arbeten. Sedan Normandie 1204 återförenats med
Frankrike, urartade anglonormandiskan hastigt och
försvann under nästa århundrade ur litteraturen, ehuru
urkunder och juridiska verk skrefvos på detta språk
ända in på 1500-talet. Jfr uppsats af Behrens i Pauls
"Grundriss der germanischen philologie" (2:a uppl. I:
950 ff.), och J. Vising, "Le français en Angleterre"
(i "Annales intern. d’hist." 1900).
Anglosachser, riktigare angelsaxar (se d. o.).
Anglosaxar. Se Angelsaxar.
Angls., förkortning för Anglosaxiska.
Angläs (fr. anglaise, engelsk), äldre benämning på den
serie kontradanser, hvilka sedermera kallats fransäs
(se d. o.) och kadrilj; en liflig karaktärsdans i 2/4
eller 6/8 takt, dansad af ensam person, utklädd till
matros, jockej eller neger och med ett spö i handen.
Angmagsalik, stor fjord på Grönlands östkust,
66° n. br., den grönländska östkustens största
befolkningscentrum. De där lefvande eskimåerna
hade lefvat utan förbindelse med yttervärlden, till
dess G F. Holm öfvervintrade där under sin berömda
"kvinnobåtsexpedition" 1883–85. Genom utflyttning
till västkusten och befolkningens bristande förmåga
att tåla beröringen med där rådande högre kultur
decimerades stammen. För att göra den bofast anlades
1894 en missions- och handelsstation i det bebodda
områdets midt, vid den lilla viken Tasiusak (kung
Oskars hamn), där Nordenskiöld ankrat med "Sofia"
1883. På grund af de genom den östgrönländska
isströmmen ytterst osäkra förbindelserna kan
stationen under åratal förblifva afstängd från
yttervärlden. Jfr Grönland.
Angola [-gå-], portugisiskt generalguvernement i
Väst-Afrika, i s. begränsadt af floden Kunene och en
del af Okavango (Kubango), där det stöter till Tyska
Sydväst-Afrika (med 1886 bestämda gränser), och
i n. af Kongo, hvarjämte Kongostaten och Frankrike
tillerkänt Portugal en enklav, Kabinda, n. om denna
flod. I ö. stöter det till Kongostaten och Brittiska
sydafrikanska kompaniets område (enligt senast 1891
bestämda gränser). Arealen beräknas till 1,315,460
kvkm., och befolkningen (tillhörande bantu- l.
kaffer-folken) uppgifves till 1,5–4 mill. pers. Landet
tillhör Portugal sedan sin upptäckt, 1488, och
utgöres af en låg och torr kuststräcka, som kring
floderna är ytterst fruktbar, men osund för européer.
Innanför kusterna ligger ett högre terrassland, som är
väl vattnadt och sundt samt eger en yppig
växtlighet. Ofvanför detta sträcker sig en 1,000 m.
hög platå, som österut sänker sig ned till den dal,
genom hvilken Kuango rinner åt n. till Kongo.
Landets hufvudflod är Koanza l. Quanza.
Kolonien är indelad i 5 distrikt: Kongo (med Kakongo,
Kabinda, Ambrizetu, S. Antonio och S. Salvador),
Loanda, Benguela (med Bihe), Lunda och
Mossamedes. Generalguvernörens säte är São Paolo de
Loanda. Portugisernas kolonisatoriska inflytande är i
det hela obetydligt. Slafveriet upphäfdes väl till
namnet 1878, men förekommer ännu i maskerad
form. Kolonien är deportationsort, och de deporterade
utöfva i förening med brännvinet en demoraliserande
inverkan på infödingarna. Utförseln, som består af
kautsjuk, kaffe, kopal, palmolja och vax samt något
elfenben, har ett värde af 14–15 mill. kr.; importen,
som omfattar mest engelska tyger och således
kommer den portugisiska industrien föga till godo,
beräknas till 10–11 mill. kr. En smalspårig järnväg
började 1887 byggas mellan Loanda och Ambaka,
af hvilken 392 km. 1902 uppgåfvos fullbordade,
och banan lär komma att utsträckas till Kongos
biflod Kuango. För en annan linje, från
Mossamedes inåt, har ett belgiskt bolag och för en tredje
linje, från Kunenes mynning inåt, ett amerikanskt
bolag erhållit koncession. Telegraflinjerna hafva en
längd af 2,275 km. (1900). Koloniens inkomster
uppgingo 1891–92 till 1,7 och utgifterna till 2 mill.
milreis; budgeten visar ständigt brist.
(J. F. N.)
Angola-ärta, bot. Se Voandzeia.
Angora (turk. Engyrijeh). 1. Vilajet i det inre
Mindre Asien, omkr. 70,900 kvkm. 932,000 inv. –
2. Hufvudstad i nämnda vilajet, vid foten af en
brant klippa, med ett kastell och själf omgifven
af gamla murar. Omkr. 28,000 inv. Staden är illa
byggd, men eger praktfulla lämningar af grekisk,
romersk och bysantinsk arkitektur. A. är berömdt
för sina getter, katter och kaniner, hvilka djurs
hår och däraf förfärdigade väfnader utgöra dess
förnämsta export. Det är sedan 1893 förenadt med
Skutari vid Bosporen genom en öfver Eskisjer och
Ismid gående järnväg. – A. är det forna Ancyra
(grek. Ankyra). Det förskönades och upphöjdes till
hufvudstad i Galatia prima af kejsar Augustus. Af
tacksamhet därför uppförde invånarna åt honom ett
härligt tempel, det s. k. Augusteum – af hvilket
ruiner ännu finnas kvar –, på hvars väggar fanns på
latin och grekiska inristad den af Augustus själf
författade öfversikten öfver hans bedrifter. Af
denna inskrift, Monumentum ancyranum l. Marmor
ancyranum, hafva betydliga fragment blifvit funna och
tolkade. (1882 reviderades såväl den latinska som den
grekiska texten af tysken K. Humann och österrikaren
Domaszewski samt aftrycktes i gips – 78 plåtar
latinsk, 116 grekisk text. På grund däraf utgaf och
tolkade Mommsen minnesmärket 1883 i "Res gestæ divi
Augusti".) Efter kristendomens införande var A. säte
för en metropolit, och två konsilier höllos där (315
och 358). A. eröfrades 621 af araberna, kom sedan
till östromerska riket och införlifvades 1360 af
Murad I med turkiska riket. I närheten af denna stad
blef 1402 den turkiske sultanen Bajasid besegrad och
tagen till fånga af tatarkanen Tamerlan.
(J. F. N.)
Angora-get, Capra (Hircus) angorensis, zool.,
en get-varietet, först genom Belon (i midten af 1500-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
