Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andrewes, Lancelot, en af den engelska kyrkans ypperste teologer - Andrews, S:t, kuststad i grefskapet Fife. Under katolska tiden säte för Skottlands ärkebiskop - Andrews, Thomas, engelsk fysiker och kemist - Andrews, Christopher Columbus, nordamerikansk diplomat - Andria, välbyggd stad i italienska prov. Terra di Bari - Andriaka, hamn till Myra (se d. o.) - Andrias, paleont., ett fossil, beskrifvet 1726 såsom syndaflodsmänniskan, homo diluvii testis - Andrienne eller Adrienne, fr., en vid, framtill öppen fruntimmersklänning - Andrieu, Bertrand, fransk stämpelsnidare och medaljgravör - Andrieux. 1. François Guillaume Jean Stanislas A., fransk författare - Andrieux. 2. Louis A., fransk politiker - Andrik, zool. Se Anka - Andrimner (isl. Andhrímnir), nord. myt., den kock som hvarje dag kokar galten Särimner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hamptoncourt-konferensen och 1618 i synoden i Dordrecht
samt var ifrigt verksam i den bibelkommission,
som verkställde den 1611 autoriserade engelska
bibelöfversättningen. 1605 blef han biskop af
Chichester, förflyttades 1609 till Ely och 1619
till Winchester. Bland hans många skrifter märkas
The Lambeth articles (1595), epokgörande för den
engelska kyrkans uppfattning af rättfärdiggörelsen,
samt två stridsskrifter mot jesuiten Bellarmini,
Tortura torti (1609) och Responsio ad apologiam
cardinalis Bellarmini (1610; båda omtryckta
1851). Hans för eget bruk afsedda andaktsbok,
Manual of private devotions (1648), utgifves
ständigt i nya upplagor (den senaste af A. Whyte
1900). Jfr R. L. Ottley, "Lancelot A." (1894).
V. S-G.
Andrews, S:t [snt ä’ndrus], kuststad vid bukten af
samma namn i grefskapet Fife i Skottland, omkr. 70
km. n. ö. om Edinburgh. 7,621 inv. (1901). Där finnas
Skottlands äldsta universitet, stiftadt 1411 (antalet
studenter 1901–02 var 415), och det af And. Bell
grundade s. k. Madras college. Stora ruiner efter
ett slott och en 1559 förstörd katedral. A. var
under katolska tiden en betydande stad och säte för
Skottlands ärkebiskop.
Andrews [ä’ndrus], Thomas, engelsk fysiker och
kemist, f. 1813 i Belfast, d. 1886 som professor vid
"Queen’s college" därstädes, blef bekant genom sina
undersökningar om ozonet och om värmeutvecklingen
under kemiska processer samt utförde mycket viktiga
undersökningar öfver de s. k. kritiska fenomenen,
d. v. s. det förhållandet, att gaser öfver en viss
temperatur ej längre genom tryck kunna bringas att
öfvergå i flytande form.
Andrews [ä’ndrus], Christopher Columbus,
nordamerikansk diplomat, f. 1829 i Hillsborough,
New Hampshire, blef 1850 advokat och öfverflyttade
efter en tid till Minnesota. Han deltog med ifver i
det politiska lifvet, som då var häftigt upprördt med
anledning af slaffrågan, tjänade i nordstaternas
här under kriget 1861–65 och avancerade till
generalmajor. Såsom minister i Stockholm 1869–77
var han i hög grad verksam för att i sitt hemland
utbreda en noggrann kännedom om svenska och norska
förhållanden. En del af hans rapporter om svenska
förhållanden äro tryckta i de officiella serierna
"Foreign relations" och "Commercial relations of
the United states". 1882–85 var A. generalkonsul i
Rio Janeiro; han bekläder sedan 1895 ett ämbete vid
skogsstaten i Minnesota.
Andria, välbyggd, af yppiga mandelträdgårdar
omgifven stad i italienska prov. Terra di
Bari, s. om Barletta. 49,967 inv. (1901). Vacker
domkyrka. Majolikatillverkning och liflig handel med
mandel. – Vid sitt tappra försvar mot fransmännen 1799
förlorade staden största delen af sin befolkning och
en mängd konstverk.
Andriaka, hamn till Myra (se d. o.).
Andrias (grek. andrias, mans bild), paleont.,
ett fossil, funnet i Oeningens miocena
sötvattenskalk, beskrifvet af Scheuchzer 1726
såsom syndaflodsmänniskan, homo diluvii testis, och
besjunget af diakonen Müller från Leipheim vid Ulm
i följande vers:
"eländiga skelett af en, som syndat svårt,
hos ondskans nya barn gör hjärtat mindre hårdt".
Formen hör, såsom Cuvier visat, till
stjärtbatrakierna och står nära släktet Cryptobranchus;
Tschudi beskref den under namnet Andrias Scheuchzeri.
A. HNG.
Andrienne [ãdriä’n] eller Adrienne [adriä’n],
fr., en vid, framtill öppen fruntimmersklänning, som
blef modern genom den skådespelerska, hvilken 1703
i Paris kreerade titelrollen i Terentius’ skådespel
"Andria".
Andrieu [ãdriö], Bertrand, fransk
stämpelsnidare och den förnämste medaljgravören under första
kejsardömet, f. 1761, d. 1822, utbildade sig
under inflytande af David och utförde en mängd
förträffliga minnespenningar öfver samtida viktiga
tilldragelser. Hans profilhufvuden af Napoleon I
blefvo snart den enda giltiga typen.
Andrieux [adrio]. 1. François Guillaume
Jean Stanislas A., fransk författare, f. 1759, blef
1781 advokat, 1791 byråchef vid likvidationsstyrelsen,
1795 domare i kassationsdomstolen, 1798 medlem
af de femhundrades råd och 1800 af tribunatet,
1804 professor i litteratur vid Polytekniska
skolan och 1814 vid Collège de France. Han
invaldes 1795 i Franska akademien och blef 1829
dess ständige sekreterare. Död 1833. A. var
en karaktärsfast man. Hans bästa komedi är
Les étourdis ou le mort supposé (1788; "De
obetänksamme", 1798, öfvers. af L. Hjortsberg;
"Den föregifne döde", 1828, öfvers. på vers af
J. E. Remmer). Bland A:s öfriga lustspel märkas
Anaximandre (1782) och La comédienne (1816). Han
skref äfven med voltairesk kvickhet poetiska
berättelser, Contes. A. hängde fast vid 1700-talets
klassiska smakriktning. Han är sinnrik, klar och
behaglig, men saknar lidelse och känslodjup. A:s
arbeten utgåfvos 1818 och 1823 (i urval 1878).
E. F-T.
2. Louis A., fransk politiker, f. 1840 i
Trévoux (dep. Ain), slog sig ned i Lyon såsom
advokat och skötte där flera politiska processer,
stiftade (jämte andra) en fri juridisk fakultet
och bekämpade kejsardömet. I juni 1870 dömdes
A. för smädelse mot Napoleon III till tre månaders
fängelse. Efter statshvälfningen 4 sept. 1870
utnämnd till republikens prokurator i det oroliga
Lyon, upprätthöll han där med fast hand ordningen,
men afgick 1872. Vald till ombud för Lyon i
deputeradekammaren 1876, slöt han sig där till
den republikanska unionen. 1879 utsågs han att
frambära lagförslaget om partiell amnesti (gentemot
den allmänna amnestiens förespråkare) och var
1879–81 polisprefekt i Paris, hvarunder han bittert
angreps af det radikala municipalrådet. Freycinet
gaf åt A. ambassadörsposten i Madrid, men denne
återkom snart (1882), uppträdde oförsonligt
mot opportunisterna och Ferrys kolonialpolitik
samt skref det af indiskretioner vimlande arbetet
Souvenirs d’un ancien préfet de police (många uppl.;
"En polisprefekts memoarer", 1889). Han slöt sig
1888 till boulangisterna. 1889 vardt han ej omvald
till deputerad. I Panamaskandalen 1892–93 spelade
den förslagne A. en hufvudroll, i det han föregaf sig
hafva reda på de hemliga trådarna och uppträdde som de
mutade politikernas anklagare. Sedermera öfvergick
han öppet till det reaktionära nationalistiska
partiet. Såsom nationalisternas kandidat invaldes
han 4 jan. 1903 i senaten, men valet kasserades.
(E. W.)
Andrik, zool. Se Anka.
Andrimner (isl. Andhrímnir), nord. myt., den kock,
som hvarje dag åt enhärjarna i Valhall kokar galten
Särimner i kitteln Eldrimner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
