Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andnöd l. Dyspné, svårighet att andas - Andocides. Se Andokides - Andokides, grekisk talare - Andorfjället, vackert fjäll i Nordre Trondhjems amt - Andorgö l. Andörja, en bergig ö i Tromsö amt - Andorra, republik på gränsen mellan Frankrike och Spanien - Andover, stad i nordamerikanska staten Massachusetts - Andr., i naturvetenskapliga namn förkortning för Henry Andrews - Andrada, portugisiskt släktnamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betrakta såsom ett slags själfreglering, hvarigenom
organismen söker motverka de skadliga följderna af
den störda växelverkan mellan blodet och den yttre
luften. Allteftersom endast inandningen eller endast
utandningen eller båda akterna af respirationen
äro försvårade, skiljer man mellan inspiratorisk,
exspiratorisk och blandad dyspné. – Ett exempel
på inspiratorisk dyspné lämnar t. ex. strypsjuka
hos barn, då luftstrupen är tilltäppt af i densamma
afsatta hinnor. Alla muskler, som kunna bidraga att
utvidga bröstkorgen, sättas därvid i rörelse. Det
oaktadt blir inspirationen ytterligt långsam och
utdragen, men utandningen försiggår normalt. Ett
motsatt förhållande, en exspiratorisk dyspné, eger
rum t. ex. ofta vid kroniska bröstkatarrer och vid
emfysem i sjukdomens början, under det i senare
stadier af densamma båda akterna af respirationen
ske med ansträngning. Icke allenast vid de flesta
sjukdomar inom andnings- och cirkulationsorganen är
andnöden ett ofta förekommande symtom, utan äfven
sjukdomar på andra områden kunna betinga den. Så
t. ex. är den icke ovanlig vid svulster i buken och
vid gasbildning i tarmarna, då därigenom ett hinder
för andningen och hufvudsakligen för utandningen
åstadkommes.
P. W.*
Andocides. Se Andokides.
Andokides (grek. Ἀνδοκίδης, lat. Andocĭdes),
grekisk talare, enl. Plutarchos f. 468 f. Kr. i
Aten, enligt en annan uppgift, den sannolikaste,
först omkr. 440. Han tillhörde en förnäm släkt och
egnade sig redan tidigt åt politisk verksamhet
i oligarkiskt syfte. 415 invecklades han i den
vidlyftiga s. k. Hermokopid-processen och måste fly
från sitt fädernesland, dit det först 402 förunnades
honom att återvända. Tre år senare anklagades han för
kränkning af de eleusinska mysterierna, men försvarade
sig segerrikt. – Under A:s namn finnas i behåll fyra
fullständiga tal. Af dessa kunna dock endast två med
någon visshet anses som äkta. Hans stil är ren och
enkel, men för öfrigt röjer han icke någon högre grad
af begåfning eller konstmässig utbildning. Sin största
betydelse hafva hans tal genom det rika historiska
material, som de innehålla.
A. M. A.
Andorfjället, vackert fjäll 852 m. ö. h., i Nordre
Trondhjems amt. Från Blomlisätern, där en turisthydda
finns, har man härlig utsikt öfver Snaasendalen och
Snaasevandet.
RM.
Andorgö l. Andörja, en omkr. 140 kvkm.
stor, bergig ö i Tromsö amt, Norge, mellan Hindö
och Senjen. Högsta fjället är Aarbustadtind,
omkr. 1,200 m. Ön tillhör Ibestads pastorat och
har 1,265 inv. (1902).
O. A. Ö.
Andorra, republik på gränsen mellan Frankrike
och Spanien. 452 kvkm. Omkr. 6,000 inv., romerska
katoliker (någon officiell folkräkning har aldrig
företagits). Landet är beläget i den ogästvänligaste delen
af Pyrenéerna och utgöres af en stor dal, som
genomflytes af Envalire, samt flera smärre dalsänkor. Dess
befolkning, hvars bildning står mycket lågt, lefver
hufvudsakligast af boskapsskötsel. Åkerbruket är
högst obetydligt, och någon industriell verksamhet
är knappt att tala om. Smuggling utgör för öfrigt
en mycket anlitad förvärfskälla. Republiken är
indelad i sex kommuner och har till hufvudstad
Andorra la vieja ("gamla Andorra"), som är
byggdt på toppen af en hög klippa samt har omkr.
900 inv. Den utgör ej någon fullt suverän stat,
utan står under Frankrikes och den spanske biskopens
af Urgel gemensamma öfverhöghet. Det enastående
förhållandet inträffar sålunda, att en stat har två
skyddsherrar på en gång, af hvilka dessutom den ene
själf är en annan makts undersåte. Lagstiftande och
beskattande makten handhafves af ett generalråd,
bestående af 24 medlemmar, valda fyra för
hvarje kommun. Verkställande makten utöfvas
af en förste och en andre syndicus, valda af
generalrådet. Stor makt hafva de af Frankrike och
biskopen af Urgel utnämnde domarna i första instans. I
andra instans dömer en appellationsdomare, utsedd
omväxlande af Frankrike och biskopen af Urgel, samt
i tredje instans kassationsdomstolen i Paris.
Republikens finanser äro ordnade på primitivaste
sätt. De små penningutgifter, som äro nödvändiga, i
rundt tal 30,000 francs årligen, betäckas dels genom
indirekta skatter, afgifter af värdshusinnehafvare
m. m., dels af direkta skatter, som i mån af behof
utkräfvas från kommunerna. Till Frankrike betalar
A. årligen 960 francs och till biskopen af Urgel
460 francs. Alla andorraner, som kunna bära vapen,
äro skyldiga att tjänstgöra under fanorna. Milisen
består af omkr. 600 man infanteri.
A. fick omkr. 775 sin själfständighet erkänd af Karl
den store, till belöning för att dess invånare tjänade
frankerna som vägvisare öfver Kataloniens berg under
de moriska krigen. Landet kom senare i beroende af
konungarna af Navarra, hvarur så småningom utvecklade
sig vasallförhållandet till Frankrike och biskopen
af Urgel. Under franska revolutionens dagar fick
A. behålla sin själfständighet, likaså under Napoleon
I:s välde. Se Sutter Laumann, "Au val d’Andorra"
(1888), och Ragnar Lundborg, "Europas minsta stater"
(1900).
R. LBG.
Andover [ä’ndovə], stad i nordamerikanska
staten Massachusetts, 35 km. n. om Boston. 6,813
inv. (1900). Lärarinneseminarium, teologiskt
seminarium och Phillips academy (grundad 1778).
Andr., i naturvetenskapliga namn förkortning för Henry
Andrews, en engelsk målare, som i början af 1800-talet
utgaf ett stort verk med kolorerade växtplanscher.
Andrada, portugisiskt släktnamn, som burits af
flere i den portugisiska litteraturhistorien omtalade
män. – I senare tid hafva tre bröder med detta namn
tagit verksam del i Brasiliens frigörelse från Portugal.
Den äldste, José Bonifacio d’A. e Silva, f.
1763, på en gång statsman, mineralog och poet,
utnämndes 1800 till professor i geognosi vid
universitetet i Coimbra samt till generalintendent öfver det
portugisiska bergsväsendet. Han begaf sig 1819 till
Brasilien, där han 1821 i São Paulo ställde sig i
spetsen för själfständighetsrörelsen och 1822 blef
minister. 1823 lämnade han detta ämbete och sändes
s. å. till Frankrike, där han vistades till 1829. Han
blef förmyndare för den omyndige kejsar Pedro II
1831–34, men afsattes genom ett upplopp och dog
som privatman 1838. Utom vetenskapliga
afhandlingar och politiska uppsatser utgaf d’A. Poesias
d’Americo elyseo (1815), genom hvilka han vunnit
rykte som en af Brasiliens bäste skalder. Af hans
tvenne bröder, som jämväl voro brasilianska ministrar,
egde den yngste sönerna José Bonifacio d’A.
och Martim Francisco d’A., båda kända som
diktare, den förre genom Rosas e goivos (1849), den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
