Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ammonium l. Amons-oasen, nu Siuah, en oas i Libyska öknen - Ammonium-alun. Se Alun - Ammoniumbromid, kem. farm., hvitt lättlösligt kristallpulver - Ammoniumcyanat, kem., ett ammoniumsalt - Ammoniumfluorid, kem. farm., namn på tvenne salter - Ammoniumjodid, kem. farm., ett hvitt kristallpulver - Ammoniumkarbonat, kem., hufvudmassan af hjorthornssalt - Ammoniumklorid, kem. farm. Se Salmiak - Ammoniumnitrat, kem., ett ammoniumsalt - Ammoniumpikrat. Se Sprängämnen - Ammoniumsalter l. Ammoniaksalter, kem., föreningar af ammoniak med syror - Ammoniumsulfat, kem., ett gödningsämne - Ammoniumsulfhydrat l. Svafvelammonium, kem., en förening af ammoniak med svafvelväte - Ammonius Saccas. Se Ammonios Sakkas - Ammons barn. Se Ammoniter, folkstam - Ammonshorn. 1. Paleont. Se Ammoniter - Ammonshorn. 2. anat., en större nervmassa i människohjärnan - Ammons-oasen. Se Ammonium, geogr. - Ammpulver. Se Roséns ammpulver - Ammrot, bot., för bevarande af upplagsnäring omdanad rot - Ammunition, krigsv., alla de förnödenheter hvilka äro erforderliga till skjutning - Ammunitionsfabriken, svenska statens fabrik för tillverkning af ammunitionseffekter - Ammunitionsgrop, krigsv. Se Fältbefästning - Ammunitionsmagasin, krigsv. Se Ammunition, Fältbefästning och Fästning - Ammunitionsutredning, sjöv., den kvantitet ammunition som tilldelas ett örlogsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oasi di Giove Ammone" (1890) gifvit en utförlig
skildring af densamma.
(J. F. N.)
Ammonium-alun. Se Alun.
Ammoniumbromid, NH4Br, kem. farm., hvitt,
lättlösligt kristallpulver, som liksom kaliumbromid
(se d. o.) användes såsom lugnande och sömngifvande
medel vid åtskilliga på nervös excitation beroende
sjukdomstillstånd. Gifves i dos af 30–100 cgm och
mera, ofta i förening med andra bromsalter. Ingår
som beståndsdel i Erlenmeyers bromvatten (se d. o.).
S. J-N.
Ammoniumcyanat, kem., ett ammoniumsalt,
NH4 . NCO, intressant emedan det vid uppvärmning
omlagras till urinämne, CO(NH2)2, slutprodukten af
kväfveomsättningen i människokroppen.
H. E.
Ammoniumfluorid, kem. farm., namn på tvenne
salter. Det neutrala saltet, NH4 Fl, som bildar
hvita lösliga kristaller, har gifvits i dos af 2–10
milligram (i mycket utspädd lösning) mot struma och
mjältförstoring. Viktigare är det sura saltet
(NH4 Fl . HFl), som väl ej har medicinsk användning, men
på grund af sina kraftigt antiseptiska egenskaper
begagnas inom bryggeri- och vin-industrien för
att förekomma efterjäsning, hålla ledningar
rena o. s. v. Båda salten användas till etsning
af glas, hvars kiselsyra påverkas af fluoren.
S. J-N.
Ammoniumjodid, NH4I, kem. farm., ett hvitt
kristallpulver, soin lätt sönderdelas och därvid
antager gulaktig färg. Användes på samma sätt
som jodkalium (se Kaliumjodid), men
i något mindre doser, mot syfilis, reumatism
och skrofulösa åkommor. Äfven utvärtes, mot
psoriasis och andra kroniska hudsjukdomar.
S. J-N.
Ammoniumkarbonat, kem., (NH4)2CO3,utgör
hufvudmassan af s. k. kolsyrad ammoniak l. hjorthornssalt (se
d. o.). Det erhålles sublimeradt i halfgenomskinliga
massor genom destillation af salmiak och
krita. Användes såsom jästpulver.
H. E.
Ammoniumklorid, kem. farm. Se Salmiak.
Ammoniumnitrat, kem., ett ammoniumsalt,
NH4 NO3, som fås genom neutralisering af kaustik
ammoniak med salpetersyra. Det bildar färglösa, högst
lättlösliga prismer, som likna salpeter. Saltet
sönderdelas vid upphettning till vatten och kväfoxidul efter
formeln NH4 NO3 = N2O + H2O.
H. E.
Ammoniumpikrat. Se Sprängämnen.
Ammoniumsalter l. Ammoniaksalter, kem.,
föreningar af ammoniak med syror. Alla sådana
föreningar äro färglösa, lösliga i vatten och flyktiga
vid upphettning, hvarvid de oftast sönderdelas.
Ammoniumsalterna kristallisera i samma former som
kaliumsalterna och gifva liksom dessa med
platinaklorid gula, kristalliniska fällningar af
ammoniumplatinaklorid. Bland ammoniumsalter kunna
nämnas såsom de viktigaste: klorammonium l.
salmiak, ammoniumnitrat,
ammoniumcyanat, ammoniumsulfat och
ammoniumkarbonat (se d. o.).
(H. E.)
Ammoniumsulfat, kem., (NH4)2 SO4. Det är
föremål för teknisk framställning ur ammoniak och
svafvelsyra, emedan det utgör ett godt och mycket
användt gödningsämne.
H. E.
Ammoniumsulfhydrat l. Svafvelammonium,
kem., NH4 . SH, är en förening af ammoniak med
svafvelväte. I vattenfritt tillstånd bildar det
färglösa kristaller. Lösningen, som beredes genom
mättning af kaustik ammoniak med svafvelväte,
användes mycket på laboratorierna och är en färglös,
vidrigt luktande vätska, som i luften färgas gul.
P. T. C.*
Ammonius Saccas. Se Ammonios Sakkas.
Ammons barn. Se Ammoniter, folkstam.
Ammonshorn. 1. Paleont. Se Ammoniter. –
2. (Lat. Hippocampus major l. pes hippocampi),
anat., en större, utanpå hvit ås med inrullad grå
nervmassa, belägen å bottnen af det mellersta hornet i
människohjärnans sidoventrikel.
G. v. D.*
Ammons-oasen. Se Ammonium, geogr.
Ammpulver. Se Roséns ammpulver.
Ammrot, bot., en för bevarande af upplagsnäring
omdanad rot. Exempel på växter, som ega sådana
ammrötter, äro dels de tvååriga arter (moroten,
rödbetan m. fl.), hvilka under det första året af
sitt lif upptaga i sin pålrot alla de näringsämnen
(stärkelse, socker etc.), som de förmå samla,
för att följande vår och sommar använda dem vid
blomning och fruktsättning; dels sådana fleråriga
(georginen o. a.), hvilka i med knoppar förenade
birötter uppsamla reservnäring, som följande
år tjänar att påskynda plantans utveckling. I
bägge fallen förändras formen af den rot, som
fungerar såsom ammrot. Den blir mer eller mindre
rundad eller kägelformig, köttig och i regeln
i saknad af birötter. Jfr Reservnäring.
G. A.
Ammunition (af lat. munire, sätta i
försvarstillstånd), krigsv., gemensam benämning
på alla de förnödenheter, såsom krutladdningar,
projektiler och antändningsmedel, hvilka äro
erforderliga till skjutning och kastning ur
eldvapen. Soldaten (infanteristen eller ryttaren)
bär själf på sig ammunition för det första behofvet,
hvaremot vid artilleriet hvarje kanon medför det
första ammunitionsbehofvet i föreställaren. Trupperna
åtföljas af sina ammunitionsvagnar, hvilka i sin tur
få nytt förråd från de arméfördelningarna åtföljande
ammunitionskolonnerna. Vid fästningsartilleriet
förvaras ammunitionen i magasin ("krutdurkar"),
belägna inom fästningen eller i utom densamma liggande
batterier. Beroende på den ordning, i hvilken
ammunitionen ifrån dem skall sändas till pjäserna
eller till andra magasin, benämnas dessa magasin
hand-, förbruknings- eller utlämningsmagasin. Det
sistnämnda förses i sin tur från fästningens
ammunitionsförråd. Ombord på
krigsfartyg förvaras krutet i särskilda s. k. krutdurkar,
(E. N.)
Ammunitionsfabriken, benämning på
svenska statens fabrik för tillverkning af
ammunitionseffekter. Fabriken, som lyder under
Arméförvaltningen, arbetar på två afdelningar, en
vid Marieberg och en vid Karlsborg. Vid fabriken
äro anställda 5 artilleriofficerare: en styresman
och vid hvarje afdelning en arbetsofficer och en
besiktningsofficer.
E. N.
Ammunitionsgrop, krigsv. Se Fältbefästning.
Ammunitionsmagasin, krigsv. Se Ammunition,
Fältbefästning och Fästning.
Ammunitionsutredning, sjöv., den kvantitet
ammunition, som tilldelas ett örlogsfartyg. I och med
eldhastighetens ökande hos sjöartilleriet har behofvet
af en stor ammunitionsutredning gjort sig gällande,
och medföra därför nyare fartyg i allmänhet minst 50
skott för hvarje svår kanon, 100 skott för hvarje
medelsvår och 400 skott för hvarje lätt kanon. En
ammunitionsutredning för en 1:a kl. pansarbåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
