Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Altmark. 1. Provins i det forna Kurmark - Altmark. 2. Kyrkby nära staden Stuhm i prov. Preussen - Altmühl, biflod till Donau - Altnach. Se Alpnach - Alto, mus. Se Alt - Alto Amazonas, stat i Brasilien. Se Amazonas - Altobasso (it.), mus., ett äldre venezianskt instrument med tarmsträngar - Alto-cumuli, meteor. Se Moln - Alto Douro, landsträcka i Portugal längs floden Douro - Altomünster, köping i bajerska reg.-området Ober-Bayern - d’Alton. 1. Johann Wilhelm Eduard d’A., tysk anatom, arkeolog - d’Alton. 2. Johan Samuel Eduard d’A., tysk anatom - Altona, handelsstad i preussiska prov. Schleswig-Holstein - Alton-tragedien, ett mord - Altoona, stad i Pennsylvania - Altorf l. Altdorf, hufvudort i kantonen Uri - Alto rilievo, konstt. Se Relief
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Westfalen. Dess område är sedan 1815 en del af
preuss. prov. Sachsen, reg.-området Magdeburg, hvaraf
det omfattar kretsarna Stendal, Gardelegen, Salzwedel
och Osterburg. - 2. Kyrkby nära staden Stuhm i
preuss. prov. Preussen, reg.-omr. Marienwerder. Genom
fransk och engelsk bemedling afslöts där 16 (26)
sept. 1629 under bar himmel ett stillestånd på 6
år mellan Sverige och Polen. Sverige behöll tills
vidare Livland och fick för stilleståndstiden de
preussiska städerna Elbing, Braunsberg, Pillau och
Memel med deras områden. Dessa senare blefvo ett
"generalguvernement Pryssen" under Axel Oxenstiernas
styrelse. Se Preussen (svenskt generalguvernement).
R. T.*
Altmühl, biflod till Donau, i Bajern. Den rinner upp
n. ö. om Rotenburg i mellersta Franken och faller ut
mellan Kelheim och Regensburg. 165 km. lång. Genom
Ludvigskanalen sammanbinder den Rhen med Donau.
Altnach. Se Alpnach.
Alto, mus. Se Alt.
Alto Amazonas [-sånas], stat i Brasilien. Se
Amazonas.
Altobasso (it.), mus., ett äldre hackbräde-artadt
venezianskt instrument med tarmsträngar.
Alto-cumuli (af lat. altus, hög, och cumulus,
kulle), meteor. Se Moln.
Alto Douro ("Öfre D."), landsträcka i Portugal,
på ömse sidor om floden Douro. Omfattar delar af
provinserna Traz os Montes och Beira. Ett kalt,
bergigt land, genomskuret af djupa dalar. Det är
portvinets egentliga hemland.
Altomünster, köping i bajerska reg.-området
Ober-Bayern, 27 km. ö. om Augsburg. Omkr. 1,300
inv. Där finnes ett af skotske missionären S:t Alto
(d. 770) omkr. 750 grundadt, fordom mycket rikt
kloster, Marienmünster, som 1047-1497 tillhörde
benediktinorden, därefter, till dess sekularisering
1803, beboddes af nunnor af birgittinorden och 1841
återgafs dessa.
d’Alton. 1. Johann Wilhelm Eduard d’A., tysk anatom,
arkeolog, konstkännare och kopparstickare, f. 1772
i Aqvileja, d. 1840 i Bonn, från 1826 professor
därstädes, utgaf ett berömdt arbete, Naturgeschichte
des pferdes (1810-17), med en mängd af honom själf
raderade kopparstick. Han raderade äfven kopparsticken
till "Beiträgen zur entwickelungsgeschiehte des
hühnchens" (1817) af Pander. I förening med denne
utgaf han äfven en stor osteologisk atlas under titeln
Vergleichende osteologie (1821-28).
2. Johan Samuel Eduard d’A., den föregåendes son,
tysk anatom, f. 1803, professor i Halle 1834, d. där
1854, fortsatte sin faders Vergleichende osteologie
(1827-38) och skref därjämte bl. a. Handbuch der
menschlichen anatomie (bd 1, 1850).
Altona, den folkrikaste och mest betydande
handelsstaden i preussiska prov. Schleswig-Holstein,
belägen på högra stranden af Elbe, omedelbart
intill Hamburgs förstad S:t Pauli. 161,501
inv. (1900). A. har till följd af branden 1713 ett
tämligen regelbundet utseende. Särdeles vacker är den
med fyra lindalléer och Konrad v. Blüchers bronsstaty
prydda breda gatan Palmaille. Staden eger dessutom
ett berömdt observatorium samt är säte för åtskilliga
militära och civila ämbetsverk. Dess område utvidgades
1889 med angränsande orter, Ottensen,
Bahrenfeld m. fl. A. har god hamn och flera
skeppsvarf. Det deltager omedelbart i Hamburgs
handel och sjöfart samt har gemensam börs med
Hamburg. De viktigaste importvarorna äro tobak,
bomull, kaffe, kolonialvaror, spannmål, sill, stenkol
och petroleum. Industrien är ansenlig och liflig;
tobak, öl, ylle- och bomullsvaror, vagnar, möbler, ur
och kopparkärl äro de viktigaste manufakturerna. -
A. var i början på 1600-talet blott en torftig
fiskareby. Det kom 1640 under danskt välde och fick
1664 stadsrättigheter och flera privilegier. 1713
lades det i aska af svenskarna under M. Stenbock, men
återuppbyggdes snart och fick af danska regeringen,
som ville göra det till en farlig medtäflare till
Hamburg, ytterligare en mängd friheter. Under
nordamerikanska och franska frihetskrigen, då
A. skyddades af neutralitet, inföll desa mest
blomstrande period. Det kom 1864 under preussiska
väldet och var, liksom Hamburg, frihamn till 1888. I
A. hölls okt. 1687-juni 1689 en kongress, som
var af stor betydelse i Nordens historia. I strid med
fredsbestämmelserna i Fontainebleau och Lund (1679)
hade Danmarks konung Kristian V 1684 låtit besätta
hertig Kristian Albrekts af Holstein-Gottorp andel af
Slesvig. För biläggande af tvistefrågorna emellan de
bägge furstarna erbjödo kejsaren samt kurfurstarna
af Sachsen och Brandenburg sin medling. Deras ombud
jämte ombud från andra makter (för Sverige öfverste
M. Vellingk) sammanträdde i A. Genom Sveriges
krigshotelser tvangs Danmark efter segt motstånd
ändtligen att gifva efter. I fördraget af 20 juni
1689, en stor seger för den svenska statskonsten,
förband Danmark sig att återgifva hertigen af
Holstein hans land samt att betala honom 3 tunnor
guld i skadeersättning. Kejsaren, England och Holland
åtogo sig garantien af fördraget. - Under det stora
nordiska kriget, som delvis hade sin grund i Sveriges
vid Altona-kongressen så starkt framträdande intimitet
med Holstein-Gottorp, brände Stenbock i jan. 1713
A., dels till hämnd för att danskarna förstört
Stade, dels för att tillintetgöra de stora magasin,
som funnos där för den dansk-rysk-sachsiska härens
räkning. Genom magasinens uppbrännande hindrades
fienden i tre dagar att förfölja den svenska hären.
(J. F. N.)
Alton-tragedien [ålt*n-] kallas en i den
nordamerikanska abolitioniströrelsen ryktbar
tilldragelse, som inträffade 6 nov. 1837
i staden Alton, Illinois. Den där utgifna
abolitionist-tidningen "Observer" hade tre gånger
förut fått sina pressar förstörda af pöbeln, och då
nämnda dag den fjärde pressen anlände, uppstod ett
tumult, hvarunder tidningens utgifvare, Elijah
Parish Lovejoy, föll offer för hopens raseri. Han
firades sedan som martyr, och hans död för sin
öfvertygelse kom att spela en betydlig roll i den
senare abolitionistagitationen inom nordstaterna.
V. S-G.
Altoona [ältu’n*], stad i grefsk. Blair i
Pennsylvania, Förenta staterna, vid Pennsylvania-banan
och nära Alleghany-bergen. 38,973 inv. (1900). Staden
grundlades 1849. Stora fabriker för tillverkning af
järnvägsvagnar och lokomotiv med 6,500 arbetare.
Altorf l. Altdorf, hufvudort i schweiziska kantonen
Uri, nära Reuss, s. ö. om Vierwaldstättersjön, 1,527
m. ö. h. 3,147 inv. (1900). En stenbrunn angifver
det ställe, hvarest Vilhelm Tell enligt sägnen sköt
ett äpple från sin sons hufvud.
Alto rilievo, konstt. Se Relief.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
