Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alten, den fruktbaraste delen af Finnmarken - Altén, Mårten, öfversättare - Alten, Karl August, grefve, hannoveransk general - Altena, fabriksstad i preussiska prov. Westfalen - Altenberg. 1. Bergstad i sachsiska reg.-omr. Dresden - Altenberg. 2. Det tyska namnet på Moresnet (se d. o.) - Altenburg. 1. Tyskt hertigdöme. Se Sachsen-Altenburg - Altenburg. 2. Hufvud- och residensstad i hertigdömet Sachsen-Altenburg - Altenburg. 3. Stad i Ungern. Se Ungarisch-Altenburg - Altenessen, landskommun i preuss. reg.-området Düsseldorf - Altenfjord, den västligaste af Finnmarkens stora fjärdar - Altengård. Se Alten - Altenhus. Se Alten - Altenkirchen, by i preuss. prov. Rhenprovinsen - Alten-Oetting (-Ötting), köping i Bajern. Se Altötting - Altenstein, slott på södra sluttningen af Thüringerwald - Altenstein, Karl, friherre von Stein zum A., preussisk statsman - Alten-älfven, flod i Finnmarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12,872 kvkm., med 7,148 inv. (1900). – Bland
innebyggarna i A. äro många finnar. Ännu omkr. 1560
synes den egentliga Altendalen icke hafva haft många
fasta innebyggare, enär kronans enda inkomst därifrån
var den afgift, som lapparna betalte för begagnandet
af det rika laxfisket i älfven. I början af 17:e
årh. försökte svenskarna sätta sig i besittning
af dalen och dess fiske, men de rönte motstånd af
norrmännen, som då på Årön, något utanför Talvik,
uppförde ett litet fäste, Altenhus, som dock
snart förföll. Efter 1613, då Sverige hade uppgifvit
sina anspråk på Finnmarken, egde A. betydelse i
synnerhet genom sitt laxfiske, hvilket betraktades
som ett regale och vanligen var bortarrenderadt. Det
är nu öfverlåtet åt de i A. bosatte jordbrukarna.
Y. N.
Altén, Mårten, öfversättare, född vid Hargs bruk
i Roslagen 21 dec. 1764, studerade i Uppsala och
Greifswald, var 1794 handsekreterare hos general
B. Cederström i Pommern och egnade sig från 1797
i Stockholm åt litterära värf. 1809–11 var han
biträdande lärare vid institutet för döfstumma
och blinda. Död på Hasslekärr i Västergötland 22
mars 1830. – A:s flit var utomordentlig. Äfven
hans lediga och riktiga språkbehandling är värd
allt erkännande. Han egnade sig företrädesvis
åt teateröfversättningar: öfver 60 sådana efter
tyska och franska original finnas af hans hand,
bland dem 19 från Kotzebue. En viss framgång hade
A:s egen medelmåttiga femaktsdram
Den förföljda oskulden (1798). –
Hans dotter Maria Dorothea A., författarinna.
Se Dunckel 2. –
Hans son, Viktor August A., f. 1802,
d. 1856 såsom flickskoleföreståndare i Kristianstad,
utgaf några smärre diktsamlingar (1832 och 1835)
under signaturen Victor och öfversatte
"Englarnes kärlek" af Thomas Moore (1848).
E. F–T.
Alten, Karl August, grefve, hannoveransk general,
f. 1764, d. 1840, tjänade med utmärkelse i Hannovers
och Englands arméer under krigen mot fransmännen
1793–1815 och deltog därunder bl. a. verksamt i
Wellingtons fälttåg på Pyreneiska halfön samt i slaget
vid Waterloo (1815), där han blef svårt sårad. Såsom
befälhafvare för Hannovers trupper stannade han
i Frankrike till 1818, blef 1831 krigsminister i
Hannover och var äfven en tid utrikesminister.
Altena, fabriksstad i preussiska prov. Westfalen,
reg.-omr. Arnsberg, vid Nettes utlopp i floden
Lenne. Den ligger i en trång dal, omgifven af
skogbevuxna berg. 12,766 inv. (1900). Har en mängd
manufakturer för järn, stål, mässings-, brons- och
nysilfverarbeten m. m.
Altenberg. 1. Bergstad i sachsiska reg.-omr. Dresden,
i Erzgebirge, 647 m. öfver hafvet. 1,750
inv. (1900). Är i synnerhet bekant genom de i närheten
liggande tenngrufvorna, hvilka anses som de viktigaste
i hela Tyskland. Hufvudnäringarna äro bergsbruk,
halmflätning, cigarr- och trävarutillverkning. –
2. Det tyska namnet på Moresnet (se d. o.).
Altenburg. 1. Tyskt hertigdöme. Se
Sachsen-Altenburg. – 2. Hufvud- och residensstad
i hertigdömet Sachsen-Altenburg, 38 km. s. om
Leipzig, ej långt från floden Pleisse. 37,000
inv. (1900). Ligger i en fruktbar och väl odlad nejd
och utmärker sig genom sin blomstrande handel och
industri. Tillverkning af garn, tyg, handskar,
hattar m. m.; handel med säd, grönsaker,
frukt och ost. Residensslottet, som ligger på
en porfyrklippa utanför staden, är historiskt
märkvärdigt genom det där begångna s. k. sachsiska
prinsrofvet. Riddaren Kunz v. Kaufungen, som ansåg
sig ega kraf på ersättning för åt kurfursten Fredrik
den saktmodige lämnad krigstjänst, sökte tilltvinga
sig sina fordringars uppfyllande genom att bortröfva
kurfurstens unge söner, Ernst och Albrekt. Prinsrofvet
verkställdes på A. natten till 8 juli 1455, och
röfvarna sökte på skilda vägar uppnå böhmiska
gränsen. Traditionen förmäler, att den 12-årige
Albrekt på färden under förevändning att plocka bär
lyckades upptäcka sin ställning för en kolare, hvarpå
denne skulle ha samlat några af sina kamrater, befriat
prinsen och fångat Kunz v. Kaufungen, hvarefter
dennes medbrottslingar mot löfte om strafflöshet
utlämnade prins Ernst. Riddar Kunz blef omedelbart
halshuggen. Prinsrofvet, hvars detaljer forskningen ej
helt lyckats utreda, blef på 1600-talet ämne för en
hel väfnad af sagor. Jfr om dem
Koch, "Trillersagen" (1884). –
3. Stad i Ungern. Se Ungarisch-Altenburg.
Altenessen, landskommun i preuss. reg.-området
Düsseldorf. 28,668 inv. (1900). Knutpunkt för flera
järnvägar. Stenkolsgrufvor.
Altenfjord, den västligaste af Finnmarkens stora
fjärdar. Den är ganska bred och delar sig i flera
armar. Utanför fjordens mynning ligga de två stora
öarna Stjernö och Seiland, med Seilandjække,
Europas nordligaste skridjökel, som når 981 m. De
skiljas från hvarandra genom Rognsundet. Mellan
Stjernö och fastlandet går fjärdens södra inlopp,
Stjernösund; mellan Seiland och fastlandet
dess nordliga, Vargsund, vid hvars norra ände
Kvalön med Hammerfest är belägen. Jfr Alten.
Y. N.
Altengård. Se Alten.
Altenhus. Se Alten.
Altenkirchen, by i preuss. prov. Rhenprovinsen,
reg.-omr. Koblenz, 40 km. n. om Koblenz, vid
Wied. Järn- och blygrufvor. Vid A. stod 4 juni 1796
ett slag, hvari fransmännen under Kléber besegrade en
österrikisk här. Vid en skärmytsling mellan fransmän
och österrikare invid A. 19 sept. s. å. stupade den
tappre general Marceau.
Alten-Oetting (-Ötting), köping i Bajern. Se Altötting.
Altenstein [-stajn], slott på södra sluttningen
af Thüringerwald, ej långt från badorten Liebenstein.
Hertigens af Sachsen-Meiningen sommarresidens.
Altenstein [-stajn], Karl, friherre von Stein
zum A., preussisk statsman, f. 1770, d. 1840,
blef Steins efterträdare som finansminister 1808,
men fick redan 1810 afsked från detta ämbete,
då han icke kunde finna någon utväg att skaffa
de krigskontributioner fransmännen kräfde, utan
föreslog, att Schlesien i stället skulle erbjudas
Frankrike. Mera betydelsefull var hans verksamhet
såsom kultusminister (1817–38), hvarunder han genom
undervisningslagen af 1819 lade grundvalen till det
preussiska undervisningsväsendet. De sista åren
af hans ämbetstid upptogos af svåra stridigheter
mellan regeringen och dels gammallutheranerna, dels
de katolske biskoparna.
Alten-älfven, flod i Finnmarken, Norge. Faller ut
i Rafsbotten, Altenfjords sydöstra ände.
O. A. Ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
