Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Als (ty. Alsen), ö nära Schleswigs östra kust - Als, Peder, dansk porträttmålare - Alsace, det franska namnet på Elsass - Alsatia, nylatinskt namn på Elsass - Al secco (it.), seckomåleri. Se Freskomåleri - Alseda (Alsheda), socken i Jönköpings län - Al segno, it., mus., omtagas blott tills tecknet * möter - Alsen, socken i Jämtlands län - Alsen, det tyska namnet på ön Als. - Alsen, Karl von, pseudonym för den tyske författaren K. B. H. Esmarch - Al sgraffito (it.). Se Sgraffito - Alsheda, socken i Jönköpings län. Se Alseda - Alsike, socken i Stockholms län - Alsikeklöfver, Trifolium hybridum L., bot., en klöfverart - Alsineæ, Stjärnblomstriga växter, bot., afd. af fam. Caryophyllaceæ - Al-siska, Fringilla linaria magnirostris, zool., en stornäbbad varietet af grå-siska - Alskog, socken i Gottlands län - Alsloot, Denijs van, flamsk målare - Alsnö, det äldre namnet på ön och socknen Adelsö - Alsnöstadgan, en omkr. 1280 utfärdad förordning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvergingo Als-sund norr om Sönderborg samt på
några timmar drefvo de danska trupperna under
Steinmann söderut och tvungo återstoden att
inskeppa sig till Fyen. Preussarna förlorade
knappt 400 man, danskarna 10 gånger så många,
däraf 2,600 fångar (af inalles 9,000), utom mycken
krigsmateriel. Kriget var därigenom afgjordt. Under
det främmando herraväldet hafva invånarna, som
till 95 % äro dansktalande, visat oföränderlig
trohet mot sitt språk och sin nationalitet.
E. EBG.
Als, Peder, dansk porträttmålare, f. 1726 i Köpenhamn,
d. där 1776 som professor, var lärjunge af svensken
K. G. Pilo och den förste, som vann den danska
konstakademiens stora guldmedalj. Han studerade
sedan i Rom, men utan att göra vidare framsteg. Hans
porträtt gingo aldrig upp mot hans kopior efter de
gamle italienarna, t. ex. Andrea del Sarto och Rafael.
(O. G-G.)
Alsace [-sas], det franska namnet på Elsass.
Alsatia [-sa’tsia], nylatinskt namn på Elsass.
Al secco (it.), "på torr väg", seckomåleri. Se
Freskomåleri.
Alseda (Alsheda), socken i Jönköpings län, Östra
härad. 13,732 har. 2,351 inv. (1902). A. bildar med
Skede och Ökna ett regalt pastorat i Växjö stift,
Östra härads kontrakt.
Al segno [se’njå], it., mus., "till tecknet", betyder,
att en musikalisk sats skall omtagas blott så
långt, tills tecknet [*] möter. Utförligt lyder
termen: Da capo al segno (D. C. al S.), från början
till tecknet. Jfr Dal segno al fine.
Alsen, socken i Jämtlands län, Offerdals
tingslag. 47,902 har. 2,444 inv. (1902). A. bildar
med Mattmar ett konsistoriellt pastorat i Härnösands
stift, Jämtlands västra kontrakt.
Alsen, det tyska namnet på ön Als.
Alsen, Karl von, pseudonym för den tyske författaren
K. B. H. Esmarch.
Al sgraffito (it.). Se Sgraffito.
Alsheda, socken i Jönköpings län. Se Alseda.
Alsike, socken i Stockholms län, Ärlinghundra
härad. 3,521 har. 601 inv. (1902). A. bildar med
Knifsta ett konsistoriellt pastorat i Upsala stift,
Ärlinghundra kontrakt.
Alsikeklöfver, Trifolium hybridum L., bot., en
klöfverart, som fått sitt namn efter Alsike socken,
där den först odlades. Se Klöfver.
Alsineæ, Stjärnblomstriga växter, bot., afd. af
fam. Caryophyllaceæ, innefattande örter med motsatta,
helbräddade blad och små regelbundna blommor, som
typiskt hafva 5 fria foderblad, 5 ofta tvådelade
kronblad, 10 fria ståndare och ett fruktämne med
3 eller 5 långa stift. De äro alla sinsemellan
nära besläktade och genom ett egendomligt utseende
lätta att igenkänna. Redan de låga örtstånden, med
sin rika grenbildning, som sätter dem i stånd att
ensamma betäcka en ganska stor yta (man påminne sig
t. ex. våtarven l. natan, Stellaria media), ådrager
dem en viss uppmärksamhet, och deras små, stjärnlika,
nästan alltid hvita blommor ("stjärnblommor") torde
för ingen vara okända. Afdelningen är i det hela ej
särdeles artrik, men då den har sitt centrum i den
norra tempererade och den kalla zonen, spelar den
en viktig roll i vårt lands vegetation. Många arter
(af släktena Stellaria, Cerastium, Arenaria,
Sagina, Spergula m. fl.) höra till våra
vanligaste växter.
S. A.*
Al-siska, Fringilla linaria magnirostris, zool.,
en stornäbbad varietet af grå-siska. Se
Fringillidæ.
Alskog, socken i Gottlands läns södra härad. 3,781
har. 468 inv. (1902). A. bildar med Lye ett
konsistoriellt pastorat i Visby stifts södra kontrakt.
Alskogs kyrka består af romanskt torn, romanskt
långhus (detta något äldre än tornet) samt ett stort
kor i spetsbågsstil. Det för kyrkans byggning uppgifna
årtalet 1239 kan gälla det utvidgade koret. I kyrkans
golf förekom en skadad s. k. bildsten, vid Tjängvide
inom A. socken en annan. Båda, med framställningar af
nordiska myter, förvaras nu i Statens hist. museum.
HS HD.
Alsloot [-låt], Denijs van, flamsk målare,
om hvars lif och verksamhet man känner föga mer
än att han redan 1599 och ännu 1611 var mästare
i målaregillet i Bruxelles, att han gjorde utkast
till "tapetzerier" och var hofmålare hos ärkehertig
Albrekt. Bland hans ganska sällsynta taflor äro hans
Folkfester i Madrids och Bruxelles’ museer samt hans
Maskerad på isen i samma samlingar och i Münchens
pinakotek mest kända - förträffliga kulturbilder, i
hvilka artisten framstår äfven som en skicklig, tidig
landskaps- och arkitekturmålare.
C. R. N. (O. G-G.)
Alsnö, det äldre namnet på ön och socknen Adelsö
(se d. o.). Där fanns under medeltiden en kungsgård
med samma namn, hvilken omtalas såsom kronogods i
ett konung Sverkers bref af år 1200. Magnus Ladulås
plägade ofta vistas på A., liksom äfven hans son
Birger och marsken Tyrgils Knutsson. A. upptages
ännu på Eriks af Pommern tid såsom kungsgård,
och i äldre tider fanns där ett slott eller
kungshus. Under senare hälften af 1600-talet
funnos ännu (enligt Hadorph) murarna kvar; nu
finnas blott några spår af grundmurarna. Gården
heter nu Hofgården och kallades så redan på Gustaf
I:s tid, då godset innehades af kronobönder. Den
bortskänktes sedan af Karl IX, men reducerades
och är nu en by, skiftad mellan flera bönder.
R. T. (HS HD.)
Alsnöstadgan, en af konung Magnus Birgersson efter
en herredag å Alsnö kungsgård omkr. 1280 utfärdad
förordning, hvars bestämmelser sammanfattas
i följande fyra hufvudpunkter: 1) Förbud mot
våldgästning samt föreskrift att i hvarje by
skulle tillsättas en s. k. rättare, hvilken
skulle mot betalning anskaffa kost och husrum åt
de resande. 2) Förnyelse af Birger Jarls stadgar
om hemfrid, kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid
samt förbud mot våldsverkan efter gifven frid och
ingången förlikning. Den brottsliges lösegendom
skulle delas lika emellan konungen, häradet och
målsegaren; han själf skulle dömas till landsflykt,
hvilken skulle räcka till dess den förorättade
både om nåd för honom och till dess han betalade 40
markers böter till konungen. 3) Frihet från skatt
till kronan lämnas åt konungens och hans broders
män samt dessas brytar (förvaltare) och landboar
(arrendatorer), åt ärkebiskopens och biskoparnas
svenner samt åt "alla de män, som tjäna med häst,
hvem hälst de än tjäna". 4) Förbud för ämbetsmän
att lägga olaga skatt på bönderna och att utkräfva
gengärd (underhåll å resor) eller skjuts, af dem.
R. T.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
