Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alpföreningar l. Alpklubbar - Alpgeten, zool. Se Gemsen - Alpglöd. Se Skymning - Alpgräs, en art starrgräs - Alpha. Se Alfa - Alphand, Jean Charles Adolphe, fransk ingenjör och arkitekt - Alphard l. Hydras hjärta, astron., en stjärna i stjärnbilden Hydra - Alpheus. Se Alfeios - Alphonse, fr. Se Alfons - Alphorn, ett träblåsinstrument - Al piacere. Se A piacere - Alpin, som tillhör eller har afseende på Alperna - Alpine club, eng. Se Alpföreningar - Alpini, Prosper, italiensk botanist och läkare - Alpinia L., bot., växtsläkte - Alpinist, alp- l. fjällbestigare, alpkännare - Alpjägare, de af Garibaldi uppsatta frivilliga trupperna - Alpklocka, bot. Se Soldanella - Alpklubbar. Se Alpföreningar - Alpkråkan, Fregilus graculus, zool., en fågelart - Alplärkan, detsamma som sandlärkan. Se Lärkor - Alpnach l. Altnach, by i Unterwalden ob dem wald - Alporama, fjäll-utsikt - Alpros, Rhododendron ferrugineum och hirsutum - Alprosbältet. Se Alpväxter - Alpsalamander, zool. Se Amfibier - Alptafjörður, fjord å Islands sydöstra kust - Alptanes , liten halfö söder om Reykjavik - Alpujarras, de många på södra sidan af Sierra Nevada liggande dalarna - Alpviol, bot. Se Cyclamen - Alpvägar och Alpbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
österreichischen alpenvereins" och "Mittheilungen
des deutschen alpenvereins". I Frankrike finnes
sedan 1874 en alpklubb i Paris, hvilken redan
har 7 sektioner. Till alpföreningarna höra
äfven Der ungarische karpathen-verein,
Der galizische tátra-verein,
Der steirisehe gebirgsverein och Der
österreichische touristenklub. Jfr Turistföreningar.
J. F. N.
Alpgeten, zool. Se Gemsen.
Alpglöd. Se Skymning.
Alpgräs, en art starrgräs, Carex brizoides, som i
vissa delar af södra Tyskland och Österrike användes
till fyllning i madrasser m. m.
Alpha. Se Alfa.
Alphand [alfa’], Jean Charles Adolphe, fransk ingenjör
och arkitekt, f. 1817, d. 1891, var 1839-54 väg-
och vattenbyggnadsingenjör i Bordeaux och kallades
1854 till öfveringenjör vid försköningsarbetena
i Paris samt blef baron Haussmans artistiske
medhjälpare vid omregleringen af denna stad. Det
vackraste, som då skapades, är A:s verk, framför
allt de mästerliga parkanläggningarna Buttes
Chaumont, Parc Monceau och Champs Elysées i dess
nuv. gestalt. A. fortfor dock att vara medlem af
depart. Girondes generalråd ända till kejsaredömets
fall. Under kriget 1870-71 fick han tjänstgöra vid
befästningsarbetena kring Paris, och efter dess
slut utnämndes han af Thiers till direktör för
stadens arbeten. 1878 ställdes han i spetsen äfven
för vattenlednings- och kloakväsendet. Hans förmåga
och energi togos i anspråk vid världsutställningarna
1878 och i synnerhet 1889, då han med stor kraft
ledde anläggningsarbetena. A. utgaf praktverket Les
promenades de Paris (2 bd, 1867-72).
Alphard l. Hydras hjärta ([alfa] Hydræ), astron., en
stjärna af 2:a storleken i stjärnbilden Hydra på
södra stjärnhimmelen.
R. N.*
Alpheus. Se Alfeios.
Alphonse [alfå’s], fr. Se Alfons.
Alphorn, ett urgammalt, enkelt träblåsinstrument i
form af en rak lur om half annan meters längd, hvilket
frambringar naturtoner af mjuk och vidtljudande,
basunliknande klang och nyttjas af de schweiziske
herdarna.
Al piacere [all pjatjere]. Se A piacere.
Alpin (af lat. alpinus), som tillhör eller har
afseende på Alperna (om växter, djur m. m.}.
Alpine club [ä’lpain kla’b], eng. Se Alpföreningar.
Alpini, Prosper, italiensk botanist och läkare,
f 1553 i Marostica nära Venezia, d. 1617 som professor
i botanik i Padova, kom i egenskap af läkare hos
venezianske konsuln till Egypten, där han vistades
tre år. Frukter af hans forskningar där äro bl. a. De
plantis Ægypti (1592; ny uppl. 1640), De plantis
exoticis (1627, utgifven af hans son), Historia
naturalis Ægypti (1592; ny uppl. 1735). Bland hans
medicinska skrifter må nämnas De medicina ægyptiorum
(1591; flera uppl.), De præsagienda vita et morte
ægrotantium (1601; ny uppl. 1733), De medicina
methodica (1611; ny uppl. 1719). A. var den förste,
som noggrannare beskref kaffebusken.
Alpinia L., bot., växtsläkte tillhörande
kryddliljornas familj, Zingiberaceæ. Arter af detta
släkte, </i>A. officinarum</i> m. fl., lämna den officinella
galgoroten och andra liknande droger. För sina
vackra blad och prydliga blommor odlas flera arter
i växthus. De härstamma alla från södra Asien.
S. A.*
Alpinist, alp- l. fjällbestigare, alpkännare.
Alpjägare (it. cacciatori delle alpi) kallades
de af Garibaldi under italienska kriget 1859
uppsatta frivilliga trupperna, hvilka, klädda
i röd blus, utgjorde hans frikår. Sedermera
har namnet (it. alpini) användts om de
infanteritrupper, som hafva till särskild uppgift
att bevaka och försvara vägarna öfver Alperna,
C. O. N.
Alpklocka, bot. Se Soldanella.
Alpklubbar. Se Alpföreningar.
Alpkråkan, Fregilus graculus, zool.,
en fågelart hörande till fam. Corvidae och
ordn. Passeriformes. Den utmärker sig förnämligast
genom sin böjda, högrödt färgade näbb. Längden
utgör 40 cm., hvaraf stjärten upptager 15 cm. I
Europa förekommer fågeln på Alperna strax under
snögränsen, dessutom i Abessinien och Asien. Den
påminner om kajan, men flyger lättare och
prydligare samt är försiktigare än denna. Den
blir lätt tam och fortplantar sig äfven i bur.
L-E.
Alplärkan, detsamma som sandlärkan. Se Lärkor.
Alpnach l. Altnach, by i Schweiz,
kant. Unterwalden ob dem wald, vid foten
af Pilatusberget och nära Alpnach-bukten af
Vierwaldstättersjön. Tilläggsplats för ångbåtar, som
ditföra turister, hvilka ämna besöka Berner Oberland.
Alporama (af lat. Alpes, Alperna, höga berg, och
grek. horama, syn, utsikt), fjäll-utsikt.
Alpros, Rhododendron ferrugineum L. och hirsutum L.,
bot., af nat. fam. Ericaceæ, är en låg buske, som
allmänt förekommer i Alperna och hvars praktfulla,
vanligen högröda blommor bruka tilldraga sig resandes
synnerliga uppmärksamhet. Jfr Alpväxter och
Rhododendron.
S. A.*
Alprosbältet. Se Alpväxter.
Alpsalamander, zool. Se Amfibier.
Alptafjörður [alfta-; fno. Álptafjörðr], fjord å
Islands sydöstra kust.
Alptanes [alfta-; fno. Álptanes], liten halfö söder om
Reykjavik på Island. Där ligga det gamla biskopssätet
Gärdar och den gamla gården Bessastadir.
Alpujarras [-cha’rras], sp. (af arab. al buscharat,
gräsplan), sedan morernas tid benämning på de
många på södra sidan af Sierra Nevada liggande
dalarna. Sedermera har dock namnet öfvergått äfven
till såväl de omgifvande bergskedjorna som den mellan
städerna Motril och Almeria belägna alpsträcka, som
följer Granadas sydligaste kust. Alpujarrasdalarna
utmärka sig därigenom, att de äro bredast närmast
hufvudkedjan, men allt smalare och otillgängligare,
ju mera de aflägsna sig därifrån. De äro uppfyllda
af utmärkta fårbeten (borreguiles). Växtligheten
frambringar de mest olika alster, från fjällväxterna
ända till dadelpalmen och sockerröret, som eljest
frodas endast i tropiska klimat. Invånarna i
de högst belägna Alpujarrasdalarna, moriscos,
äro otvifvelaktigt afkomlingar af morerna i
Granada, hvilka hade sina sista tillflyktsorter i
Alpujarras. Hufvudnäringar äro fårskötsel, vin- och
fruktodling samt bergshandtering (i Sierra de Gadors
bly-, antimon- och silfvergrufvor).
Alpviol, bot. Se Cyclamen.
Alpvägar och Alpbanor. Redan sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
