Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alnarp, landtbruks- och mejeriinstitut i Lomma socken - Alne, ångsåg i Västernorrlands län - Al numero (it.), hand., efter antalet - Alnus, bot. Se Al - Alnwick, stad i Northumberland - Alnö. 1. Ö i Bottniska viken - Alnö. 2. Socken - Alnöit, petrogr., en eruptiv-bergart - Aloaderna (Aloeiderna l. Aloiderna), grek. myt., två jättar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattade institutet en högre, hufvudsakligen
teoretisk elevkurs, byggd på elementarskolornas
grundläggande kunskaper, och en lägre,
praktisk och teoretisk kurs för kroppsarbetande
lärlingar. Därjämte hafva vid institutet funnits
några med medel hufvudsakligen från Malmöhus
läns hushållningssällskap uppehållna kurser,
näml. allt ifrån 1863 en hofbeslagsskola samt från
1876 en trädgårdsmästareskola och från 1873 en lägre
mejeriskola först för kvinnliga lärjungar, sedan äfven
för manliga. 1883 inrättades för statsmedel en högre
mejeriskola, och 1893 förändrades denna till
mejeriinstitut under samma styrelse som
landtbruksinstitutet. 1902 beslöts en omorganisation
af läroanstalterna vid A.,och 1903 utfärdades
förnyade stadgar för dem. (Se härom Hofbeslagsskola,
Landtbruksundervisning, Mejeriundervisning och
Trädgårdsskola.) Öfverinseendet öfver läroanstalterna
såväl som godsets förvaltning är anförtrodd åt en af
k. m:t tillsatt styrelse. Vid A. har Sällskapet för
inhemsk silkesodling under en följd af år haft sin
odlingsanstalt (se Silkesodling). Till institutet
finnas dessutom förlagda en profningsanstalt
för maskiner och redskap samt Malmöhus läns
hushållningssällskaps kemiska kontrollstation.
Godset A., hvilket till och med år 1902 disponerades
af landtbruksinstitutet och efter denna tid
skall förvaltas af institutets styrelse, som
inför Statskontoret skall redovisa behållningen af
landthushållningen, har en areal af 566 har, hvaraf
300 har åker, 42 har tomter, park och vägar, 5 har
däm-äng. 110 har strandbeten och 109 har utarrenderad
jord. Godset omfattar 10 7/16 mantal, med ett
taxeringsvärde af 715,200 kr. Landthushållningen
är sedan längre tid tillbaka särdeles intensiv,
och A. har anseende att vara en af landets främsta
mönstergårdar. Jordmånen består till större delen
af en mycket fruktbar lermylla på märgelbotten. All
jorden är väl dränerad och märglad. Åkerjorden brukas
i två växtföljder, näml. för lermyllan: 1. sockerbetor
och potatis, 2. korn och hafre, 3. klöfver, baljväxter
och grönfoder, 4. hvete, råg och korn; samt för
mulljorden ("paltjorden"): 1. grönfoder, 2. korn,
3. socker- och foderbetor, 4. korn. Sockerbetorna,
som levereras till det närbelägna Arlöfs sockerbruk,
intaga således nära en fjärdedel af åkerarealen
och lämna en för vårt land mycket hög afkastning,
nämligen öfver 40 ton pr har. Äfven af sädesslagen,
bland hvilka maltkorn intager ett framstående rum,
erhållas höga skördar, minst
40-45 hl. pr har. Af nötkreatur finnas omkr. 170
vuxna kreatur och 120 ungdjur, dels en mindre stam
af korthorn, som tidigare spelat en framstående roll
för afvelsarbetet i Sverige, dels en större stam af
holländsk-ostfrisisk låglandsboskap. Medelmjölkningen
var 1892 3,372,9 kg. för hela hjorden och 3,908,2
kg. för de stamboksförda korna. Svinbesättningen,
af omkr. 200 djur, består delvis af framstående
afvelsdjur af den stora hvita rasen. Af får
finnes en hjord tillhörande Oxfordshire-rasen. I
trädgårdarna och parken finnes en mycket rik samling
af odlade växter, särskildt af parkträd och rosor;
fruktträdsodlingen är högt uppdrifven, och från
trädskolorna eger en rätt stor afsättning rum.
H. J. DFT.
Alne, ångsåg (om 6 ramar) i Arnäs socken,
Västernorrlands län. Sågverket eges af Alne sågverks
aktiebolag, stiftadt år 1897, med ett aktiekapital
af 800,000 kr. Tillverkningen belöpte sig 1901 till
17,000 kbm. plank och bräder samt 46,000 hl. träkol
med ett angifvet värde af sammanlagdt 381,500
kr. Arbetsstyrkan utgjorde s. å. 120 personer.
K. K.-Å.
Al numero (it.), hand., efter antalet, till skillnad
från al marco, al peso, efter vikten.
Alnus, bot. Se Al.
Alnwick [ä’nik], stad i Northumberland, England,
vid floden Alne, n. v. om Newcastle. 6,716
inv. (1901). Hamn vid Alnmouth. Det gamla, historiskt
berömda och nyligen praktfullt restaurerade Alnwick
castle är ett af de ståtligaste minnena af
feodal storhet och utgör residens för hertigarna
af Northumberland.
Alnö. 1. Ö i Bottniska viken. Hör till Medelpad,
Västernorrlands län och Sköns tingslag samt utgör
sedan 1882 eget pastorat. Ön, som utgör 20,406 mantal,
är belägen i den bukt, hvari Ljungan och Indalsälfven
utflyta, samt skiljes från fastlandet genom
Alnösundet, hvars stränder utgöra Sveriges största
sågverksdistrikt. På ön ligger en mängd sågverk:
Strand, Gustafsberg, Johannesvik, Gista, Eriksdal,
Nyvik, Rödestrand, Allvik m. fl. Af sågverksrörelsen
har största delen af invånarna sin utkomst; andra
näringar äro åkerbruk och skärgårdsfiske. Ön är i
petrografiskt hänseende märklig genom bergarten alnöit
(se d. o.).
J. F. N.
2. Socken, som innefattar nyssnämnda ö. 6,933
har. 6,804 inv. (1902). A. utgör ett regalt pastorat
i Härnösands stift, Medelpads kontrakt.
Alnöit, petrogr., en på Alnön utanför Sundsvall
förekommande, sällsynt, ung (postarkeisk)
eruptiv-bergart, som tillhör melilitbasalternas grupp
och gångformigt genomsätter nefelinsyeniten och öfriga
på Alnön anstående bergarter. Alnöiten upptäcktes
1881 och beskrefs 1882 af Törnebohm. Den är till
färgen gråsvart och utgöres af en finkornig till
nästan tät, af hufvudsakligen melilit och glimmer
bestående grundmassa, hvari glimmerpartier ligga
rikligt inströdda tillika med korn af olivin, augit
och magnetit. Se Törnebohm "Melilitbasalt från Alnö"
(Geol. fören:s förhandl. 1882), och H. Rosenbusch,
"Elemente der gesteinslehre" (2:a uppl. 1901).
E. E.
Aloaderna (Aloeiderna l. Aloiderna), grek. myt., två
jättar, Otos och Efialtes, söner af Poseidons
son Aloeus och Ifimedeia. De voro de störste män,
som jorden någonsin fostrat. De hotade själfva gudarna
och ville stapla berg på berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
